Företag i fokus:

Scania om flytt till Polen – ”Samtliga som berörs får erbjudanden om andra jobb”

2022_01_271755529_3057904937763284_2129916831902974227_n

Presschefen Erik Bratthall. Foton: Scania.

Nyligen kunde Telgenytt rapportera om att Scania planerar att flytta busschassi produktionen från Södertälje till Slupsk i Polen. Om det går som planerat blir detta andra gången på 20 år som Scania flyttar produktionen.

När produktionen flyttades från Katrineholm 2002 berördes 740 anställda. Om produktionen flyttas från Södertälje till Slupsk i Polen beräknas uppemot en 200 anställda beröras av nedläggningen.

Scania bekräftar för Telgenytt att förhandlingar pågår om en flytt av slutmonteringen av busschassin till Polen, men att de i nuläget inte är klara.

– MBL-förhandlingarna inleddes igår och är inte klara, säger Erik Bratthall presschef på Scania till Telgenytt.

Att Scania flyttar utvecklingen och produktionen av busschassi till Polen ska bland annat sänka kostnaden för busstillverkningen, samla tillverkningen till färre platser och ge plats för tillverkning av el-lastbilar i Södertälje.

– Scania är ett globalt företag och samtidigt som vi investerar stort i Sverige generellt och i Södertälje specifikt, så gör vi också justeringar baserat på vad som är optimalt för vårt framgångsrika globala produktionssystem. En sådan justering föreslås nu genom en flytt att slutmontering av busschassin till Polen, säger Erik Bratthall.

Flytten till Polen ska underlätta bland annat logistiken då dessa chassin levereras till andra, fristående busskarossörer i Europa, Afrika och Asien. I samband med den planerade flytten senare i år beräknas 180 personer beröras, men Scania har dock inga planer på att säga upp nuvarande personal.

– Det berör 180 tjänster i Södertälje och samtliga som berörs av detta får erbjudanden om andra jobb i Södertälje, säger Bratthall till Telgenytt.

TELGENYTT AVSLÖJAR: Scania flyttar produktion till Polen – 200 anställda berörs

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 21 januari 2022 00:00
Senast uppdaterad: 21 januari 2022 00:00

Mordet på nioåring: Pappan har allvarlig psykisk störning

Kriminalvarden-1

Bild/Montage: Kriminalvården/Alexander Isa

Mannen som misstänks för mordet på sin nioårige son i Rosenlund har efter en omfattande rättspsykiatrisk undersökning bedömts lida av en allvarlig psykisk störning.

(Annonslänk)

Det var måndagen den 8 januari som polis och räddningspersonal larmades till en bostad i Rosenlundsområdet efter ett larm om en allvarligt skadad person. På plats hittades en nioårig pojke svårt skadad i lägenheten. Trots snabba insatser och omedelbar transport till sjukhus med ambulanshelikopter kunde inte pojkens liv räddas.

I bostaden fanns även pojkens pappa, som greps av polisen i samband med händelsen och kort därefter anhölls av åklagaren. Mannen, som är i 45-årsåldern, misstänks på sannolika skäl för att ha orsakat sin sons död och har varit häktad sedan han greps misstänkt för mordet.

Pappan utreddes psykiatriskt.

Nu har han genomgå en omfattande rättspsykiatrisk undersökning efter ett beslut som fattades av Södertälje tingsrätt. Detta efter att Rättsmedicinalverket bedömt att mannen kan lida av en allvarlig psykisk störning.

Nu visar en djupgående rättspsykiatrisk analys att mannen har en allvarlig psykisk störning som ökar risken för framtida grova brott. Rättsmedicinalverket rekommenderar därför rättspsykiatrisk behandling. Processen att väcka åtal har dröjt, och den 8 mars ansökte åklagaren om ytterligare uppskov med åtalsperioden.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 mars 2024 12:10
Senast uppdaterad: 11 mars 2024 12:10

Lågt valdeltagande fördjupar klyftorna i Södertälje

Rösta vallokal

Valdeltagandet sjunker i Södertälje.
Arkivbild

En ny analys visar att valdeltagandet i Sveriges utsatta områden, inklusive flera områden i Södertälje, har minskat dramatiskt. Ett lågt valdeltagande som enligt rapporter fördjupar klyftorna i samhället.

Senaste EU-valet har kastat ljus över en oroande utveckling i Sverige: ett avsevärt lägre valdeltagande i landets utsatta områden jämfört med det nationella genomsnittet. En djupdykning i valdeltagandet avslöjar att invånarna i Sveriges 61 utsatta områden visade ett betydligt lägre engagemang i demokratiska processer, med en snittsiffra på endast 35 procent som röstade, jämfört med ett nationellt genomsnitt på 57 procent.

– Resultatet visar tydligt hur flera samverkande faktorer i våra utsatta förorter skapar en alienering med samhället. Det gör det så viktigt att samhällets alla sektorer bidrar gemensamt till att vända utvecklingen, de lokala fastighetsägarna, kommunen, föreningslivet, näringsidkarna och finanskapitalet, säger Sophie Nachemson-Ekwall, specialist på social hållbarhet, PwC Sverige.  

Sophie Nachemson-Ekwall, PwC Sverige.
Pressbild  

Särskilt alarmerande är situationen i Södertälje, där valdeltagandet sjönk ytterligare sju procentenheter från riksdagsvalet 2018 till endast 30 procent i valet 2022. Hårdast drabbade, vilket visar på en djupgående problematik med demokratiskt deltagande, är de områden som polisen beskriver som ”utsatta områden”, såsom Hovsjö, Ronna, Geneta, Lina och Saltskog, samt Fornhöjden som anses vara ett riskområde.

Analysen, som genomförts av Järvaveckan Research i samarbete med PwC, pekar på en särskilt låg valbenägenhet bland svenskar med två utrikesfödda föräldrar, där bara en av fyra tog sig till valurnorna. Ännu mer bekymmersamt är att bland de tio mest utsatta områdena deltog endast en av fem i denna grupp i valet. Denna grupp, trots att de sannolikt har vuxit upp och utbildats i Sverige, visar ett markant lägre valdeltagande.

(Annonslänk)

– Resultatet är oroväckande. När en del av samhället inte deltar i valprocessen riskerar vi att förlora mångfalden av perspektiv och erfarenheter som är avgörande för en sund och representativ demokrati. Det blir en ond spiral där människor som redan befinner sig i utanförskap kommer allt längre ifrån ett samhälle som tar hänsyn till deras åsikter och vardags utmaningar. Det är också dags att på djupet försöka förstå vad som ligger bakom siffrorna och agera utifrån det, säger Ahmed Abdirahman, grundare och vd på Järvaveckan.

I Hovsjö var valdeltagandet lägst i hela landet med endast 19 procent. Skillnaderna i valdeltagande inom området var också slående, där endast 16 procent av de inrikes födda med utrikesfödda föräldrar röstade, jämfört med 34 procent av de med båda föräldrarna födda i Sverige.

Dessa siffror belyser en växande klyfta i politiskt engagemang och deltagande i Sverige, och kastar ljus på behovet av målmedvetna insatser för att öka deltagandet i utsatta områden.

Läs även: – Valdeltagandet i Södertälje sjönk mest i hela Sverige

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 10 mars 2024 23:17

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors