Företag i fokus:

Ny rapport: Lägre narkotikarelaterade dödsfall

2022_01_61eac4817bb90-1642775681-Stockholms-lan

I en årlig återkommande rapporten om narkotika- eller läkemedelsförgiftning framgår det att narkotikarelaterade dödsfall blir färre enligt statistik från Socialstyrelsen.

Mellan 2012-2020 dog knappt 8 000 personer i Sverige av en narkotika- eller läkemedelsförgiftning, men i årliga dödsfallen börjar bli färre rapporterar Nyhetsbyrån Siren.

Den årliga rapporten består av avsiktliga och oavsiktliga överdoser, såväl som dödsfall där avsikten inte har gått att avgöra. Antalet förgiftningar varierar mellan i snitt 6,4 och 12,5 per 100 000 invånare och år i landets regioner.

– Så så ser trenden ut över ett decennium. Det börjar med en uppgång, sen en hög nivå i några år och sen en nedgång som accelererar det senast redovisade året, säger Daniel Svensson, utredare på Socialstyrelsen till nyhetsbyrån Siren.

Höst anta invånare som avlider varje år av en medicin- eller drogförgiftning finns på Gotland där i genomsnitt 12,5 av 100 000 invånare.

Preparaten som orsakar flest dödsfall är opioider, vilka har effekten att andningen påverkas vid höga doser, där preparatet oxikodon var mest omnämnt under 2020 på dödsorsaksintygen. Det vanligaste preparatet sett över hela landet och perioden var dock metadon.

Preparaten som orsakar flest dödsfall är opioider, vilka har effekten att andningen påverkas vid höga doser. Den smärtstillande opioiden oxikodon som används inom sjukvården var mest omnämnt på dödsorsaksintygen år 2020.

Samtidigt har fentanyl, som förekom relativt ofta för några år sedan, försvunnit nästan helt i sammanhanget, berättar Daniel Svensson utredare på Socialstyrelsen till nyhetsbyrån Siren.

– Till slut började folk fatta att det här inte är någon picknick och att fentanyl inte är något att leka med, säger han till Siren.

Det vanligaste preparatet i landet under perioder 2012-2020 var Metadon, men i region Stockholm bidrog heroin till flest förgiftningar. Substansen omnämndes, ensamt eller i kombination, i samband med 364 dödsfall.

Men utredare på Socialstyrelsen höjer ett varnande finger att även mediciner som inte är beroendeframkallande eller psykoaktiva kan få stora konsekvenser. Paracetamol som finns i Alvedon är ett sådant exempel.

– Det är jättefarligt i för stora doser för att det kan skada levern. Felanvänder man paracetamol kan det definitivt bli problem. Det ser vi här också, säger Daniel Svensson.

Men trenden varit nedåt och har kopplingar till pandemin vilket syntes tydligt 2020

– I den senaste redovisningen av statistiken var den så kallade “covideffekten” allra tydligast och lite överraskande. Just med suiciden var det en kraftig nedgång bland kvinnor, säger Svensson till Siren.

Att färre personer tar livet av sig under en kris kan bero på att trycket på individen minskar när samhället mobiliserar inför ett yttre hot, säger Daniel Svensson med hänvisning till suicidforskningen.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 januari 2022 00:00
Senast uppdaterad: 24 januari 2022 00:00

Fastighetsägare vinner strid mot kommunen

Sodertalje-kommun-scaled-1

Foto: Alexander Isa

En fastighetsägare i Södertälje har vunnit en rättslig strid motSödertälje kommun gällande en komplementbyggnad, vilket innebär att det tidigare kommunala beslutet nu upphävs.

I en nyligen avslutad rättsprocess har Länsstyrelsen upphävt ett beslut från Stadsbyggnadsnämnden i Södertälje kommun som berörde en komplementbyggnad på en fastighet i Brunnsängsområdet.

(Annonslänk)

Det initiala beslutet, daterat 26 september 2023, krävde att fastighetsägarna skulle avlägsna en komplementbyggnad och förenade detta med ett böter. Fastighetsägarna överklagade, vilket resulterade i att Länsstyrelsen granskade ärendet noggrant.

Länsstyrelsen identifierade flera brister i kommunens hantering, bland annat en otydlighet om vem av de två fastighetsägarna föreläggandet riktades mot. Denna brist på precision, särskilt när det gällde vitet, ansågs tillräcklig för att upphäva beslutet helt. Dessutom betonade Länsstyrelsen att den aktuella byggnaden var en bygglovsbefriad friggebod och inte hindrade allmänhetens användning av området, vilket var en av de punkter som fastighetsägarna hade framfört i sitt överklagande.

I april meddelade Länsstyrelsen sitt beslut att upphäva ett tidigare föreläggande från Södertälje kommun.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 08:30
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:49

Dödligt våld ökar – de flesta fall utanför kriminella miljöer

Polis-1

Arkivbild

Det dödligt våldet har ökat markant i Sverige. Men en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) visar att två av tre fall av dödligt våld i Sverige sker utanför kriminella miljöer.

Enligt en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) sker två av tre fall av dödligt våld i Sverige utanför kriminella miljöer. Sverige har högre nivåer av dödligt våld mot unga män jämfört med övriga Europa, men lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen.

Dödligt våld i Sverige kan delas in i tre huvudkategorier: våld i kriminella miljöer, våld inom familjen (inklusive partnervåld) och våld i samband med spontanbråk och dispyter. Under perioden 2018–2021 utgjorde våld i kriminella miljöer den största kategorin, med cirka 34 procent av fallen, medan två tredjedelar av fallen inträffade i andra sammanhang.

(Annonslänk)

– En nästan lika stor kategori som dödligt våld i kriminell miljö är olika typer av spontana bråk och dispyter med dödlig utgång. Det kan uppstå till exempel i missbrukarkretsar men det kan också handla om konflikter kopplade till alkohol och nöjeslivet, ungdomsvåld eller svartsjukegräl. Omkring en fjärdedel är dödligt våld inom familjen, och då ingår även partnervåld i den kategorin, säger Klara Hradilova Selin, utredare, Brå, i ett pressmeddelande.

Dödligt våld mot unga män i åldern 15–29 år har ökat markant i Sverige, främst på grund av dödsskjutningar i kriminella miljöer. År 2021 var nivån för dödligt våld mot unga män 42 avlidna per miljon invånare, jämfört med 28 per miljon i Europa.

Sex av tio kvinnor som dödades i Sverige under perioden 2018–2021 föll offer för sina nuvarande eller tidigare partners. Sverige har dock lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen jämfört med Europa i stort, med 2,9 avlidna per miljon invånare i Sverige mot 6 per miljon i Europa år 2021.

Medan dödligt våld i kriminella miljöer har ökat, har andra kategorier av dödligt våld haft varierande trender. Dödligt partnervåld minskade under andra hälften av 2000-talet och stabiliserades under 2010-talet. Under mitten av 2010-talet noterades en uppgång i dödligt våld vid spontanbråk och dispyter, som därefter legat på en högre stabil nivå.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 05:00
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:48

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors