Företag i fokus:

Färre villor säljs i Södertälje – Mäklaren William Bemarre: – ”Inlåsningseffekten”

2022_01_maklare

Mäklaren William Bemarre från Fastighetsbyrån i Södertälje. Foto: Privat.

Historisk under hösten brukar många villor byta ägare, men hösten 2021 var det ovanligt få villor till salu i Södertälje kommun. Många av de få villor som annonseras ut till försäljning såldes ofta innan visning.

Mellan oktober och december 2021 såldes total 70 villor i kommunen, 12 villor färre än föregående år. Detta enligt Svensk Mäklarstatistik som analyserat av Newsworthy.

En av Södertäljes främsta mäklare, William Bemarre på Fastighetsbyrån i Södertälje, tror att en av anledningarna är att det byggs alldeles för få villor i Södertälje.

Under 2021 sålde William Bemarre överlägset flest villor och radhus i Södertälje. Totalt hade han 56 försäljningar, hela 18 enheter fler än konkurrenten på andra plats.

På frågan om pandemin haft en effekt på antalet sålda villor anser William att folk över lag varit försiktiga, men att de inte påverkat antalet sålda villor i kommunen.

Antalet sålda villor mellan oktober-december 2021. Graf: Newsworthy.

– Jag tror att en anledningen till att det säljs så få fastigheter i Södertälje är på grund av inlåsningseffekten. Äldre som bor ”för stort”, men väljer att inte sälja då det inte anses vara värt, säger fastighetsmäklaren William Bemarre till Telgenytt.

I många fall, där äldre betalat av stora delar av sin bostad och omfattas av låga omkostnader, innebär en ny bostad högre omkostnader.

Det genomsnittliga priset på en såld villa i Södertälje låg på 4,7 miljoner under perioden oktober-december. I Stockholms län såldes totalt 2 081 villor för 7,2 miljoner kronor i snitt.

Samtidigt noterades en prisuppgång på villor med 1 procent i länet, men i Södertälje låg villaförsäljningarna i stort sett på samma nivåer som för tre månader sedan.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 februari 2022 00:00
Senast uppdaterad: 12 februari 2022 00:00

KLART: David Batra blir årets julvärd

SVT-1

Foto: Janne Danielsson/SVT

I år välkomnar SVT en ny julvärd, den kända skånska komikern och författaren David Batra, som fortsätter den långvariga traditionen sedan 1959.

– Det känns både lustfyllt och lite pirrigt att få hedersuppdraget att vara svenska folkets kompis på självaste julafton. Jag har tillbringat en stor del av mitt liv på stå-upp scenen och nu får jag äntligen gå upp på julens största scen och sitta ner hela kvällen, säger Batra.

Varje år sedan 1959 har Sveriges Television utsett en julvärd för att leda julfirandet i rutan. I år har turen kommit till David Batra, den välkända komikern och författaren från Skåne, att axla denna ärofyllda roll.

– David Batra älskas av publiken både för sin humor och sin förmåga att lära oss nya saker. Han står för modern folkbildning när den är som allra roligast. David må vara världens sämsta indier men han kommer att bli en fantastisk julvärd, säger Eva Beckman, säger SVTs Eva Beckman på presskonferensen.

Batras karriär omfattar en rad framträdanden i populära SVT-program, däribland underhållande kunskapsprogram som ”Sov gott”, ”Hårt väder” och ”Världens sämsta indier”, samt humorserier som ”Komiker utan gränser” och ”Kvarteret Skatan”.

Batra, känd för sin humor och charm, förväntas ge en unik prägel till årets julfirande och ge tittarna en minnesvärd julupplevelse.

Tidigare julvärdar
2022 – Babben Larsson
2021 – Tareq Taylor
2020 – Lars Lerin
2019 – Marianne Mörck
2018 – Kattis Ahlström
2017 – Lotta Lundgren, Erik Haag
2016 – Sanna Nielsen
2015 – Gina Dirawi
2014 – Henrik Dorsin
2013 – Petra Mede
2012 – Sara Dawn Finer
2011 – Kalle Moraeus
2010 – André Pops
2009 – Lisbeth Åkerman
2008 – Lasse Kronér
2007 – Anne Lundberg
2006 – Ingvar Oldsberg
2005 – Blossom Tainton
2004 – Ernst Kirchsteiger
2003 – Lotta Bromé
2002 – 1972 Arne Weise (inte 1979, 1988, 1989, 1990)
1971 - 1959 Bengt Feldreich

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 november 2023 11:44
Senast uppdaterad: 14 november 2023 11:44

Kritik mot anstalt efter anmälan från utpekad ledare

Kriminalvården

Bild: Kriminalvården.

En JO-anmälan i fjol från en utpekad ledarfigur för Södertäljenätverket resulterar nu i viss kritik mot anstalten Kumla. JO finner att Kriminalvården i flera fall har lämnat uppgifter inom ramen för utredningen som inte visat sig stämma.

32-åringen Abraham Aho, som polisen pekar ut som ledare för ett kriminellt nätverk i Södertälje, är dömd till 9 år och två månaders fängelse för ett flertal grova brott. Sedan den januari 2022 sitter han på Kumla-anstalten där han direkt placerades i avskildhet.

Våren 2022 anmälde han anstalten för flera missförhållanden, vilket nu leder till att Justitieombudsmannen riktar kritik mot Kriminalvården.

I anmälan framförde 32-åringen bland annat att anstalten hade öppnat hans post. Han begärde också att få ringa sin advokat, särskilt inför en domstolsförhandling som skulle äga rum två dagar senare, då de behövde kommunicera. Dock fick han avslag på detta begäran, men enligt anstalten, som JO krävde ett yttrande från, hade de inga uppgifter om att 32-åringen hade lämnat in ansökningar om att få ringa sin advokat.

Artiklen fortsätter efter annonsen

(Annonslänk)

I ett annat fall ringde advokaten anstalten tidigt på förmiddagen och ville nå 32-åringen som vid tidpunkten inte var tillgänglig enligt anstalten. Men advokaten blev inte uppringd förrän ungefär 20 minuter innan avdelningen skulle stänga klockan 18:00, vilket advokaten kritiserade starkt som ”under all kritik”.

Detta har resulterat i negativa konsekvenser både för de intagna och deras advokater, enligt anmälan skriven av advokaten.

Anmälan resulterar nu i viss kritik mot anstalten Kumla. JO ser visserligen ingen grund för de lämnade klagomålen, såsom systematiskt granskad post, men finner att Kriminalvården i flera fall har lämnat uppgifter inom ramen för utredningen som inte har visat sig stämma.

”Genom utredningen i det här ärendet har det blivit tydligt att det i anstalten Kumla förekommit brister när det gäller dokumentation i olika sammanhang. Förutsätter att anstalten följer upp både att personalen känner till vilka åtgärder som ska dokumenteras och att dokumentationen kommer till stånd.”, skriver JO i den riktade kriten mot anstalten.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 november 2023 11:03
Senast uppdaterad: 14 november 2023 12:13

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors