Företag i fokus:

Syrianskas Matteus Behnan uttagen till landslaget – ”Spännande att få den här chansen”

2021_12_1B322FC4-514D-4CAA-AC2F-B54B7C22BA30

Syrianskas Matteus Behnan är uttagen till Syriens landslag. Det framgår i ett pressmeddelande på Syrianskas hemsida.

”Nu står det klart att Matteus kommer att ansluta till landslagslägret den 26:e december som sträcker sig till den 30:e december.”, skriver Syrianska FC på sin hemsida.

– Det känns jätte roligt och spännande att få den här chansen, det är inte många som får den. Nu gäller det att åka dit och göra sitt bästa utan att behöva känna någon press, säger Matteus Behnan till Telgenytt.

19 åringen Matteus Behnan, som spelat för Syrianska sedan barnsben, har vart en av lagets allra främsta nyckelspelare under säsongen 2021. Han har under under säsongen tagit en given plats som en defensiv mittfältare och nu uppmärksammas han av Syriens landslag som tar ut honom till truppen.

– Det känns också spännande att komma till ett helt annat landslag där fotbollen inte är likt den vi har här hemma, men som fotbollsspelare gäller det att anpassa sig snabbt till det som krävs, säger Matteus.

Du åker dit i en vecka och kommer tillbaka innan årsskiftet. När åker du tillbaka för spel?

– Jag åker dit för ett läger där det kommer att vara mycket träningar och interna matcher. Förmodligen så är det träningsmatcher redan i början av januari, i slutet av januari är det kvalmatcher som gäller. Men fokuset ligger inte där, utan det gäller att göra så bra så möjligt nu på lägret, sedan kan man ta det därifrån.

Hade du det på känn att du skulle bli uttagen?

– Det har varit mycket fram och tillbaka mellan mig och de syriska förbundet, dom har vart på mig i 2-3 år. Det krävdes lite tid för att få alla papper klara och ett tillfälle där en tränare kände att det var dags att visa upp sig. Men de har hållit kontakt med mig och sagt att de vill ha dit för att representera landslaget. Tränaren ringde mig och sa att han hade kollat min senaste match och tyckte det såg bra ut, nu gäller det bara att visa vad man går för och försöka bevisa det på plan, säger 19-åringen Matteus Behnan till Telgenytt.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 januari 2022 00:00
Senast uppdaterad: 12 januari 2022 00:00

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

Nu börjar lagen om visitationszoner gälla

Polis- Pressbild

Pressbild

Från och med idag träder lagen om säkerhetszoner i kraft, vilket ger polisen rätt att upprätta visitationszoner i områden med hög risk för gängkonflikter.

Den nya lagen, kallad ”lagen om säkerhetszoner”, träder i kraft idag och möjliggör för polisen att inrätta visitationszoner i områden med hög risk för gängrelaterade konflikter. Zonerna, som primärt avser att förhindra våld så som skjutningar och sprängningar.

– Det handlar alltså både om påtaglig risk och synnerlig vikt. Det är starka juridiska termer, och med andra ord inget som kommer att fattas lättvindigt och ske överallt, säger Kristian Malzoff, kommissarie vid utvecklingsenheten på nationella operativa avdelningen(NOA), till TT.

(Annonslänk)

Visitationszonerna får vara aktiva i upp till två veckor men kan förlängas vid behov. Under denna period har polisen befogenhet att genomföra kroppsvisitationer på både vuxna och barn, samt att genomsöka fordon, utan krav på föreliggande brottsmisstanke.

En kroppsvisitation utförs genom en yttre kroppskontroll och granskning av föremål i fickor, liknande den säkerhetskontroll som genomförs på flygplatser. Regeln är att män endast visitas av manliga poliser, medan kvinnliga poliser hanterar visitation av kvinnor, även om undantag kan förekomma vid specifika situationer.

Trots de utökade befogenheterna kommer inte alla att visiteras.

– Vi får inte rutinmässigt visitera vem som helst eller slumpmässigt välja ut. Det ska vara omständigheter på plats som gör att polisen fattar beslutet, säger Malzoff till TT.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 16:00
Senast uppdaterad: 25 april 2024 14:32

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors