Företag i fokus:

Granberg: – ”Varför valde du ett lägre bud på fastigheterna Boel Godner (S) ?”

2022_01_Granberg-Godner

Joakim Granberg, Realistpartiet och Socialdemokraternas Boel Godner, kommunstyrelsens ordförande.

Under mina 7 år i kommunfullmäktige så har jag aldrig sett oppositionen få igenom någon motion/förslag. Jag har aldrig heller sett någon socialdemokrat i kommunfullmäktige rösta emot Boel Godners förslag till beslut.

Så att man kan känna sig lite uppgiven och inte orkar protestera för döva öron på varje tokighet är inte så konstigt. Det har ingen verklig betydelse att man protesterar, det blir ju ändå som Boel vill i slutändan. 

Så Boel har rätt i att jag inte skriftligt protesterade i fullmäktige mot beslutet att sälja de 786 bostäderna till Månsbro, så långt har hon rätt.

Till er läsare där ute: Det spelar alltså ingen roll hur högt man säger något på möten, har man inte lämnat in en skriftlig protest så finns inte ens motstånd noterat. Nu kan Boel i efterhand hävda att vi ”höll med” henne. Den lärdomen tar vi med oss, från och med nu skall vi alltid lämna in skriftliga protester när tokigheter sker.

Sanningen är ju att eftersom Boel undanhåller fakta så kan vi ju inte veta vad vi tar ställning för eller emot?

Bolagslagen säger:
Beslut får inte fattas i ett ärende, om inte såvitt möjligt samtliga styrelseledamöter har:

1. Fått tillfälle att delta i ärendets behandling, och

2. fått ett tillfredsställande underlag för att avgöra ärendet.

Södertälje egen instruktion för arbetsordning i Södertäljes bolag säger att vid större affärer så skall koncernstyrelsen meddelas. Jag sitter med som ledamot i koncernstyrelsen och fick INTE veta vilka anbud som låg på bordet.

Faktum är att INGEN utanför den lilla styrgruppen av socialdemokrater har fått tillgång till tillfredställande underlag för att avgöra ärendet. Inte ens hennes egna partikamrater, inte gruppledarna för C, MP och KD som givit henne makten, ingen annan! 

Det kallar Boel för en demokratisk process, ledsen Boel. Jag håller inte med! 

Vilka ingår då i denna styrgrupp tror ni? Det hon kallar för en grupp folkvalda är alltså tre socialdemokrater: Boel Godner, ordförande för stadsbyggnadsnämnden samt ordförande för Telge/Hovsjö bostäder. Där har ni den politiska representationen – tre socialdemokrater.

Sedan bjuder man in några tjänstepersoner som är anställda av Socialdemokraterna, lär inte komma några protester därifrån om man är rädd om jobbet.

Sedan stoltserar Boel med att man tagit in en konsult – SVEFA som mäklat affären och fått många miljoner för det. Jaha, vad har vi då våra egna stadsjurister till kan man ju undra om vi inte klarar av att sälja bostäder utan att betala miljoner för det? 

Jag har ställt två frågor till Telgebostäder/Telge AB:

1. Hur mycket mera pengar tackade Boel/Södertälje nej till ifrån de minst 2 budgivarna som var villiga att betala ett högre pris för bostäderna? 

2. Varför ville Boel ta ett lägre anbud? Motivering tack!

DEBATT: Varför mörkar Boel Godner affärer för sin egen styrelse?

Telge svarade att de inte vill svara på frågorna, jag har överklagat till kammarrätten.

Det jag vill att alla skall förstå och vad detta egentligen handlar om är bristen på demokrati och transparens i Södertäljes bolag. 

Att Boel sedan får igenom sin vilja i både kommunstyrelsen, Telge AB och kommunfullmäktige är ju inte så konstigt då hon har en majoritet av ledamöterna som gör som hon säger, så det spelar ingen roll hur många lappar och protester vi lämnar in. 

Sedan kan man ju även ställa sig frågan – Om man nu är så stolt över denna affär, varför är den fortfarande hemligstämplad så här över 2 år senare? Varför skall försäljning av allmännyttan vara hemligt för Södertäljeborna överhuvudtaget?

Endast väljarna kan bryta Socialdemokraterna och Boels maktmonopol och släppa in oss realister så det kan bli ordning och reda i affärerna framöver och slut smusslat! 

Joakim Granberg
Realistpartiet, ditt lokalparti 

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 januari 2022 00:00
Senast uppdaterad: 28 januari 2022 00:00

Kommunen ändrar sig om eldning i trädgårdar

Eld-tradgard-avfall-PEXEL

Foto: Pexels

Efter att nyligen ha infört striktare regler för eldning av trädgårdsavfall enligt EU-lagstiftning, har kommunen nu beslutat att återgå till de tidigare, mer flexibla reglerna.

Södertälje kommun meddelade förra veckan nya riktlinjer för hantering av trädgårdsavfall, i linje med nya EU-lagstiftningar som trädde i kraft vid årsskiftet. Dessa riktlinjer begränsar eldning till enbart vecka 17 under våren, med strikta krav på att eldningen inte ska medföra olägenheter för omgivningen. Detta baseras på EU-direktiv från Naturvårdsverket och regeringen, vilka kommunen sedan annonserade ut till Södertäljeborna.

Detta kritiserades bland annat av Centerpartiets Tage Gripenstam som lämnade in en motion till kommunfullmäktige. I motionen framfördes att den nuvarande lagen i Sverige ger möjlighet för kommunala beslut och undantag. Gripenstam föreslog att Södertälje kommun skulle behålla de tidigare reglerna för eldning av trädgårdsavfall som ett undantag från den nya lagstiftningen.

Nu väljer kommunen att backa från dessa från tidigare beslut. Det meddelar Lars Greger (MP) som berättar till LT att kommunen återinför till de gamla reglerna.

Tage Gripenstam, Centerpartiets gruppledare, kritiserade kommunens tidigare beslutet.
Foto: Södertälje kommun

– Där och då var det min tolkning att det var förbjudet att elda i trädgården, det var också så Naturvårdsverket uttryckte sig. Men det visade sig att många kommuner tolkar det här annorlunda och då har vi sagt att vi får utgå från de regler vi har haft sedan tidigare, säger Lars Greger, till LT.

Det innebär att kommuninvånarna tillåts att elda trädgårdsavfall under sex specifika veckor per år: veckorna 15, 16 och 17 under våren samt veckorna 39, 40 och 41 på hösten. Valborgsmässoafton förblir också ett undantag från eldningsförbudet.

(Annonslänk)

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 19:40
Senast uppdaterad: 29 april 2024 19:40

DEBATT: Dialog behövs om Södertäljes framtid – ”Lämna rasismen på historiens bakgård”

Södertälje kommun

Södertälje kommunhus
Arkivbild

”Initiativet för tryggare Södertälje” arrangerade ett historiskt möte där runt 100 personer deltog i en dialog om bilden av Södertälje. I fokus var den stigmatisering som i politiska samtal förenar två skilda fenomen: den grova kriminalitetens spridning, och assyrier/syrianers förehavanden.

I lokalmedia pågår en debatt om kriminaliteten som gemensamt bekymmer, och assyrier/syrianers frustration att bli utpekade som kollektivt skyldiga. Mötet var historiskt för att den förenade många olika föreningar som nu har anledning att tillsammans fundera på hur bilden om Södertälje kan förändras.

Som forskare i offentlig förvaltning inledde jag dialogen.

Att beskriva den syrisk/ortodoxa gruppens gemenskap, nätverk, släktskap och aktiviteter som ett ”parallellsamhälle” och grogrund för kriminalitet utgår från en rasistisk föreställningsvärld. Så här fungerar rasifieringen: den särskiljer först den assyrisk/syrianska och andra invandrargrupper som fundamentalt annorlunda det som föreställs vara ”svenskt”. Sedan underordnas invandrarna som sämre fungerande och direkt skadliga för svenskheten som i sin tur antas vara problemfri. Historiskt grundas rasism i detta skapande av skillnader och hierarkier. Det börjar som skämt och myter och kan sluta i ren katastrof om ingen hindrar processen.

En etnisk grupp med erfarenhet av folkmord genomgår rasifiering igen. Har vi inget lärt från historien? Kommunens ledning säger att de inte stigmatiserar någon. För en utomstående är det svårt att hålla med. En tidigare verksam poliskommissarie kallar staden för ett ”Chicago under Al Capones tid”. Södertäljebor skäms för att berätta var de kommer ifrån på skolan eller när de söker arbete. Boel Godner själv instämmer i påståenden att ”kriminella klaner försöker infiltrera det politiska livet och styra kommuner”. Ett makalöst påstående.

”Även journalister medverkar i rasifieringen.”

Bedrägerier, skenskilsmässor, fusk med välfärdsstöd och bygglov uppfattas bero på gruppens beteenden, och inte enskildas handlingar. Även journalister medverkar i rasifieringen. Torbjörn Granström är mån om att i ”Kriget om Södertälje” nämna hur mycket kriminaliteten kostar staten i polis- och rättegångsinsatser. Samtidigt sätts inte lokala händelser i ett globalt sammanhang: hur funkar drogmarknaden och de (inter)nationella kriminella nätverken?

Kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner, kritiseras för sina uttalanden.
Foto: Shamash Oyal

Droghandeln är också ett svenskt problem. Minst två parter ingår i transaktionerna. ”Svenskheten” osynliggörs genom att dölja konsumentens roll – oftast en välbemedlad vit svensk. De ungdomar som med våld slår sig fram i marknaden är också svenskar. De har växt upp i staden, gått på skolorna och varit en del av samhällsväven. Granström beskriver hur kommunen formar informella arbetsgrupper som sorterar bort anbud från fastighetsföretag med misstänkta kopplingar till kriminella (alltså de som ägs av assyrier/syrianer). Han beskriver också hur banker fryser hundratals företagares bankkonton bara på grund av liknande misstankar. Men inga analyser finns om strukturell diskriminering. Det ”krig” som pågår om Södertälje framstår i boken som ett slag mellan goda ”svenskar” och kriminella ”invandrare”.

Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra.”

Invandrargrupper har inget ”eget” parallellsamhälle. Assyrier/syrianerna är svenskar och deras liv i Södertälje är integrerat i svenska normer och rättsprinciper och framstår dessutom som en unik framgångssaga. Se vad gruppen åstadkommit i idrott, föreningsliv, professionella prestationer, kultur- och litteratur, och inte minst företagande. Detta är Sverige.

Det är viktigt att diskutera kriminalitetens strukturer och det brottsförebyggande arbetet. Brottsbalken uppstod dock i Sverige långt innan invandrare kom hit. Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra. Just nu handlar konflikten om orsakerna och strategierna där Initiativet klargjort att man vill bistå kommunen. Har kommunen råd att tacka nej? Lämna rasismen på historiens bakgård och se nyktert på utmaningarna. Tillsammans är ni starkare i kampen för en möjligheternas stad.

Nazem Tahvilzadeh,
docent i Statsvetenskap och lektor vid Södertörns högskola

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 12:01
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors