Företag i fokus:

AstraZeneca flyttar delar av verksamhet till Hagastaden -”Många möjligheter”

2022_02_Norra_Tornen_januari_2021a

Foto: Creative Commons. 

För att komma närmare kunder samarbetspartners och de miljöer där patienterna behandlas väljer AstraZeneca att flytta delar av sin verksamhet till Hagastaden i Stockholm.

AstraZeneca planerar att flytta verksamheten till våren och 120 personer väntas få erbjudande om att arbeta i nya lokalerna i Stockholm.

– Att flytta till området vid Nya Karolinska innebär många möjligheter för AstraZeneca. Vi kan skapa en arbetsplats utformad för att möta våra specifika behov och underlätta samarbete och innovation. Vi får ökade möjligheter att interagera med hälso- och sjukvården, akademin, teknikföretag och myndigheter, Anna-Lena Engwall, chef för det svenska och nordiska marknadsbolaget på AstraZeneca i ett pressmeddeelande.

Hagastaden är ett växande Life Science-kluster som däckats över motorvägen och järnvägen. När området står klart år 2030 ska Stockholm stad tillfört området cirka 6000 nya bostäder och ungefär 50 000 ny arbetsplatser.

Enligt chefen för det svenska och nordiska marknadsbolaget på AstraZeneca, möjligör läget även mer hållbara transporter som är ett viktigt steg på vägen för att uppfylla företagets ambition om att vara koldioxidneutrala till 2025.

AstrasZenecas nya lokalerna kommer även att verka som bland annat en mötesplats för både interna tillställningar och externa evenemang, nordiska som globala.

– Geografiskt kommer vi nu att vara nära både en av våra stora kunder, Karolinska Universitetssjukhuset, samt viktiga samarbetspartners, däribland Karolinska Institutet. Denna närhet innebär också att vi blir granne med den miljö där många av dem som behandlas med våra läkemedel vistas. Vi kommer på det sättet närmare dem som vi alltid sätter främst i vår verksamhet, det vill säga patienterna, säger Anna-Lena Engwall.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 februari 2022 00:00
Senast uppdaterad: 8 februari 2022 00:00

Fastighetsägare vinner strid mot kommunen

Sodertalje-kommun-scaled-1

Foto: Alexander Isa

En fastighetsägare i Södertälje har vunnit en rättslig strid motSödertälje kommun gällande en komplementbyggnad, vilket innebär att det tidigare kommunala beslutet nu upphävs.

I en nyligen avslutad rättsprocess har Länsstyrelsen upphävt ett beslut från Stadsbyggnadsnämnden i Södertälje kommun som berörde en komplementbyggnad på en fastighet i Brunnsängsområdet.

(Annonslänk)

Det initiala beslutet, daterat 26 september 2023, krävde att fastighetsägarna skulle avlägsna en komplementbyggnad och förenade detta med ett böter. Fastighetsägarna överklagade, vilket resulterade i att Länsstyrelsen granskade ärendet noggrant.

Länsstyrelsen identifierade flera brister i kommunens hantering, bland annat en otydlighet om vem av de två fastighetsägarna föreläggandet riktades mot. Denna brist på precision, särskilt när det gällde vitet, ansågs tillräcklig för att upphäva beslutet helt. Dessutom betonade Länsstyrelsen att den aktuella byggnaden var en bygglovsbefriad friggebod och inte hindrade allmänhetens användning av området, vilket var en av de punkter som fastighetsägarna hade framfört i sitt överklagande.

I april meddelade Länsstyrelsen sitt beslut att upphäva ett tidigare föreläggande från Södertälje kommun.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 08:30
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:49

Dödligt våld ökar – de flesta fall utanför kriminella miljöer

Polis-1

Arkivbild

Det dödligt våldet har ökat markant i Sverige. Men en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) visar att två av tre fall av dödligt våld i Sverige sker utanför kriminella miljöer.

Enligt en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) sker två av tre fall av dödligt våld i Sverige utanför kriminella miljöer. Sverige har högre nivåer av dödligt våld mot unga män jämfört med övriga Europa, men lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen.

Dödligt våld i Sverige kan delas in i tre huvudkategorier: våld i kriminella miljöer, våld inom familjen (inklusive partnervåld) och våld i samband med spontanbråk och dispyter. Under perioden 2018–2021 utgjorde våld i kriminella miljöer den största kategorin, med cirka 34 procent av fallen, medan två tredjedelar av fallen inträffade i andra sammanhang.

(Annonslänk)

– En nästan lika stor kategori som dödligt våld i kriminell miljö är olika typer av spontana bråk och dispyter med dödlig utgång. Det kan uppstå till exempel i missbrukarkretsar men det kan också handla om konflikter kopplade till alkohol och nöjeslivet, ungdomsvåld eller svartsjukegräl. Omkring en fjärdedel är dödligt våld inom familjen, och då ingår även partnervåld i den kategorin, säger Klara Hradilova Selin, utredare, Brå, i ett pressmeddelande.

Dödligt våld mot unga män i åldern 15–29 år har ökat markant i Sverige, främst på grund av dödsskjutningar i kriminella miljöer. År 2021 var nivån för dödligt våld mot unga män 42 avlidna per miljon invånare, jämfört med 28 per miljon i Europa.

Sex av tio kvinnor som dödades i Sverige under perioden 2018–2021 föll offer för sina nuvarande eller tidigare partners. Sverige har dock lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen jämfört med Europa i stort, med 2,9 avlidna per miljon invånare i Sverige mot 6 per miljon i Europa år 2021.

Medan dödligt våld i kriminella miljöer har ökat, har andra kategorier av dödligt våld haft varierande trender. Dödligt partnervåld minskade under andra hälften av 2000-talet och stabiliserades under 2010-talet. Under mitten av 2010-talet noterades en uppgång i dödligt våld vid spontanbråk och dispyter, som därefter legat på en högre stabil nivå.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 05:00
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:48

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors