Företag i fokus:

Ny rapport: Lägre narkotikarelaterade dödsfall

2022_01_61eac4817bb90-1642775681-Stockholms-lan

I en årlig återkommande rapporten om narkotika- eller läkemedelsförgiftning framgår det att narkotikarelaterade dödsfall blir färre enligt statistik från Socialstyrelsen.

Mellan 2012-2020 dog knappt 8 000 personer i Sverige av en narkotika- eller läkemedelsförgiftning, men i årliga dödsfallen börjar bli färre rapporterar Nyhetsbyrån Siren.

Den årliga rapporten består av avsiktliga och oavsiktliga överdoser, såväl som dödsfall där avsikten inte har gått att avgöra. Antalet förgiftningar varierar mellan i snitt 6,4 och 12,5 per 100 000 invånare och år i landets regioner.

– Så så ser trenden ut över ett decennium. Det börjar med en uppgång, sen en hög nivå i några år och sen en nedgång som accelererar det senast redovisade året, säger Daniel Svensson, utredare på Socialstyrelsen till nyhetsbyrån Siren.

Höst anta invånare som avlider varje år av en medicin- eller drogförgiftning finns på Gotland där i genomsnitt 12,5 av 100 000 invånare.

Preparaten som orsakar flest dödsfall är opioider, vilka har effekten att andningen påverkas vid höga doser, där preparatet oxikodon var mest omnämnt under 2020 på dödsorsaksintygen. Det vanligaste preparatet sett över hela landet och perioden var dock metadon.

Preparaten som orsakar flest dödsfall är opioider, vilka har effekten att andningen påverkas vid höga doser. Den smärtstillande opioiden oxikodon som används inom sjukvården var mest omnämnt på dödsorsaksintygen år 2020.

Samtidigt har fentanyl, som förekom relativt ofta för några år sedan, försvunnit nästan helt i sammanhanget, berättar Daniel Svensson utredare på Socialstyrelsen till nyhetsbyrån Siren.

– Till slut började folk fatta att det här inte är någon picknick och att fentanyl inte är något att leka med, säger han till Siren.

Det vanligaste preparatet i landet under perioder 2012-2020 var Metadon, men i region Stockholm bidrog heroin till flest förgiftningar. Substansen omnämndes, ensamt eller i kombination, i samband med 364 dödsfall.

Men utredare på Socialstyrelsen höjer ett varnande finger att även mediciner som inte är beroendeframkallande eller psykoaktiva kan få stora konsekvenser. Paracetamol som finns i Alvedon är ett sådant exempel.

– Det är jättefarligt i för stora doser för att det kan skada levern. Felanvänder man paracetamol kan det definitivt bli problem. Det ser vi här också, säger Daniel Svensson.

Men trenden varit nedåt och har kopplingar till pandemin vilket syntes tydligt 2020

– I den senaste redovisningen av statistiken var den så kallade “covideffekten” allra tydligast och lite överraskande. Just med suiciden var det en kraftig nedgång bland kvinnor, säger Svensson till Siren.

Att färre personer tar livet av sig under en kris kan bero på att trycket på individen minskar när samhället mobiliserar inför ett yttre hot, säger Daniel Svensson med hänvisning till suicidforskningen.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 januari 2022 00:00
Senast uppdaterad: 24 januari 2022 00:00

Polisen ryckte ut till E4 – Barn på vägen

Polis

Arkivbild

Polisen ryckte ut på tisdagsförmiddagen efter flera larm om ett barn som gick på motorvägen E4 nära Järna.

Vid 10.25 på tisdagsförmiddagen mottog polisen flera samtal från trafikanter om ett barn som gick i mittremsan på E4 strax norr om Järna.

En polispatrull skickades snabbt till platsen och kunde hitta pojken, som är i tioårsåldern. Pojken togs i säkerhet av polisen, och efter att ha identifierat honom transporterades han till en säker plats.

För tillfället är det oklart för polisen hur pojken hamnat på motorvägen, och utredning pågår för att klargöra omständigheterna kring händelsen.

Uppdatering:
”Pojken försvann från en skogsutflykt med en skola där personalen precis upptäckt att pojken saknades och hade börjat leta när de första samtalen inkom till 112. Totalt uppskattas pojken ha varit borta i ungefär en kvart. Ingen anmälan kommer att upprättas på initiativ av polisen, då inget brott misstänks och då polisen inte heller konstaterar någon påtaglig brist i skolans rutin.”, skriver polisen på sin hemsida

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 januari 2024 12:30
Senast uppdaterad: 23 januari 2024 17:43

Mer än hälften av dömda ungdomar återfaller i brott

Sis ungdomshem Tysslinge. Pressbild

Sis ungdomshem Tysslinge. Pressbild

Över hälften som dömdes till sluten ungdomsvård i Södertälje tingsrätt återföll senare i grov brottslighet. Det visar en ny granskning av Nyhetsbyrån Siren.

Kartläggningen baseras på domar mellan 2015 och 2022 som gäller grov ungdomsbrottslighet, där 439 unga har dömts till sluten ungdomsvård i landet. Enligt nyhetsbyråns uppgifter visar det sig att över 70 procent av de som dömdes under de första fyra åren av perioden, och som har avtjänat sina straff, har sedan begått nya brott. För nästan hälften av individerna handlade dessa nya brott om grövre, fängelsegrundande brott.

Kartläggningen omfattar totalt 439 unga som har blivit dömda till sluten ungdomsvård med en maximal strafftid på fyra år. Enligt Olle Westlund, utredare på Brottsförebyggande rådet (Brå), ökar risken för återfall ju yngre gärningspersonen är. I de domar som Södertälje tingsrätt utfärdade återföll mer än hälften i grövre brott.

(Annonslänk)

– Även bredden på brottsligheten och brottens straffvärde är viktiga faktorer, som tillsammans med debutåldern ger en stark fingervisning om återfallsrisken. Det är aldrig för sent att bryta ett negativt mönster, men lösningarna blir mer kostsamma ju längre man väntar, säger Westlund till Nyhetsbyrån Siren.

På riksnivå tillhör grovt vapenbrott, misshandel och rån de vanligaste grövre brotten när det gäller återfallsstadiet. Bland de berörda finns även ett 20-tal unga män som har blivit dömda för inblandning i mord eller mordförsök runt om i landet.

Återfallsförebyggande åtgärderna är centrala under avtjänandetiden.

– Vi planerar för utslussning och tiden efter från och med dag ett, helt i enlighet med hur myndighetens uppdrag är utformat. Målet är samtidigt att öppenheten ska öka successivt, men det baseras på löpande individuella bedömningar av bland annat risk- och säkerhetsbilden, säger Catrine Kaunitz, verksamhetsexpert inom Sis ungdomsvård, till Nyhetsbyrån Siren.

– Vi har en situation idag där färre unga begår brott totalt sett. Och vi har aldrig haft så många på väg in till sluten ungdomsvård som nu, säger Kaunitz.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 januari 2024 08:30
Senast uppdaterad: 23 januari 2024 01:32

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors