Företag i fokus:

Riksdagsledamot vill tvångsvaccinera barn – JO-anmäls av sju personer

2022_01_271827964_867570013914058_2609039441603303705_n

Bild/Foto: Pixabay / Regeringen.

Riksdagsledamot Erik Ottoson (M) har lagt in en ny motion i Riksdagen om ”Obligatorisk vaccinering av barn”. Förslaget har väckt starka reaktioner och nu väljer sju personer att anmäla Ottoson till Justitieombudsmannen

Förslaget har tagits upp vid tidigare tillfällen i Riksdagen men fått avslag. I oktober 2021 lämnade moderaten Erik Ottoson en ny motion i ett nytt försök om att få igenom förslaget.

Han riktar blickarna mot länder såsom Tyskland, Frankrike och Italien där det allmänna vaccinationsprogrammet anses vara avgörande för folkhälsan och den enskildes hälsa. Vidare anser han att Sverige är ett land som har legat i framkant, men att delar av detta hotas av bland annat ”organiserad desinformation”.

”Regeringen bör därför inleda ett arbete för att inför riksdagen presentera lagstiftning i syfte att göra det allmänna vaccinationsprogrammet för barn obligatoriskt. Regeringen bör även se över vilka sanktioner som bör införas mot föräldrar som vägrar låta sina barn vaccineras.”, skriver riksdagsledamoten Erik Ottoson i motionen.

Flera anmälare har reagerat kraftigt mot förslaget som anser att förslaget innebär ett övergrepp både på föräldrar och barn samt bryter mot barnkonventionen.

Det här är det ett mänskligt experiment med människor som försökskaniner. Jag protesterar högljutt att vi ska använda våra barn i det här dessutom med tvång!” skriver en person i sin anmälan till JO.

Varken regeringen eller riksdagen står under JO:s tillsyn. Det betyder alltså att anmälningarna inte kommer att utredas av Justitieombudsmannen (JO).

Om motionen får gehör i riksdagen återstår att se.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 16 januari 2022 00:00
Senast uppdaterad: 16 januari 2022 00:00

Extremväder orsakar rekordstora skador i Södertälje

Traktor ploga snö

Foto:

De senaste årens extrema väder har lett till omfattande skador i Södertälje kommun. Förra året betalades skadeersättningar ut på över 14 miljoner kronor – den högsta summan på många år. Experter varnar för att klimatförändringarna kommer leda till fler och värre naturkatastrofer framöver.

I Sverige har natur- och väderrelaterade händelser de senaste åren orsakat skador för över 8 miljarder kronor.

Under 2022 ersattes 135 försäkringstagare i Södertälje kommun med sammanlagt 14 miljoner kronor för naturorsakade skador – det högsta beloppet i kommunen sedan åtminstone 2015, visar statistik från Svensk Försäkring.

– Vi behöver bygga ett mer robust och motståndskraftigt samhälle. Här krävs samverkan och nytänkande, säger Philip Thörn, hållbarhetschef på försäkringsbolaget If till TT.

Naturskadorna varierar kraftigt mellan olika år. Stora översvämningar och stormar kan snabbt driva upp kostnaderna. Sedan 2015 har de naturorsakade skadorna i Södertälje kommun ersatts med 31 miljoner kronor, motsvarande 40 kronor per invånare och år. Det är betydligt lägre än rikssnittet på 99 kronor.

If deltar för närvarande i ett forskningsprojekt med bland annat Cicero och IVL Svenska Miljöinstitutet för att ta fram förslag på åtgärder som kan förebygga skador från extremregn och skyfall. Resultatet förväntas presenteras under 2024.

Skribent: Lucas T.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 januari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 18 januari 2024 00:43

Kraftig ökning av antalet sysselsatta i Södertälje

Södertälje

Foto: Alexander Isa

Antalet personer med arbete som huvudsaklig inkomstkälla har ökat kraftigt i Södertälje kommun sedan 2020, visar ny statistik från SCB. Ökningen är särskilt stor bland utrikesfödda.

Enligt SCB:s nya statistikprodukt, Befolkningens arbetsmarknadsstatus, har antalet personer med arbete som huvudsaklig inkomstkälla i Södertälje ökat med 12 procent, eller 5 177 personer, mellan juni 2020 och juni 2023. Samtidigt minskade antalet personer med arbetslöshetsersättning som huvudsaklig inkomstkälla med 22 procent.

– I Södertälje ökade antalet personer med arbete som huvudsaklig inkomstkälla med 5 177 personer mellan juni 2020 och juni 2023. Det motsvarar en ökning med tolv procent, säger Johannes Cleris, pressansvarig på SCB.

Ökningen av antalet personer som har arbete som huvusaklig inkomstkälla är särskilt stor bland utrikesfödda, med 26 procents ökning jämfört med en procents ökning bland inrikesfödda. Enligt SCB:s statistik är ökningen ungefär lika mycket för kvinnor som för män i kommunen.

Antal personer (15–74 år)juni 2020juni 2023FörändringUtveckling (%)
Sysselsatta45 54250 5144 97210,9
Arbete som huvudsaklig inkomstkälla42 40047 5775 17712,2

Skribent: Lucas T.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 januari 2024 04:30
Senast uppdaterad: 18 januari 2024 14:49

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors