Företag i fokus:

Då kan Covid-19 sluta klassas som samhällsfarlig

2021_12_1200px-Anders_Tegnell_in_2020_1_av_15

Foto: Creative Commons.

Just nu pågår diskussioner mellan regeringen och Folkhälsomyndigheten om hur länge Covid-19 ska klassas som samhällsfarlig. Både forskare och läkare menar att Sverige ska sluta klassa covid-19 som en samhällsfarlig sjukdom.

Allt fler länder runt om i Europa väljer nu att slopar sina restriktioner och bland annat i England anser man att Covid ska klassas som en influensa.

Så sent som igår slopade Sveriges grannländer, Danmark och Norge, merparten av sina restriktioner och nu förs även samtal om Sverige ska följa efter.

Enligt professorn Magnus Gisslen på Sahlgrenska är sjukdomen inte längre en samhällsfara. Till TV4 säger Gisslen att de allra flesta som smittas med omikron bara blir lindrigt sjuka.

I en intervju i Express berättade Anders Tegnell, avdelningschef och statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten, att de behöver tid med att landa beslutet om att klassa Covid-19 som en samhällsfara.

– Vi jobbar hårt på det. Vi pratar mest dagar, veckor. Längre än så ska det inte behöva ta, säger Tegnell till Expressen.

Sveriges grannländer lättar rejält på restriktionerna

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 2 februari 2022 00:00
Senast uppdaterad: 2 februari 2022 00:00

MINGELBILDER v.13 – Se vilka som var ute i helgen

DSC_0019

Foto: Telgenytt.se/Shamash Oyal

Se även – Mingelbilder V.11

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 2 april 2023 20:13
Senast uppdaterad: 2 april 2023 20:13

Stor andel av utrikesfödda barn i Södertälje lever i fattigdom

Barn children

Foto: Pexels

Vartannat utrikesfött barn i Sverige lever i större utsträckning i så kallad relativ fattigdom jämfört med inrikesfödda i samma ålder. I Södertälje är över 40 procent utsatta för ekonomisk ojämlikheter.

– De med utländsk bakgrund är i högre utsträckning fattiga jämfört med svenskfödda, säger Carina Mood, professor på Institutet för social forskning vid Stockholms universitet, till Nyhetsbyrån Siren.

Enligt Carina Mood finns det en vettig förklaring till att just utrikesfödda barn och unga lever i familjer med lägre inkomster än medianinkomsten. Många av dem tillhör grupper som nyligen kommit till Sverige från bland annat Afghanistan, Somalia och Syrien och inte har haft möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden.

– Men det som är viktigt att titta på är om familjen har lägre inkomst även efter att ha varit i Sverige en lång tid. Och det vet vi också, att barn i dessa familjer lever med lägre inkomster än barn med svenskfödda föräldrar. Men det är inte lika illa, eller inte lika stora avstånd som när man är nyanländ, säger Carina Mood.

– Det som helt och hållet förklarar dessa skillnader är att många utrikesfödda inte har samma anknytning till arbetsmarknaden som inrikesfödda, utan i högre utsträckning har bidragsinkomster, som ju inte är lika höga som löneinkomster.

Kvinnor i många grupper av utlandsfödda förvärvsarbetar i lägre utsträckning än män. Carina Mood, som forskar på fattigdom och ojämlikhet, förespråkar andra fattigdomsmått än relativ fattigdom eftersom det mäter ekonomisk ojämlikhet.

Hon påpekar att Sverige sedan 2022 är på väg in i en lågkonjunktur samtidigt som inflationen är hög, vilket sannolikt ökar den absoluta fattigdomen då de längst ner i inkomstfördelningen inte har råd med det nödvändigaste.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 2 april 2023 12:50
Senast uppdaterad: 2 april 2023 12:01

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors