Företag i fokus:

Ny rapport: Lägre narkotikarelaterade dödsfall

2022_01_61eac4817bb90-1642775681-Stockholms-lan

I en årlig återkommande rapporten om narkotika- eller läkemedelsförgiftning framgår det att narkotikarelaterade dödsfall blir färre enligt statistik från Socialstyrelsen.

Mellan 2012-2020 dog knappt 8 000 personer i Sverige av en narkotika- eller läkemedelsförgiftning, men i årliga dödsfallen börjar bli färre rapporterar Nyhetsbyrån Siren.

Den årliga rapporten består av avsiktliga och oavsiktliga överdoser, såväl som dödsfall där avsikten inte har gått att avgöra. Antalet förgiftningar varierar mellan i snitt 6,4 och 12,5 per 100 000 invånare och år i landets regioner.

– Så så ser trenden ut över ett decennium. Det börjar med en uppgång, sen en hög nivå i några år och sen en nedgång som accelererar det senast redovisade året, säger Daniel Svensson, utredare på Socialstyrelsen till nyhetsbyrån Siren.

Höst anta invånare som avlider varje år av en medicin- eller drogförgiftning finns på Gotland där i genomsnitt 12,5 av 100 000 invånare.

Preparaten som orsakar flest dödsfall är opioider, vilka har effekten att andningen påverkas vid höga doser, där preparatet oxikodon var mest omnämnt under 2020 på dödsorsaksintygen. Det vanligaste preparatet sett över hela landet och perioden var dock metadon.

Preparaten som orsakar flest dödsfall är opioider, vilka har effekten att andningen påverkas vid höga doser. Den smärtstillande opioiden oxikodon som används inom sjukvården var mest omnämnt på dödsorsaksintygen år 2020.

Samtidigt har fentanyl, som förekom relativt ofta för några år sedan, försvunnit nästan helt i sammanhanget, berättar Daniel Svensson utredare på Socialstyrelsen till nyhetsbyrån Siren.

– Till slut började folk fatta att det här inte är någon picknick och att fentanyl inte är något att leka med, säger han till Siren.

Det vanligaste preparatet i landet under perioder 2012-2020 var Metadon, men i region Stockholm bidrog heroin till flest förgiftningar. Substansen omnämndes, ensamt eller i kombination, i samband med 364 dödsfall.

Men utredare på Socialstyrelsen höjer ett varnande finger att även mediciner som inte är beroendeframkallande eller psykoaktiva kan få stora konsekvenser. Paracetamol som finns i Alvedon är ett sådant exempel.

– Det är jättefarligt i för stora doser för att det kan skada levern. Felanvänder man paracetamol kan det definitivt bli problem. Det ser vi här också, säger Daniel Svensson.

Men trenden varit nedåt och har kopplingar till pandemin vilket syntes tydligt 2020

– I den senaste redovisningen av statistiken var den så kallade “covideffekten” allra tydligast och lite överraskande. Just med suiciden var det en kraftig nedgång bland kvinnor, säger Svensson till Siren.

Att färre personer tar livet av sig under en kris kan bero på att trycket på individen minskar när samhället mobiliserar inför ett yttre hot, säger Daniel Svensson med hänvisning till suicidforskningen.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 januari 2022 00:00
Senast uppdaterad: 24 januari 2022 00:00

Här inträffar Södertäljes viltolyckor

66DAC124-DC9C-4228-B1B0-344C6021CD43

Bild: Newsworthy/Pexels

November är viltolyckorna tid. Och nästan alla Södertäljes olyckor inträffar på vägsträckor utan viltstängsel. Men hjälper mer stängsel? Experter pekar på en ännu viktigare åtgärd.

Under det senaste året har det inträffat 274 viltolyckor i Södertälje. Newsworthy har kartlagt vilka vägsträckor som haft flest olyckor och hur stor andel av olyckorna som sker längs oskyddade vägsträckor.

Vägarna med flest rapporterade viltolyckor de senaste tolv månaderna var länsväg 525länsväg 522 och riksväg 57, om vi tittar på landsvägarna. Omkring en tredjedel av olyckorna inträffade på småvägar, på stadsgator eller gick inte alls att härleda till en specifik väg.

Generellt är det inte de allra största vägarna som är mest olycksdrabbade, utan de något mindre.

– Det finns en topp i olycksfrekvens runt 5 000 fordon per dygn. När det blir större trafik så börjar djuren uppfatta vägarna som ett hinder. Det kan också bidra att vägar med större trafik har en bättre vägstandard, säger Anders Seiler, forskare vid SLU som bland annat studerar åtgärder mot viltolyckor.

I Södertälje finns ungefär fyra mil viltstängsel längs vägarna. Av olyckorna har 91 procent inträffat på vägsträckor utan viltstängsel. 

Artiklen fortsätter efter annonsen

(Annonslänk)

Just viltstängsel efterfrågas ofta nära olycksdrabbade vägsträckor – i riksdagen har det de senaste 20 åren lagts 95 motioner om viltstängsel på den ena eller andra vägsträckan – men forskare och experter på Trafikverket poängterar att viltstängsel ensamt inte är lösningen.

– Det går jättebra att bygga bort viltövergångar med stängsel, men då flyttar man problemet. För att fungera måste stängslingen kombineras med faunapassager, och där behöver vi komma ikapp i dag, säger Marcus Gabrielsson, nationell samordnare på Trafikverket.

Faunapassager kan vara av olika slag: Hit hör allt från stora ”ekodukter” – broar för djur för motorvägar eller järnvägar – till vägportar för småvägar eller vägtrummor under vägen. Forskaren Anders Seiler bekräftar bilden av ett eftersatt behov av faunapassager.

– För att det ska fungera måste vi kombinera stängsel med passager för djur. Helst ska stängslet användas som ledninghjälp mellan säkra passager. Det har man sett internationellt också: Stängsel som leder djur till säkra passager minskar olyckorna.

–Det är ju ofta så att man lokalt vill ha viltstängsel, både för att skydda vilt och jakthundar, och för bygga bort olyckor. Jag förstår att man gärna vill ha vägen stängslad, men man ser kanske inte då att det uppstår ett behov av att bygga passager också, eller att olyckorna flyttar någon annanstans, säger Andreas Seiler.

Han påpekar också att stängslets huvudsakliga syfte egentligen inte varit att stoppa olyckor, utan att minska personskadorna, bland annat genom att flytta viltpassagerna till vägsträckor där hastigheterna är lägre. 

– Hastigheten är den allra viktigaste faktorn, säger Andreas Seiler.

Alla rapporterade olyckor de senaste 12 månaderna. Källa: Viltolycksrådet (olyckor) och Trafikverket (stängsel). Sträckor med viltstängsel är grönmarkerade. Sammanställning: Newsworthy

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 november 2023 13:30
Senast uppdaterad: 18 november 2023 13:30

Stort avtal ger bolaget driftsansvar för Södertälje sjukhus

Sjukhus

Foto: Alexander Isa

Coor har tecknat avtal med Locum AB om fastighetsservice för sjukhus i södra Stockholm, däribland Södertälje sjukhus. Det åttaåriga avtalet innebär att Coor får ett utökat ansvar för fastighetsdrift i regionen.

I ett pressmeddelande meddelar facility management-företaget Coor att det i juni 2024 tar över driften av flera sjukhus i Stockholmsområdet, däribland Södertälje sjukhus. Detta sker efter att ha vunnit en stor upphandling från Locum AB, som ansvarar för fastighetsförvaltning åt Region Stockholm.

Avtalet omfattar förutom Södertälje sjukhus även Rosenlunds, Maria, Nacka, Dalens och Handens sjukhus. Totalt rör det sig om en yta på 315 000 kvadratmeter. Coor kommer att ansvara för tillsyn, skötsel och underhåll inom områden som fastighetsteknik och medicinska gaser.

För Södertälje innebär avtalet att stadens sjukhus nu får samma aktör för fastighetsdrift som det närliggande S:t Görans sjukhus i Stockholm, där Coor redan har ett välfungerande samarbete med Locum.

Magnus Wikström, vice direktör för Coor, ser avtalet som en möjlighet att växa både i storlek och kompetens när det gäller förvaltning av samhällskritisk infrastruktur.

– Dessa upphandlingar hade stort fokus på kvalitet och det känns därför extra bra att Locum väljer Coor som leverantör, kommenterar han i pressmeddelandet.

Byline: Lucas T.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 november 2023 08:30
Senast uppdaterad: 18 november 2023 13:10

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors