Företag i fokus:

Då kan Covid-19 sluta klassas som samhällsfarlig

2021_12_1200px-Anders_Tegnell_in_2020_1_av_15

Foto: Creative Commons.

Just nu pågår diskussioner mellan regeringen och Folkhälsomyndigheten om hur länge Covid-19 ska klassas som samhällsfarlig. Både forskare och läkare menar att Sverige ska sluta klassa covid-19 som en samhällsfarlig sjukdom.

Allt fler länder runt om i Europa väljer nu att slopar sina restriktioner och bland annat i England anser man att Covid ska klassas som en influensa.

Så sent som igår slopade Sveriges grannländer, Danmark och Norge, merparten av sina restriktioner och nu förs även samtal om Sverige ska följa efter.

Enligt professorn Magnus Gisslen på Sahlgrenska är sjukdomen inte längre en samhällsfara. Till TV4 säger Gisslen att de allra flesta som smittas med omikron bara blir lindrigt sjuka.

I en intervju i Express berättade Anders Tegnell, avdelningschef och statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten, att de behöver tid med att landa beslutet om att klassa Covid-19 som en samhällsfara.

– Vi jobbar hårt på det. Vi pratar mest dagar, veckor. Längre än så ska det inte behöva ta, säger Tegnell till Expressen.

Sveriges grannländer lättar rejält på restriktionerna

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 2 februari 2022 00:00
Senast uppdaterad: 2 februari 2022 00:00

Behöriga lärare ökar i Södertälje – Högsta på åtta år

skola elever lärare pexels

Bild: Pexels

Lärarbehörigheten i Södertälje kommun har ökat till den högsta nivån på över åtta år, det rapportera Skolverket.

– Det är positivt att behörigheten i Södertälje ökar, men läget i landet är samtidigt allvarligt. Lärarbristen får förödande konsekvenser för kvaliteten på svensk skola och drabbar såväl de befintliga lärarna som eleverna, säger Sveriges Lärares ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Enligt ny statistik från Skolverket som Sveriges Lärare har analyserat för alla kommuner och län redovisas positivt resultat. I oktober 2022 hade 68 procent av lärarna i grundskolan i Södertälje kommun lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne, vilket är en ökning med en procentenhet jämfört med året innan och den högsta nivån sedan 2014.

Trots att lärarbehörigheten i hela landet ligger på 70,8 procent, något lägre än året innan, går Södertälje emot trenden. Av de sammanlagt 719 heltidstjänsterna i grundskolan i Södertälje kommun hade 489 lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne.

(Annonslänk)

Lärarbehörigheten i Södertälje är nära genomsnittet jämfört med andra kommuner i landet och rankas som nummer 164 av 290 kommuner. Sveriges Lärare har sammanställt rapporter för alla kommuner i landet, som innehåller en analys över utvecklingen i lärarbehörighet i respektive kommun samt en sammanställning över alla skolor. Samtidigt sjunker lärarbehörigheten i minst en procentenhet i elva av 26 kommuner i Stockholms län.

– Läraryrket måste bli mer attraktivt och det sker genom rejäla satsningar på lön och arbetsmiljö. För att fler ska vilja bli lärare och stanna i yrket måste lärarnas höga arbetsbelastning tas på allvar. Svenska skolor skriker efter lärare, det finns ingen tid att förlora, säger Åstrand

– Det är rent ut sagt sorgligt att skillnaderna över landet är så stora. Allt fler kommuner skär ned på skolan vilket riskerar att öka på skillnaderna. För att få en likvärdig skola måste staten ta ett huvudansvar för både finansiering och lärarförsörjningen, avslutar Johanna Jaara Johanna Jaara Åstrand

Läs även – Framgångar för rektorn Lena Youssef – ”Visade bara vägen”

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 2 maj 2023 08:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2023 22:38

Garabet (KD): Planera för ”Ungdomens hus” i nya Luna

Garabet

Pressbilder: Kristdemokraterna / Telge

Det finns ett behov av mötesplatser för ungdomar i centrala Södertälje. Vi vet av erfarenhet att drogfri fritidssysselsättning för unga upp till 20 år har stor betydelse för att motverka missbruk och kriminalitet.

Kristdemokraterna välkomnar den nya fritidsgården i Bårsta, som ska ersätta den nedlagda i Geneta och den uttjänta i Rösberga. Mitt emellan två stadsdelar byggs Sveriges kanske modernaste anläggning, som genomsyras av nytänkande och med de ungas behov för ögonen. Men något liknande behövs även i stadskärnan.

Nu planeras det nya Luna, som likt Fågel Fenix ska resa sig ur de mögelskadade huskropparna. KD ser gärna att kvarteret präglas av flexibilitet, där byggnaderna har olika funktioner under dygnet. Vi uppskattar trivsamma smågator, en mix av boende och arbete, att åldersstrukturen främjas av insprängda seniorbostäder och att kulturen får möjlighet att blomstra med bibliotek och biograf. Framför allt tilltalas vi av tanken på en ny gymnasieskola, som vi föreslår byter skepnad till ett ungdomens hus på eftermiddagar, kvällar och helger.

Den nya träffpunkten bör ha en tydlig inriktning på skapande verksamhet, alltifrån bild och form, textilslöjd, skrivande och dans till film och IT – gärna tillsammans med föreningar och civilsamhället. Naturligtvis ska det även finnas utrymme för traditionella aktiviteter, som att spela pingis och biljard, göra läxor, fika eller bara hänga med kompisarna.

Vårt förslag om en fritidsgård med ”extra allt” fyller ett eftersatt behov och kan berika stadsdelen. Genom att samlokalisera ett ungdomens hus med en ny gymnasieskola – utbildning på dagtid och fritidsaktiviteter på kvällstid – får vi dessutom både verksamhetsmässiga och ekonomiska vinster.

Tony Garabet (KD). Ledamot, kultur- och fritidsnämnden

Läs även: – Nu är det klart – Lunakvarteret får nytt liv

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 2 maj 2023 04:00
Senast uppdaterad: 27 april 2023 12:47

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors