Företag i fokus:

Vänsterpartiet kritiserar kommunens fastighetsaffär i Hovsjö

2022_01_CB4A6E1C-15F0-4BBE-B270-C23318BEAFCC-1067x800-1

Linda Sjögren, Vänsterpartiets gruppledare i Södertälje. Foto: Alex Ataseven.

I slutet på december bekräftade tidningen Fastighetsvärlden bröderna Månssons uppmärksammande fastighetsköp om 121 hyreslägenheter i Ronna. Med köpet passerade de ett fastighetsvärde på 2 miljarder kronor.

En missnöjd Hovsjöbo uppmärksammade detta och skickade en insändare till Telgenytt där hen berättade om brödernas chockhöjning av hyror i Hovsjö. Detta efter att Per-Axel och Lars-Åke Månsson köpte halva Hovsjö, 786 lägenheter, av Södertälje kommun för cirka 800 miljoner kronor.

– Jag skulle bli mycket förvånad om det inte finns planer på att sälja ut andra halvan också. Man vill ”bli av” med Hovsjö, det vill säga gentrifiera hela området, säger Linda Sjögren Vänsterpartiets gruppledare i Södertälje kommun till Telgenytt.

När fastigheterna i Hovsjö var till salu klev flera seriösa köpare fram som var beredda att betala ett högt pris. Men Södertälje kommun valde istället att sälja fastigheterna till ett lägre pris till bröderna Månsson hösten 2019.

I handlingarna till Södertälje kommun framförde Månsbro Fastigheter, enligt Sjögren, att de bland annat anser sig ha ”ett stort hjärta för staden” och ”stort intresse för att utveckla stadsdelen”. Detta för att ge skäl till Södertälje kommun att bli valda som köpare, vilket de även blev.

Två år senare efter förvärvet har bröderna Månssons hyresgäster, i det utsatta området Hovsjö, fått hyreshöjningar på uppemot 50 procent, ibland ännu mer, utan förhandling.

När Södertälje kommun annonserade ut 786 lägenheter i Hovsjö till försäljning var de flesta kommunala partier eniga om försäljningen, utom ett parti – Vänsterpartiet.

– Fastigheter köper man naturligtvis när man kommer över dem till bra priser och kan tjäna pengar på dem. Och renovräkningar är nästan enda sättet att få upp lönsamheten på beståndet som Telge Bostäder/Hovsjö Bostäder medvetet eftersatt i flera år just för att sälja ut dem med anledningen av att underhållet är eftersat, säger Vänsterpartiers gruppledare i Södertälje.

Linda Sjögren menar att hyresvärdar renoverar så mycket att hyresgästen inte har råd att flytta tillbaka efteråt. Med tanke på att Hovsjö anses som ett socialt utsatt område där det bland annat råder hög arbetslöshet, låga inkomster samt trångboddhet anser hon att det är extra viktigt att vara varsamma med att sälja fastigheter Hovsjö.

2016 undersökte Boverket flätmönstret i samband med omfattande upprustningar och kunde konstatera att 25 procent av de boende flyttar ut i samband med renoveringar.

Boverkets undersökning kom även fram till att det är de ekonomiskt svagast som flyttar i störst utsträckning och det ibland räcker det med hotet om omfattande renoveringar för att folk ska börja flytta.

Var detta en av orsakerna till att Vänsterpartiet sa nej till försäljningen av allmännyttan i Hovsjö?

– Ja, en av anledningarna. Dels människors trygghet, utan hem har man inte mycket. Dels att det säljs i vårt mest eftersatta område, där flest människor har svårt att hitta nytt boende. Och så det faktum att andra människor nu tjänar pengar på folks utsatthet, säger Linda Sjögren.

Linda Sjögren, (V), riktar kritik mot kommunens försäljning av fastigheterna i Hovsjö 2019 och säger att de även ser liknande processer i andra stadsdelar såsom Ronna och Geneta. Nu planerar hon att lägga in ett förslag om att köpa tillbaka stora bestånd för att folk ska ha råd att bo kvar.

– Det kommer naturligtvis inte att bifallas av ett enda annat parti, men vi får upp debatten på agendan i alla fall.

Hur ser Vänsterpartiet på att hyresgästerna i Hovsjö nu blir drabbade av kraftiga hyreshöjningar?

– Vi visste ju att det skulle ske, precis som alla andra också visste, men inga andra bryr sig, avslutar hon.

Månsson köper fastigheter i Ronna – Passerar fastighetsvärde för 2 miljarder

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 januari 2022 00:00
Senast uppdaterad: 25 januari 2022 00:00

Kommunen ändrar sig om eldning i trädgårdar

Eld-tradgard-avfall-PEXEL

Foto: Pexels

Efter att nyligen ha infört striktare regler för eldning av trädgårdsavfall enligt EU-lagstiftning, har kommunen nu beslutat att återgå till de tidigare, mer flexibla reglerna.

Södertälje kommun meddelade förra veckan nya riktlinjer för hantering av trädgårdsavfall, i linje med nya EU-lagstiftningar som trädde i kraft vid årsskiftet. Dessa riktlinjer begränsar eldning till enbart vecka 17 under våren, med strikta krav på att eldningen inte ska medföra olägenheter för omgivningen. Detta baseras på EU-direktiv från Naturvårdsverket och regeringen, vilka kommunen sedan annonserade ut till Södertäljeborna.

Detta kritiserades bland annat av Centerpartiets Tage Gripenstam som lämnade in en motion till kommunfullmäktige. I motionen framfördes att den nuvarande lagen i Sverige ger möjlighet för kommunala beslut och undantag. Gripenstam föreslog att Södertälje kommun skulle behålla de tidigare reglerna för eldning av trädgårdsavfall som ett undantag från den nya lagstiftningen.

Nu väljer kommunen att backa från dessa från tidigare beslut. Det meddelar Lars Greger (MP) som berättar till LT att kommunen återinför till de gamla reglerna.

Tage Gripenstam, Centerpartiets gruppledare, kritiserade kommunens tidigare beslutet.
Foto: Södertälje kommun

– Där och då var det min tolkning att det var förbjudet att elda i trädgården, det var också så Naturvårdsverket uttryckte sig. Men det visade sig att många kommuner tolkar det här annorlunda och då har vi sagt att vi får utgå från de regler vi har haft sedan tidigare, säger Lars Greger, till LT.

Det innebär att kommuninvånarna tillåts att elda trädgårdsavfall under sex specifika veckor per år: veckorna 15, 16 och 17 under våren samt veckorna 39, 40 och 41 på hösten. Valborgsmässoafton förblir också ett undantag från eldningsförbudet.

(Annonslänk)

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 19:40
Senast uppdaterad: 29 april 2024 19:40

DEBATT: Dialog behövs om Södertäljes framtid – ”Lämna rasismen på historiens bakgård”

Södertälje kommun

Södertälje kommunhus
Arkivbild

”Initiativet för tryggare Södertälje” arrangerade ett historiskt möte där runt 100 personer deltog i en dialog om bilden av Södertälje. I fokus var den stigmatisering som i politiska samtal förenar två skilda fenomen: den grova kriminalitetens spridning, och assyrier/syrianers förehavanden.

I lokalmedia pågår en debatt om kriminaliteten som gemensamt bekymmer, och assyrier/syrianers frustration att bli utpekade som kollektivt skyldiga. Mötet var historiskt för att den förenade många olika föreningar som nu har anledning att tillsammans fundera på hur bilden om Södertälje kan förändras.

Som forskare i offentlig förvaltning inledde jag dialogen.

Att beskriva den syrisk/ortodoxa gruppens gemenskap, nätverk, släktskap och aktiviteter som ett ”parallellsamhälle” och grogrund för kriminalitet utgår från en rasistisk föreställningsvärld. Så här fungerar rasifieringen: den särskiljer först den assyrisk/syrianska och andra invandrargrupper som fundamentalt annorlunda det som föreställs vara ”svenskt”. Sedan underordnas invandrarna som sämre fungerande och direkt skadliga för svenskheten som i sin tur antas vara problemfri. Historiskt grundas rasism i detta skapande av skillnader och hierarkier. Det börjar som skämt och myter och kan sluta i ren katastrof om ingen hindrar processen.

En etnisk grupp med erfarenhet av folkmord genomgår rasifiering igen. Har vi inget lärt från historien? Kommunens ledning säger att de inte stigmatiserar någon. För en utomstående är det svårt att hålla med. En tidigare verksam poliskommissarie kallar staden för ett ”Chicago under Al Capones tid”. Södertäljebor skäms för att berätta var de kommer ifrån på skolan eller när de söker arbete. Boel Godner själv instämmer i påståenden att ”kriminella klaner försöker infiltrera det politiska livet och styra kommuner”. Ett makalöst påstående.

”Även journalister medverkar i rasifieringen.”

Bedrägerier, skenskilsmässor, fusk med välfärdsstöd och bygglov uppfattas bero på gruppens beteenden, och inte enskildas handlingar. Även journalister medverkar i rasifieringen. Torbjörn Granström är mån om att i ”Kriget om Södertälje” nämna hur mycket kriminaliteten kostar staten i polis- och rättegångsinsatser. Samtidigt sätts inte lokala händelser i ett globalt sammanhang: hur funkar drogmarknaden och de (inter)nationella kriminella nätverken?

Kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner, kritiseras för sina uttalanden.
Foto: Shamash Oyal

Droghandeln är också ett svenskt problem. Minst två parter ingår i transaktionerna. ”Svenskheten” osynliggörs genom att dölja konsumentens roll – oftast en välbemedlad vit svensk. De ungdomar som med våld slår sig fram i marknaden är också svenskar. De har växt upp i staden, gått på skolorna och varit en del av samhällsväven. Granström beskriver hur kommunen formar informella arbetsgrupper som sorterar bort anbud från fastighetsföretag med misstänkta kopplingar till kriminella (alltså de som ägs av assyrier/syrianer). Han beskriver också hur banker fryser hundratals företagares bankkonton bara på grund av liknande misstankar. Men inga analyser finns om strukturell diskriminering. Det ”krig” som pågår om Södertälje framstår i boken som ett slag mellan goda ”svenskar” och kriminella ”invandrare”.

Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra.”

Invandrargrupper har inget ”eget” parallellsamhälle. Assyrier/syrianerna är svenskar och deras liv i Södertälje är integrerat i svenska normer och rättsprinciper och framstår dessutom som en unik framgångssaga. Se vad gruppen åstadkommit i idrott, föreningsliv, professionella prestationer, kultur- och litteratur, och inte minst företagande. Detta är Sverige.

Det är viktigt att diskutera kriminalitetens strukturer och det brottsförebyggande arbetet. Brottsbalken uppstod dock i Sverige långt innan invandrare kom hit. Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra. Just nu handlar konflikten om orsakerna och strategierna där Initiativet klargjort att man vill bistå kommunen. Har kommunen råd att tacka nej? Lämna rasismen på historiens bakgård och se nyktert på utmaningarna. Tillsammans är ni starkare i kampen för en möjligheternas stad.

Nazem Tahvilzadeh,
docent i Statsvetenskap och lektor vid Södertörns högskola

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 12:01
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors