Företag i fokus:

Vänsterpartiet kritiserar kommunens fastighetsaffär i Hovsjö

2022_01_CB4A6E1C-15F0-4BBE-B270-C23318BEAFCC-1067x800-1

Linda Sjögren, Vänsterpartiets gruppledare i Södertälje. Foto: Alex Ataseven.

I slutet på december bekräftade tidningen Fastighetsvärlden bröderna Månssons uppmärksammande fastighetsköp om 121 hyreslägenheter i Ronna. Med köpet passerade de ett fastighetsvärde på 2 miljarder kronor.

En missnöjd Hovsjöbo uppmärksammade detta och skickade en insändare till Telgenytt där hen berättade om brödernas chockhöjning av hyror i Hovsjö. Detta efter att Per-Axel och Lars-Åke Månsson köpte halva Hovsjö, 786 lägenheter, av Södertälje kommun för cirka 800 miljoner kronor.

– Jag skulle bli mycket förvånad om det inte finns planer på att sälja ut andra halvan också. Man vill ”bli av” med Hovsjö, det vill säga gentrifiera hela området, säger Linda Sjögren Vänsterpartiets gruppledare i Södertälje kommun till Telgenytt.

När fastigheterna i Hovsjö var till salu klev flera seriösa köpare fram som var beredda att betala ett högt pris. Men Södertälje kommun valde istället att sälja fastigheterna till ett lägre pris till bröderna Månsson hösten 2019.

I handlingarna till Södertälje kommun framförde Månsbro Fastigheter, enligt Sjögren, att de bland annat anser sig ha ”ett stort hjärta för staden” och ”stort intresse för att utveckla stadsdelen”. Detta för att ge skäl till Södertälje kommun att bli valda som köpare, vilket de även blev.

Två år senare efter förvärvet har bröderna Månssons hyresgäster, i det utsatta området Hovsjö, fått hyreshöjningar på uppemot 50 procent, ibland ännu mer, utan förhandling.

När Södertälje kommun annonserade ut 786 lägenheter i Hovsjö till försäljning var de flesta kommunala partier eniga om försäljningen, utom ett parti – Vänsterpartiet.

– Fastigheter köper man naturligtvis när man kommer över dem till bra priser och kan tjäna pengar på dem. Och renovräkningar är nästan enda sättet att få upp lönsamheten på beståndet som Telge Bostäder/Hovsjö Bostäder medvetet eftersatt i flera år just för att sälja ut dem med anledningen av att underhållet är eftersat, säger Vänsterpartiers gruppledare i Södertälje.

Linda Sjögren menar att hyresvärdar renoverar så mycket att hyresgästen inte har råd att flytta tillbaka efteråt. Med tanke på att Hovsjö anses som ett socialt utsatt område där det bland annat råder hög arbetslöshet, låga inkomster samt trångboddhet anser hon att det är extra viktigt att vara varsamma med att sälja fastigheter Hovsjö.

2016 undersökte Boverket flätmönstret i samband med omfattande upprustningar och kunde konstatera att 25 procent av de boende flyttar ut i samband med renoveringar.

Boverkets undersökning kom även fram till att det är de ekonomiskt svagast som flyttar i störst utsträckning och det ibland räcker det med hotet om omfattande renoveringar för att folk ska börja flytta.

Var detta en av orsakerna till att Vänsterpartiet sa nej till försäljningen av allmännyttan i Hovsjö?

– Ja, en av anledningarna. Dels människors trygghet, utan hem har man inte mycket. Dels att det säljs i vårt mest eftersatta område, där flest människor har svårt att hitta nytt boende. Och så det faktum att andra människor nu tjänar pengar på folks utsatthet, säger Linda Sjögren.

Linda Sjögren, (V), riktar kritik mot kommunens försäljning av fastigheterna i Hovsjö 2019 och säger att de även ser liknande processer i andra stadsdelar såsom Ronna och Geneta. Nu planerar hon att lägga in ett förslag om att köpa tillbaka stora bestånd för att folk ska ha råd att bo kvar.

– Det kommer naturligtvis inte att bifallas av ett enda annat parti, men vi får upp debatten på agendan i alla fall.

Hur ser Vänsterpartiet på att hyresgästerna i Hovsjö nu blir drabbade av kraftiga hyreshöjningar?

– Vi visste ju att det skulle ske, precis som alla andra också visste, men inga andra bryr sig, avslutar hon.

Månsson köper fastigheter i Ronna – Passerar fastighetsvärde för 2 miljarder

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 januari 2022 00:00
Senast uppdaterad: 25 januari 2022 00:00

Mordet på nioåring: Pappan har allvarlig psykisk störning

Kriminalvarden-1

Bild/Montage: Kriminalvården/Alexander Isa

Mannen som misstänks för mordet på sin nioårige son i Rosenlund har efter en omfattande rättspsykiatrisk undersökning bedömts lida av en allvarlig psykisk störning.

(Annonslänk)

Det var måndagen den 8 januari som polis och räddningspersonal larmades till en bostad i Rosenlundsområdet efter ett larm om en allvarligt skadad person. På plats hittades en nioårig pojke svårt skadad i lägenheten. Trots snabba insatser och omedelbar transport till sjukhus med ambulanshelikopter kunde inte pojkens liv räddas.

I bostaden fanns även pojkens pappa, som greps av polisen i samband med händelsen och kort därefter anhölls av åklagaren. Mannen, som är i 45-årsåldern, misstänks på sannolika skäl för att ha orsakat sin sons död och har varit häktad sedan han greps misstänkt för mordet.

Pappan utreddes psykiatriskt.

Nu har han genomgå en omfattande rättspsykiatrisk undersökning efter ett beslut som fattades av Södertälje tingsrätt. Detta efter att Rättsmedicinalverket bedömt att mannen kan lida av en allvarlig psykisk störning.

Nu visar en djupgående rättspsykiatrisk analys att mannen har en allvarlig psykisk störning som ökar risken för framtida grova brott. Rättsmedicinalverket rekommenderar därför rättspsykiatrisk behandling. Processen att väcka åtal har dröjt, och den 8 mars ansökte åklagaren om ytterligare uppskov med åtalsperioden.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 mars 2024 12:10
Senast uppdaterad: 11 mars 2024 12:10

Lågt valdeltagande fördjupar klyftorna i Södertälje

Rösta vallokal

Valdeltagandet sjunker i Södertälje.
Arkivbild

En ny analys visar att valdeltagandet i Sveriges utsatta områden, inklusive flera områden i Södertälje, har minskat dramatiskt. Ett lågt valdeltagande som enligt rapporter fördjupar klyftorna i samhället.

Senaste EU-valet har kastat ljus över en oroande utveckling i Sverige: ett avsevärt lägre valdeltagande i landets utsatta områden jämfört med det nationella genomsnittet. En djupdykning i valdeltagandet avslöjar att invånarna i Sveriges 61 utsatta områden visade ett betydligt lägre engagemang i demokratiska processer, med en snittsiffra på endast 35 procent som röstade, jämfört med ett nationellt genomsnitt på 57 procent.

– Resultatet visar tydligt hur flera samverkande faktorer i våra utsatta förorter skapar en alienering med samhället. Det gör det så viktigt att samhällets alla sektorer bidrar gemensamt till att vända utvecklingen, de lokala fastighetsägarna, kommunen, föreningslivet, näringsidkarna och finanskapitalet, säger Sophie Nachemson-Ekwall, specialist på social hållbarhet, PwC Sverige.  

Sophie Nachemson-Ekwall, PwC Sverige.
Pressbild  

Särskilt alarmerande är situationen i Södertälje, där valdeltagandet sjönk ytterligare sju procentenheter från riksdagsvalet 2018 till endast 30 procent i valet 2022. Hårdast drabbade, vilket visar på en djupgående problematik med demokratiskt deltagande, är de områden som polisen beskriver som ”utsatta områden”, såsom Hovsjö, Ronna, Geneta, Lina och Saltskog, samt Fornhöjden som anses vara ett riskområde.

Analysen, som genomförts av Järvaveckan Research i samarbete med PwC, pekar på en särskilt låg valbenägenhet bland svenskar med två utrikesfödda föräldrar, där bara en av fyra tog sig till valurnorna. Ännu mer bekymmersamt är att bland de tio mest utsatta områdena deltog endast en av fem i denna grupp i valet. Denna grupp, trots att de sannolikt har vuxit upp och utbildats i Sverige, visar ett markant lägre valdeltagande.

(Annonslänk)

– Resultatet är oroväckande. När en del av samhället inte deltar i valprocessen riskerar vi att förlora mångfalden av perspektiv och erfarenheter som är avgörande för en sund och representativ demokrati. Det blir en ond spiral där människor som redan befinner sig i utanförskap kommer allt längre ifrån ett samhälle som tar hänsyn till deras åsikter och vardags utmaningar. Det är också dags att på djupet försöka förstå vad som ligger bakom siffrorna och agera utifrån det, säger Ahmed Abdirahman, grundare och vd på Järvaveckan.

I Hovsjö var valdeltagandet lägst i hela landet med endast 19 procent. Skillnaderna i valdeltagande inom området var också slående, där endast 16 procent av de inrikes födda med utrikesfödda föräldrar röstade, jämfört med 34 procent av de med båda föräldrarna födda i Sverige.

Dessa siffror belyser en växande klyfta i politiskt engagemang och deltagande i Sverige, och kastar ljus på behovet av målmedvetna insatser för att öka deltagandet i utsatta områden.

Läs även: – Valdeltagandet i Södertälje sjönk mest i hela Sverige

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 10 mars 2024 23:17

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors