Företag i fokus:

Vänsterpartiet kritiserar kommunens fastighetsaffär i Hovsjö

2022_01_CB4A6E1C-15F0-4BBE-B270-C23318BEAFCC-1067x800-1

Linda Sjögren, Vänsterpartiets gruppledare i Södertälje. Foto: Alex Ataseven.

I slutet på december bekräftade tidningen Fastighetsvärlden bröderna Månssons uppmärksammande fastighetsköp om 121 hyreslägenheter i Ronna. Med köpet passerade de ett fastighetsvärde på 2 miljarder kronor.

En missnöjd Hovsjöbo uppmärksammade detta och skickade en insändare till Telgenytt där hen berättade om brödernas chockhöjning av hyror i Hovsjö. Detta efter att Per-Axel och Lars-Åke Månsson köpte halva Hovsjö, 786 lägenheter, av Södertälje kommun för cirka 800 miljoner kronor.

– Jag skulle bli mycket förvånad om det inte finns planer på att sälja ut andra halvan också. Man vill ”bli av” med Hovsjö, det vill säga gentrifiera hela området, säger Linda Sjögren Vänsterpartiets gruppledare i Södertälje kommun till Telgenytt.

När fastigheterna i Hovsjö var till salu klev flera seriösa köpare fram som var beredda att betala ett högt pris. Men Södertälje kommun valde istället att sälja fastigheterna till ett lägre pris till bröderna Månsson hösten 2019.

I handlingarna till Södertälje kommun framförde Månsbro Fastigheter, enligt Sjögren, att de bland annat anser sig ha ”ett stort hjärta för staden” och ”stort intresse för att utveckla stadsdelen”. Detta för att ge skäl till Södertälje kommun att bli valda som köpare, vilket de även blev.

Två år senare efter förvärvet har bröderna Månssons hyresgäster, i det utsatta området Hovsjö, fått hyreshöjningar på uppemot 50 procent, ibland ännu mer, utan förhandling.

När Södertälje kommun annonserade ut 786 lägenheter i Hovsjö till försäljning var de flesta kommunala partier eniga om försäljningen, utom ett parti – Vänsterpartiet.

– Fastigheter köper man naturligtvis när man kommer över dem till bra priser och kan tjäna pengar på dem. Och renovräkningar är nästan enda sättet att få upp lönsamheten på beståndet som Telge Bostäder/Hovsjö Bostäder medvetet eftersatt i flera år just för att sälja ut dem med anledningen av att underhållet är eftersat, säger Vänsterpartiers gruppledare i Södertälje.

Linda Sjögren menar att hyresvärdar renoverar så mycket att hyresgästen inte har råd att flytta tillbaka efteråt. Med tanke på att Hovsjö anses som ett socialt utsatt område där det bland annat råder hög arbetslöshet, låga inkomster samt trångboddhet anser hon att det är extra viktigt att vara varsamma med att sälja fastigheter Hovsjö.

2016 undersökte Boverket flätmönstret i samband med omfattande upprustningar och kunde konstatera att 25 procent av de boende flyttar ut i samband med renoveringar.

Boverkets undersökning kom även fram till att det är de ekonomiskt svagast som flyttar i störst utsträckning och det ibland räcker det med hotet om omfattande renoveringar för att folk ska börja flytta.

Var detta en av orsakerna till att Vänsterpartiet sa nej till försäljningen av allmännyttan i Hovsjö?

– Ja, en av anledningarna. Dels människors trygghet, utan hem har man inte mycket. Dels att det säljs i vårt mest eftersatta område, där flest människor har svårt att hitta nytt boende. Och så det faktum att andra människor nu tjänar pengar på folks utsatthet, säger Linda Sjögren.

Linda Sjögren, (V), riktar kritik mot kommunens försäljning av fastigheterna i Hovsjö 2019 och säger att de även ser liknande processer i andra stadsdelar såsom Ronna och Geneta. Nu planerar hon att lägga in ett förslag om att köpa tillbaka stora bestånd för att folk ska ha råd att bo kvar.

– Det kommer naturligtvis inte att bifallas av ett enda annat parti, men vi får upp debatten på agendan i alla fall.

Hur ser Vänsterpartiet på att hyresgästerna i Hovsjö nu blir drabbade av kraftiga hyreshöjningar?

– Vi visste ju att det skulle ske, precis som alla andra också visste, men inga andra bryr sig, avslutar hon.

Månsson köper fastigheter i Ronna – Passerar fastighetsvärde för 2 miljarder

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 januari 2022 00:00
Senast uppdaterad: 25 januari 2022 00:00

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

Nu börjar lagen om visitationszoner gälla

Polis- Pressbild

Pressbild

Från och med idag träder lagen om säkerhetszoner i kraft, vilket ger polisen rätt att upprätta visitationszoner i områden med hög risk för gängkonflikter.

Den nya lagen, kallad ”lagen om säkerhetszoner”, träder i kraft idag och möjliggör för polisen att inrätta visitationszoner i områden med hög risk för gängrelaterade konflikter. Zonerna, som primärt avser att förhindra våld så som skjutningar och sprängningar.

– Det handlar alltså både om påtaglig risk och synnerlig vikt. Det är starka juridiska termer, och med andra ord inget som kommer att fattas lättvindigt och ske överallt, säger Kristian Malzoff, kommissarie vid utvecklingsenheten på nationella operativa avdelningen(NOA), till TT.

(Annonslänk)

Visitationszonerna får vara aktiva i upp till två veckor men kan förlängas vid behov. Under denna period har polisen befogenhet att genomföra kroppsvisitationer på både vuxna och barn, samt att genomsöka fordon, utan krav på föreliggande brottsmisstanke.

En kroppsvisitation utförs genom en yttre kroppskontroll och granskning av föremål i fickor, liknande den säkerhetskontroll som genomförs på flygplatser. Regeln är att män endast visitas av manliga poliser, medan kvinnliga poliser hanterar visitation av kvinnor, även om undantag kan förekomma vid specifika situationer.

Trots de utökade befogenheterna kommer inte alla att visiteras.

– Vi får inte rutinmässigt visitera vem som helst eller slumpmässigt välja ut. Det ska vara omständigheter på plats som gör att polisen fattar beslutet, säger Malzoff till TT.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 16:00
Senast uppdaterad: 25 april 2024 14:32

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors