Företag i fokus:

Ny rapport: Lägre narkotikarelaterade dödsfall

2022_01_61eac4817bb90-1642775681-Stockholms-lan

I en årlig återkommande rapporten om narkotika- eller läkemedelsförgiftning framgår det att narkotikarelaterade dödsfall blir färre enligt statistik från Socialstyrelsen.

Mellan 2012-2020 dog knappt 8 000 personer i Sverige av en narkotika- eller läkemedelsförgiftning, men i årliga dödsfallen börjar bli färre rapporterar Nyhetsbyrån Siren.

Den årliga rapporten består av avsiktliga och oavsiktliga överdoser, såväl som dödsfall där avsikten inte har gått att avgöra. Antalet förgiftningar varierar mellan i snitt 6,4 och 12,5 per 100 000 invånare och år i landets regioner.

– Så så ser trenden ut över ett decennium. Det börjar med en uppgång, sen en hög nivå i några år och sen en nedgång som accelererar det senast redovisade året, säger Daniel Svensson, utredare på Socialstyrelsen till nyhetsbyrån Siren.

Höst anta invånare som avlider varje år av en medicin- eller drogförgiftning finns på Gotland där i genomsnitt 12,5 av 100 000 invånare.

Preparaten som orsakar flest dödsfall är opioider, vilka har effekten att andningen påverkas vid höga doser, där preparatet oxikodon var mest omnämnt under 2020 på dödsorsaksintygen. Det vanligaste preparatet sett över hela landet och perioden var dock metadon.

Preparaten som orsakar flest dödsfall är opioider, vilka har effekten att andningen påverkas vid höga doser. Den smärtstillande opioiden oxikodon som används inom sjukvården var mest omnämnt på dödsorsaksintygen år 2020.

Samtidigt har fentanyl, som förekom relativt ofta för några år sedan, försvunnit nästan helt i sammanhanget, berättar Daniel Svensson utredare på Socialstyrelsen till nyhetsbyrån Siren.

– Till slut började folk fatta att det här inte är någon picknick och att fentanyl inte är något att leka med, säger han till Siren.

Det vanligaste preparatet i landet under perioder 2012-2020 var Metadon, men i region Stockholm bidrog heroin till flest förgiftningar. Substansen omnämndes, ensamt eller i kombination, i samband med 364 dödsfall.

Men utredare på Socialstyrelsen höjer ett varnande finger att även mediciner som inte är beroendeframkallande eller psykoaktiva kan få stora konsekvenser. Paracetamol som finns i Alvedon är ett sådant exempel.

– Det är jättefarligt i för stora doser för att det kan skada levern. Felanvänder man paracetamol kan det definitivt bli problem. Det ser vi här också, säger Daniel Svensson.

Men trenden varit nedåt och har kopplingar till pandemin vilket syntes tydligt 2020

– I den senaste redovisningen av statistiken var den så kallade “covideffekten” allra tydligast och lite överraskande. Just med suiciden var det en kraftig nedgång bland kvinnor, säger Svensson till Siren.

Att färre personer tar livet av sig under en kris kan bero på att trycket på individen minskar när samhället mobiliserar inför ett yttre hot, säger Daniel Svensson med hänvisning till suicidforskningen.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 januari 2022 00:00
Senast uppdaterad: 24 januari 2022 00:00

Informera våra unga om riskerna med ”boffning”

PM Lustgas

Bild: Tullverket

I Stockholm säljs lustgas öppet utanför nöjesställen. Och i Luleå dog tragiskt en 14-åring på en skola efter att ha boffat drivgas från torrschampo. Denna oroande utveckling måste vändas med en informationskampanj om riskerna riktad mot Södertäljes barn och unga.

Sniffning innebär inandning av olika former av lösningsmedelsångor, vanligtvis från lim, medan boffning är inhalering lustgas och drivgaser i sprayer. Både ångor och gaser kan ge upphov till rus på grund av att hjärnans signalsystem stimuleras. När ångan/gasen når lungorna tas den snabbt upp i blodet, vilket ger syrebrist i hjärnan och ruskänsla. En kraftig dos vid ett enstaka tillfälle kan leda till döden – ”sudden sniffing death”.

Fältassistenterna på Södermalm i Stockholm har konstaterat att försäljningen av lustgas utanför krogar och nattklubbar och i parker har ökat explosionsartat. En del av kundkretsen är ungdomar mellan 14 och 17 år. Lustgas köps i patroner avsedda för gräddsifoner. Inhalering sker antingen genom sifonen eller gasfyllda ballonger. Patronerna är lagliga och finns till försäljning både på nätet och i fysiska butiker.

”Säljs helt öppet och lagligt”

I vår nåddes vi också av ett tragiskt dödsfall på en skoltoalett i Luleå. En 14-årig elev hade boffat och i det aktuella fallet andats in drivgas från en behållare med torrschampo, som också säljs helt öppet och lagligt.

Denna utveckling stämmer till eftertanke. Dels behöver stödet och hjälpen till ungdomar med som mår psykiskt dåligt förbättras, dels måste kommunen dra igång en informationskampanj om det livsfarliga med att sniffa/boffa för att nå berusning riktad mot våra elever i skolan och besökare på fritidsgårdarna.

Vi kan inte stillatigande bevittna nya tragedier. Vi måste bekämpa den här mycket oroande trenden så att den inte får fäste bland Södertäljes barn och unga.

Fadi Abdalahad (KD).
Ledamot, utbildningsnämnden

Tony Garabet (KD)
Ledamot, kultur- och fritidsnämnden

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 13 juni 2023 04:00
Senast uppdaterad: 13 juni 2023 11:47

Europas första syriska-ortodoxa kyrka firade 40 år

4C862F4C-0063-454B-9BF5-3575719057E0

Foto: S:t Afrem

I helgen firade S:t Afrem-kyrkan i Geneta sitt 40-årsjubileum. Kyrkan är den första Syrisk-ortodoxa kyrkan i Europa och jubileet firades med en härlig tillställning för barn i alla åldrar på lördagen.

Under dagen anordnades olika aktiviteter såsom korvgrillning, hoppborgar, tivoliattraktioner, fotbolls- och basketrink, hinderbana, ansiktsmålning, dansuppvisningar och utdelning av glass och popcorn. Dessutom fanns polis, ambulans och räddningstjänst på plats för att svara på frågor och delta i evenemanget.

Senare på kvällen hölls även en tillställning i kyrkans lokal där präster, kyrkoföreningar från Södertälje och Stockholm samt nuvarande och tidigare styrelsemedlemmar välkomnades.

Birgitta Kaya, ordförande S:t Afrems syrisk-ortodoxa kyrka och Hobil Varli Foto: S:t Afrem

S:t Afrem kyrkan i Södertälje, namngiven efter den Helige Afrem, är en syrisk-ortodox och apostolisk kristen kyrka med en betydande plats inom den syrisk-ortodoxa kyrkans teologiska och andliga arv. Kyrkans historia började på 1960-talet när en grupp syrisk-ortodoxa kristna immigrerade till Södertälje från olika länder i det forna mesopotamien, såsom Turkiet (Turabdin), Syrien, Libanon och Irak.

Med den ökande vågen av syrisk-ortodoxa kristna immigranter till Sverige växte även behovet av en egen kyrka som kunde rymma de troende i Södertälje. År 1981 ansökte man om bygglov hos Södertälje kommun för att uppföra den första syrisk-ortodoxa kyrkan i Europa.

Två år senare, 1983, stod S:t Afrem klar och redo att ta emot sin församling. Detta markerade invigningen av den första syrisk-ortodoxa kyrkan i Sverige. Invigningsceremonin leddes av kyrkans överhuvud, Patriarken Ignatios Zakka I Iwas och biskop Afrem Abodi genomförde ceremonin.

För 40 år sedan var detta en betydelsefull händelse i det kristna folkets andliga historia som följdes av människor i Sverige, men också från länder. Sedan dess har S:t Afrem Kyrkan genomgått renoveringar och ombyggnationer för att möta behoven hos församlingsmedlemmarna.

År 2003, efter en omfattande renovering, tilldelades den nyrenoverade S:t Afrem Kyrkan utmärkelsen ”Årets byggnad” i Södertälje kommun.

Foto: S:t Afrem

Foto: S:t Afrem

Foto: S:t Afrem

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 juni 2023 18:05
Senast uppdaterad: 12 juni 2023 18:05

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors