Företag i fokus:

Mordet i Mariekäll – Misstänkte mördaren släpps på fri fot

2022_02_449D6794-42EE-459A-BF1C-6A5AB2E45B60

Den 26 april påträffas en man i 35-årsåldern mördad med flera knivhugg i en lägenhet i Mariekäll. Han knivhöggs med sju knivhugg i ryggen ett i bröstet och hittades först tre dagar senare. När polisen tog sig in i lägenheten, efter att 35-åringen anmälts saknad av en nära anhörig, låg han död i vardagsrumsgolvet.

Enligt polisens förundersökning hade mannen legat död i tre dagar innan han påträffas i lägenheten. Detta bekräftas då 35-åringens mobil slutade registrera rörelse strax efter klockan 13:00 den 23 april 2021.

Vid undersökningen av bostaden hittade polisen ett blodspår i lägenheten som polisen misstänker tillhöra en 24-åring, bosatt utanför Södertälje. Enligt polisen kom 24-åringen till lägenheten 11:49 och lämnade platsen 13:32 för att bli upplockad på OKQ8 som ligger vid Bangatan, cirka en 15 minuters promenad från mordplatsen.

Mördarens fotspår i lägenheten. Foto: Polisen.

Polisen menar att 24-åringen åkte till 35-åringens bostad för att betala av en skuld, vilken han bekräftar. Däremot menar 24-åringen att han var vid liv när han lämnade bostaden, chefsåklagaren menar annat.

– Han är bunden till platsen i samband med att mordet sker och att han avsatt spår i blod, i lägenheten, berättade Stefan Creutz, vice chefsåklagare tidigare till SVT.

Enligt analyserna framgår det att fotspåret i lägenheten med stor sannolikhet tillhör 24-åringens fotavtryck.

Chefsåklagaren yrkade på livstids fängelse samtidigt som 24-åringen försvarsadvokat menar att bevisningen mot hans klient är svag.

Bland annat ska en granne ha sett den mördade 35-åringen utanför sin bostad vid liv med sin hund strax innan 16-tiden på morddagen. Enligt polisen ska 24-åringen ha lämnat platsen vid 13:30-tiden.

Polisen på plats vid den mördade 35-åringens bostad i Mariekäll.

Enligt försvarsadvokaten är fotavtrycket, som polisen misstänker tillhöra 24-åringen, det enda som framförts som bevis och att det kan ha funnits andra som befunnits sig i lägenheten.

Enligt uppgifter ska vänner till 35-åringen velat besöka honom, men att dörren var låst och att ingen svarade efter dörrknackningar. Klockan var då vid 17-tiden, men när polisen den 26 april kommer till lägenheten var dörren olåst.

Enligt tingsrätten anses inte åklagarens bevisning vara så entydig att det inte finns några rimliga alternativ till vad som inträffat. I helgen valde därför tingsrätten att släppa den misstänkte mördaren på fri fot och meddelar snart en dom i målet.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 7 februari 2022 00:00
Senast uppdaterad: 8 december 2022 12:55

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

Nu börjar lagen om visitationszoner gälla

Polis-2

Pressbild

Från och med idag träder lagen om säkerhetszoner i kraft, vilket ger polisen rätt att upprätta visitationszoner i områden med hög risk för gängkonflikter.

Den nya lagen, kallad ”lagen om säkerhetszoner”, träder i kraft idag och möjliggör för polisen att inrätta visitationszoner i områden med hög risk för gängrelaterade konflikter. Zonerna, som primärt avser att förhindra våld så som skjutningar och sprängningar.

– Det handlar alltså både om påtaglig risk och synnerlig vikt. Det är starka juridiska termer, och med andra ord inget som kommer att fattas lättvindigt och ske överallt, säger Kristian Malzoff, kommissarie vid utvecklingsenheten på nationella operativa avdelningen(NOA), till TT.

(Annonslänk)

Visitationszonerna får vara aktiva i upp till två veckor men kan förlängas vid behov. Under denna period har polisen befogenhet att genomföra kroppsvisitationer på både vuxna och barn, samt att genomsöka fordon, utan krav på föreliggande brottsmisstanke.

En kroppsvisitation utförs genom en yttre kroppskontroll och granskning av föremål i fickor, liknande den säkerhetskontroll som genomförs på flygplatser. Regeln är att män endast visitas av manliga poliser, medan kvinnliga poliser hanterar visitation av kvinnor, även om undantag kan förekomma vid specifika situationer.

Trots de utökade befogenheterna kommer inte alla att visiteras.

– Vi får inte rutinmässigt visitera vem som helst eller slumpmässigt välja ut. Det ska vara omständigheter på plats som gör att polisen fattar beslutet, säger Malzoff till TT.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 16:00
Senast uppdaterad: 25 april 2024 14:32

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors