Företag i fokus:

Dömdes för inblandning i dubbelmord – Skriver bok och talar ut i stor intervju

2022_01_FF0C5E37-F8AE-415E-8BA5-A7734DBBABB1

Foto: Alex Ataseven.

Vi befinner oss i Södertälje 2010. Det är natten till lördagen den 1 juli och Södertäljes nöjesliv har precis stängt. Glada södertäljebor börjar röra sig i riktning mot hemmet, andra stannar till för att äta något innan hemgång.

Vissa ligger redan och sover, andra ska precis sova, klockan är 02:22, flera skott avlossas i Ronna, två personer mister livet. När staden vaknar till liv har två bröder skjutits till döds av okända gärningspersoner.

Staden vaknar till ett dubbelmord och nästa 12 år senare har morden på bröderna Moussa satt djupa spår i Södertäljes historia.

Natten den 1 juli skjuts bröderna Eddie och Jakob Moussa till döds i stadsdelen Ronna. Klockan är cirka 02:22 när två maskerade gärningsmän kliver in i illegala spelklubben Oasen. Flera skott avlossas mot bröderna, som beskrivs som en ren avrättning, som avlider på platsen.

Assyriskas fotbollsstjärna, Eddie Moussa och hans äldre bror Jakob, dödförklarades den 1 juli 2010. En hel stad hamnar i chocktillstånd och sörjer brödernas hastiga bortgång.

En massiv polisinsats sattes igång och året därpå inleddes en omfattande rättegång mot 17 män, från den så skallade Södertäljenätverket, för inblandning i dubbelmordet på bröderna Moussa.

En av dessa som dömdes för medhjälp till morden var Peter Lahdo som då var 20 år gammal. Han dömdes för medhjälp till mord i tingsrätten i Södertälje där det även slogs fast att han var del av ett kriminellt nätverk i Södertälje.

Han greps den 2 november 2010 och satt häktad i en sju kvadratmeter stor cell i över fyra år, längre än någon annan i Sverige. Trots sin förnekelse om all inblandning dömdes han till 8 års fängelse.

Nu, nästa 12 år senare efter dubbelmordet i Ronna, talar Peter Lahdo, 33, ut om sin oskuld i en stor intervju på Dialogiskt och om boken han skriver om.

– Den andra november 2010, kommer vara inristad som den värsta dagen i mitt liv, säger han under intervjun och syftar på dagen han greps för inbladning på bröderna Moussa den 1 juli 2010.

Domstolen ansåg att Peter gjorde sig skyldig till inblanding efter att ha skjutsat tre andra, som bad om skjuts, till en plats där de stal två mopeder.

9 dagar senare användes mopederna som stals i samband med dubbelmordet i Oasen i Ronna.

Peter erkände i ett tidigare skede att han skjutsade dessa för att stjäla mopederna, men förnekar att han hade vetskap om vad mopederna skulle användas till. Men tingsrätten ansåg att att Peter Lahdo ingick i ett nätverk och hade insikt om vad de skulle användas till.

Han dömdes till 8 års fängelse för inbladning och överklagade, men fick inget gehör i hovrätten som lutade sig tillbaka mot tingsrättens dom.

”Man instämmer i tingsrättens konstaterande att det förhållandet att det har existerat ett kriminellt nätverk inte innebär någon bevislättnad för åklagaren, utan att åklagaren har att styrka varje gärningsmoment.”, skrev hovrätten i domen samtidigt som de gav åklagarna en klar bevislättnad.

Nästan 12 år senare står Peter fast vid sin förnekelse om att han hade kännedom om vad mopederna skulle användas till.

– I slutändan är jag dömd utifrån att jag har varit med och stulit två mopeder, det är det som grundar sig i domen. Hur kan man döma en människa till 8 års fängelse på grund av det, säger han under intervjun.

I intervjun berättar Peter Lahdo hur han idag sadlat om från kriminaliteten till att vara en färdigutbildad byggingenjör, håller föreläsningar och samtidigt skriver en bok som planeras att lanseras i år.

– Jag har ändrat på hela skutan, berättar han. Jag har min mamma att tacka som stöttat mig i vått och torrt.

Han är just nu inne på 16.e kapitlet i boken som kommer att handla om hans liv, barndom, första brottet och hur han kom in i de kriminella banorna.

– I min bok kommer man få en heltäckande bild om vad som har skett. Om processerna, hur de dömde, hur de kom fram till dem här domarna. Jag kommer vara objektiv och lägga fram allting, säger han.

Boken som Peter Lahdo skriver planeras preliminärt att släppas till sommaren.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 januari 2022 00:00
Senast uppdaterad: 8 januari 2022 00:00

Facket: – ”Södertälje kommun har medvetet och planerat brutit mot lagen”

kommunal

Malin Ragnegård, förbundsordförande Kommunal. Pressbild

JO har tydligt fastställt att Södertälje kommunledning bröt mot lagen, en uppfattning som fackförbundet Kommunal var först med att framföra.

JO:s allvarliga kritik gällde de utförda kontrollerna av anställda, strider mot lagen. Något som både regeringen och integritetskyddsmyndigheten, IMY, nu fått kännedom om.

– Det är mycket allvarligt, säger Malin Ragnegård, förbundsordförande Kommunal.

När Kommunal initialt inledde diskussioner med kommunen, upplevde fackförbundet att Södertälje kommun skjöt upp processen, undvek att föra en normal dialog och förlängde processens. Detta ledde till att de beslutade att inleda en tvisteförhandling på grund av överträdelser av Dataskyddsförordningen. Situationen i Södertälje sågs som en utveckling som kunde leda till ett ”övervakningssamhälle av värsta sort”.

Nu får Kommunal medhåll från Justitieombudsmannen som riktar allvarlig kritik mot kommunledningen.

– Det är mycket allvarligt att Södertälje inte lyssnat på Kommunals kritik. Vi har från börjat varnat för att bakgrundskontrollerna inte varit lagliga. Södertälje kommun har medvetet och planerat brutit mot lagen. Nu får vi stöd av JO, säger Malin Ragnegård, förbundsordförande Kommunal.

För närvarande pågår en tvist mellan Kommunal och Södertälje kommun, där Kommunal kräver skadestånd för sina medlemmar som arbetar inom kommunen.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 oktober 2023 08:30
Senast uppdaterad: 20 oktober 2023 11:01

DEBATT: Företagen bygger välfärden

Södertälje

Arkivbild

Att vara företagare handlar i mångt och mycket om att driva saker framåt, förvalta men samtidigt vilja mer. En företagare förväntas leverera service, varor och tjänster som efterfrågas utan att göra avkall på prisattraktivitet, konkurrenskraft och kvalité.

Regionens dryga 320 000 företag skapar inte bara alla produkter och tjänster som vi medborgare efterfrågar, utan de är även jobbskapare som lägger grunden till skatteunderlaget som omvandlas till offentlig välfärd såsom skola, vård, äldreomsorg och kollektivtrafik. I grund och botten kräver således välfärdssamhället framgångsrika företag som har rätt förutsättningar för att starta, växa och driva företag.

I Stockholm har vi ett företagslandskap som inte återfinns på många andra platser i vårt land. Vi har den lilla trädgårdsfirman med endast ett fåtal anställda och vi har världsledande företagsgiganter med hundratals eller tusentals anställda som gör affärer med hela världen. Vare sig det gäller det mindre eller det stora företaget har ni alla en lika viktig roll att spela.

Olle Karstorp. Regionchef Stockholm, Svensk Näringsliv. Foto: Ulf BörjessonErnst Henry Photography AB

Tillsammans bygger alla företagen den välfärd vi nyttjar. Tillsammans genererar företagandet i regionen skatteintäkter på drygt 278,5 miljarder kronor. Skatteintäkter som ser till att du och jag kan uppsöka en läkare vid behov, att vi kan lämna våra barn på förskolan eller pengar som går till nya vägprojekt som ska se till att vi snabbare, säkrare och smidigare kan ta oss till och från jobbet. För att regionen fortsättningsvis ska ligga i framkant där nya företag kan startas och befintliga kan frodas krävs det dock att politiker och tjänstemän runt om i hela regionen lyssnar, uppmärksammar och prioriterar företagens åsikter och synpunkter.

Här kommer därför en önskelista från företagen runt om i regionen:

  1. Minskad brottslighet och ökad trygghet
    Brottsligheten, som de senaste åren seglat upp som en av de viktigaste politiska frågorna, drabbar i stor utsträckning även företag. Bara förra året kostade brottsligheten företagen i Stockholmsregionen över 31 miljarder kronor. Här behöver kommunen tydligt kroka arm och samarbeta med näringslivet för att strukturerat arbeta för att få bukt med detta stora samhällsproblem.
  2. Bättre dialog mellan kommunen och företagen
    Precis som med så mycket annat så är kommunikation avgörande för att undvika missförstånd och exkludering samt spara tid och resurser. Blir kommunen bättre och tydligare i sin dialog med företagare så ökar nöjdheten och således attraktiviteten.
  3. Förbättrad lokal infrastruktur
    Att både underhålla och förbättra den redan befintliga infrastrukturen och samtidigt satsa klokt i nya projekt är en förutsättning för att regionen ska behålla sin konkurrenskraft.

Vi kan inte enbart spara ihop pengar till välfärden – vi måste också tjäna in dem och det är företagen och deras anställda som gör jobbet. Kan man som kommun arbeta med serviceinriktad och effektiv myndighetsutövning, välja bort verksamheter som kan bedrivas av företagare och ha rim och reson i kravställningar i upphandlingar kommer man en bra bit på vägen.

Vi alla tjänar på att det går bra för våra företag. Det är i den vardagliga slentrianen, den oförutsägbara framtiden och den ständigt accelererande konkurrensen mellan företag som grunden till vår gemensamma välfärd skapas.

Vår uppmaning är därför till kommunen: säkerställ ett gott företagsklimat i hela regionen som gör att fler företag kan starta, växa, utvecklas och anställa – det vinner vi alla på!

Olle Karstorp. Regionchef Stockholm och Gotland

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 oktober 2023 04:50
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:58

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors