Företag i fokus:

Grafikens drömhus kostar Telge skjortan

2022_02_DA6E360F-22CB-4D13-8DC2-9D9C4DCCEBC0

Foto: Alex Ataseven.

Ett drygt 5 årigt bedrägeri mot skattebetalarna har snart gått i mål, redan 11 november 2017 gick grafikens hus ut med att man skulle flytta till Södertälje och målet var att etablera sig i gjuteriet.

Kultur och fritidschefen Staffan Jonsson deklarerade att det var till oss dem skulle komma och Anna Bohman Enmalm dåvarande ordförande för kultur och fritidsnämnden höll jublande med. 

Att man hade lovat grafikens hus gjuteriet och dess renovering för att de skulle etablera sig i Södertälje har man aldrig erkänt offentligt.

Första felbeslutet var att restaurera gjuteriet istället för att bygga en kopia, trots att utredningen kom fram till att stort sett allt var tvunget att bytas ut utom skorstenen som gick att renovera.

Nu har vi snart en nybyggd kopia till det dubbla priset genom att man har letat enstaka tegelstenar som går att använda i högar av en förfallen byggnad. När kvarnen på Torekällberget brann upp så hade man då åtminstone vett att bygga en ny kopia istället för att försöka klistra ihop sotet. 

”Budget på 30 miljoner. Landar på långt över 100 miljoner

Den stora lögnen har hela tiden varit vad detta skulle kosta, hur det skulle finansieras och vem som skulle stå för notan. 

”Hyresgästen skall bära kostnaden” har det hetat, och även om det skulle ”råka” bli grafikens hus som blev hyresgäst så skulle de minsann betala en marknadsmässig hyra sa man – Det kommer vi aldrig att få se! 

Budgeten för renoveringen var 30 miljoner, den landar på långt över 100 miljoner, dessutom har GH tagit in en arkitekt och ritat en egen planlösning med specialdesignade möbler/inredning som givetvis Telge fastigheter får stå för även om nu Telge flaggat för att det inte blir så lyxigt som önskat. 

En marknadsmässig hyra för de färdiga lokalerna kommer att behöva ligga på minst 4 miljoner/år för att täcka Telge fastigheters ingångskostnader, något GF inte kommer att kunna bära själv som utlovat, det löser man genom att kultur & fritid blir hyresgäst som i sin tur hyr ut lokalen till ett reducerat pris. 

Redan idag får Grafikens hus 1.8 miljoner i bidrag av vår kommun, dessa pengar och mer tar styrelsen ut i löner, trots fler bidrag ifrån andra håll så visar bolagets årsbokslut endast 25.000 kr i vinst.

Man behöver inte vara ekonom för att förstå att det inte räcker till hyran på ca 350,000 kr i månaden, det som tyvärr kommer att ske är att kommunen kommer att öka bidragen till grafikens hus.

I slutändan så har skattebetalarna stått för huset, hyran, inredningen, verksamheten och de privata lönerna till styrelsen som driver bolaget.

På kultur och fritidsnämndens möte 27 januari 2022 så krävde Realistpartiet, M, SD och L att ytterligare pengar till grafikens hus skulle stoppas, men V och den S ledda majoriteten klubbade igenom att ett fortsatt stöd på 1,8 miljoner skulle utbetalas. Noterar att skattefinansierade bolagsvinster inom kulturen verkar gå bra.

Realistpartiet yrkade som enda parti på återremiss.

Vi är inte på något vis emot kultur och breda satsningar på kulturens mångfald, men här i Södertälje har det blivit fel då få aktörer får mycket fokus och ekonomi.

Exemplet grafikens hus är ett extremt kostsamt prestigeprojekt för några få S politiker som nu även den nya majoriteten tvingas baxa in i mål, kosta vad det kosta vill, det spelar ingen roll längre, för man erkänner aldrig sina misstag.

Något att tänka på i kommunvalet 11 september

Marcus Haavisto (RP)
kultur & fritidsnämnden.

Simon Isso (RP)
kultur & fritidsnämnden

Joakim Granberg
Realistpartiet, ditt lokalparti
 

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 17 februari 2022 00:00
Senast uppdaterad: 22 februari 2023 17:04

Senaste nytt: ”För dialog med lite olika alternativ”

Mimmi Gill

Mimmi Gill var en av två spelare med A på bröstet den gångna säsongen
Foto: Patric Gill

Södertälje Sportklubbs satsning för damlaget mot SDHL fortsätter men mycket är idag oklart om vad som händer med lagbygget.

Centern Mimmi Gill hade den gångna säsongen ett A på tröjan och hade en stor roll i laget. I nuläget har Mimmi inte klart för sig hur hennes hockeyframtid kommer att se ut.

– Just nu är inget klart och jag för dialog med lite olika alternativ, säger hon till Telgenytt.

Framtiden i SSK är högst oklar.

– Från SSK är det rätt tyst. Säsongen tog abrupt slut efter vår match i Jönköping så det är rätt otydligt vart klubben står till nästa säsong.

Läs även: Många luckor att fylla för SSK Dam: ”SSK är ett alternativ”

Text:

Daniel Hansson

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 april 2024 09:55
Senast uppdaterad: 28 april 2024 15:45

En ny trend: Allt fler jobbar efter pensionsåldern enligt SCB

Skriva , dator

Foto: Pexels

En nyligen publicerad rapport från Statistiska centralbyrån (SCB) visar på en markant ökning av antalet äldre som fortsätter att arbeta väl efter pensionsåldern, med en fördubbling av sysselsättningsgraden bland personer över 65 år under de senaste tjugo åren.

Det blir allt vanligare att jobba även efter att man uppnått pensionsålder, enligt en ny rapport från SCB. Särskilt bland män är tendensen tydlig. I åldersgruppen 75–89 år var sysselsättningsgraden 7 procent år 2023, vilket innebär att 65 700 äldre fortfarande var aktiva på arbetsmarknaden.

– Andelen äldre arbetslösa är dubbelt så stor i dag som för tio år sedan. Det indikerar att det finns ett outnyttjat arbetskraftsutbud även upp i äldre åldrar, säger Louise Stener, statistiker på SCB och en av rapportförfattarna.

(Annonslänk)

Trots en ökning av antalet sysselsatta äldre, har den genomsnittliga arbetstiden inte förändrats markant. Män tenderar att arbeta fler timmar än kvinnor, som oftare väljer deltid. I åldrarna 65–69 år arbetade män i genomsnitt 27 timmar per vecka medan kvinnor arbetade 24 timmar. För gruppen 70–74 år var motsvarande siffror 23 timmar för män och 18 timmar för kvinnor.

En intressant trend är att äldre kvinnor har en högre grad av fasta anställningar jämfört med män, men detta förändras med åldern. Äldre kvinnor övergår i högre utsträckning till tidsbegränsade anställningar, medan fler män tar steget och blir företagare.

– Äldre kvinnor arbetar främst inom vård och omsorg. Många äldre män arbetar inom finansiell verksamhet och företagstjänster, säger Charlotte Breitz, statistiker på SCB och en av rapportförfattarna.

När det kommer till val av bransch, verkar ålder inte spela någon större roll. Däremot finns det könsspecifika skillnader, med män som fortsätter arbeta inom lantbruk och trädgårdsskötsel efter pensionsåldern. Rapporten från SCB belyser en tydlig förändring i synen på arbete och pensionering, där allt fler äldre väljer att förbli aktiva på arbetsmarknaden.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 april 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 april 2024 10:31

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors