Företag i fokus:

AstraZeneca flyttar delar av verksamhet till Hagastaden -”Många möjligheter”

2022_02_Norra_Tornen_januari_2021a

Foto: Creative Commons. 

För att komma närmare kunder samarbetspartners och de miljöer där patienterna behandlas väljer AstraZeneca att flytta delar av sin verksamhet till Hagastaden i Stockholm.

AstraZeneca planerar att flytta verksamheten till våren och 120 personer väntas få erbjudande om att arbeta i nya lokalerna i Stockholm.

– Att flytta till området vid Nya Karolinska innebär många möjligheter för AstraZeneca. Vi kan skapa en arbetsplats utformad för att möta våra specifika behov och underlätta samarbete och innovation. Vi får ökade möjligheter att interagera med hälso- och sjukvården, akademin, teknikföretag och myndigheter, Anna-Lena Engwall, chef för det svenska och nordiska marknadsbolaget på AstraZeneca i ett pressmeddeelande.

Hagastaden är ett växande Life Science-kluster som däckats över motorvägen och järnvägen. När området står klart år 2030 ska Stockholm stad tillfört området cirka 6000 nya bostäder och ungefär 50 000 ny arbetsplatser.

Enligt chefen för det svenska och nordiska marknadsbolaget på AstraZeneca, möjligör läget även mer hållbara transporter som är ett viktigt steg på vägen för att uppfylla företagets ambition om att vara koldioxidneutrala till 2025.

AstrasZenecas nya lokalerna kommer även att verka som bland annat en mötesplats för både interna tillställningar och externa evenemang, nordiska som globala.

– Geografiskt kommer vi nu att vara nära både en av våra stora kunder, Karolinska Universitetssjukhuset, samt viktiga samarbetspartners, däribland Karolinska Institutet. Denna närhet innebär också att vi blir granne med den miljö där många av dem som behandlas med våra läkemedel vistas. Vi kommer på det sättet närmare dem som vi alltid sätter främst i vår verksamhet, det vill säga patienterna, säger Anna-Lena Engwall.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 februari 2022 00:00
Senast uppdaterad: 8 februari 2022 00:00

(L): – Inte lärarnas ansvar om elever ska få stanna i Sverige

Klass-Elever-Skola-FOTO-Liza-Simonsson

Foto: Pixnio

Den senaste tiden har det diskuterats i vilken utsträckning personal inom offentlig verksamhet ska informera relevanta myndigheter när de kommer i kontakt med personer som saknar rätten att befinna sig i Sverige. Särskilt har frågan om hur lärare ska förhålla sig till elever belysts ur olika perspektiv.

Liberalerna anser att lärare inte ska behöva informera andra myndigheter när de kommer i kontakt med elever utan uppehållstillstånd. Ett sådant krav skulle skapa en situation som vid de rödgrönas gymnasieamnesti, där lärare i praktiken blev ansvariga för huruvida en person skulle få stanna i Sverige.

Att människor befinner sig i Sverige utan tillstånd är ett misslyckande som gör att många far illa och det är viktigt att vi kommer åt det omfattande skuggsamhället. Personer i Sverige utan uppehållstillstånd utnyttjas som svart arbetskraft, av kriminella gäng och riskerar att bli offer för grov brottslighet. Migrationsverket, polisen och andra myndigheter förtjänar förstärkta resurser för att säkerställa att de som saknar rätt att vara i landet också lämnar.

”Bra att det genomförs en gedigen utredning”

För att det arbetet ska fungera behöver information enklare kunna spridas och delas mellan myndigheter. Staten måste tala med en tydlig och enad röst, och Liberalerna tycker därför att det är rimligt att myndigheter i större utsträckning än idag delar information med varandra om personer som vistas här illegalt. Men det här är en svår fråga och kräver noga överväganden. Därför är det nu bra att det genomförs en gedigen utredning om hur undantagen ska utformas.

Utredningen som precis tillsatts ska utöver att presentera förslag om undantag också se till att den nya lagstiftningen om informationsutbyte ska vara förenliga med de internationella konventioner som Sverige åtagit sig att följa. Barnkonventionen har samma ställning som svensk lag, och i den slås alla barns rätt till skolgång fast. Andra situationer där utredningen ska titta på undantag rör till exempel sjukvården.

Fredrik Malm (L)
Utbildningspolitisk talesperson och ordförande i utbildningsutskottet

Metin Hawsho,
gruppledare (L) 

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 september 2023 11:31
Senast uppdaterad: 4 september 2023 11:48

Restauranger kontrolleras för att stoppa köttligor

2x6nu0wfejtjmlsb

Pressbild: Ica.

Köttligor stjäl varor för enorma belopp från butiker och säljer sedan det stulna köttet på den svarta marknaden, inklusive till restauranger. För att bekämpa denna illegala handel har Södertälje kommun nu infört kvitto-kontroller på restauranger som resulterat i flera förbud, enligt rapportering från SVT.

– Det finns en svart marknad där man säljer kött vidare, säger Lars Greger (MP) ordförande i miljönämnden, till SVT.

Under många år har köttstölder varit en problematik som sträckt sig genom hela Sverige, från norr till söder. Ett problemet som förvärrats över tiden. Kriminella ligor tömmer butikshyllor på kött i omgångar, vilket kan vara värt tiotusentals kronor.

Det har kommit uppgifter om att flera butiksägare har tvingats ta bort kött från sina hyllor och anställa egna vakter för att förebygga stölderna. En genomförd utredning avslöjar även flera exempel bland medlemmarna i Svensk Handel där butikerna har utrustat hela kyldiskar med lås och valt att placera köttet bakom disken.

Enligt polisen betraktas dessa stölder som en betydande inkomstkälla för andra kriminella aktiviteter. Under år 2021 beräknas det att varor för över 4,5 miljarder kronor stals från dagligvaruhandeln enligt Svensk Handels uppskattningar. 2010 stals varor för 1,9 miljarder.

För att minska efterfrågan på stulet kött har nya metoder introducerats. En av dessa metoder är att genomföra inspektioner av restauranger, där de måste kunna verifiera ursprunget av det kött de serverar. I Stockholms län har denna metod lett till att flera restauranger har förbjudits att servera kött. Nu beslutar sig även Södertälje kommun för att anamma denna metod i samband med sina livsmedelskontroller för att minska efterfrågan på stulet kött.

– Vi måste angripa problemet från andra hållet. Om det ses som en risk att befatta sig med stöldgods kommer efterfrågan på det stulna köttet att minska. Kommunerna har ett viktigt uppdrag och tillsammans med berörda aktörer tror jag att vi kan göra skillnad på riktigt, sade Nina Jelver, säkerhetschef på Svensk Handel, i ett pressmeddelande under våren.

Enligt SVT har det hittills i år utfärdats 15 förelägganden eller förbud i Södertälje som rör spårbarhet på livsmedel.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 september 2023 08:31
Senast uppdaterad: 4 september 2023 08:31

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors