Företag i fokus:

Grafikens drömhus kostar Telge skjortan

2022_02_DA6E360F-22CB-4D13-8DC2-9D9C4DCCEBC0

Foto: Alex Ataseven.

Ett drygt 5 årigt bedrägeri mot skattebetalarna har snart gått i mål, redan 11 november 2017 gick grafikens hus ut med att man skulle flytta till Södertälje och målet var att etablera sig i gjuteriet.

Kultur och fritidschefen Staffan Jonsson deklarerade att det var till oss dem skulle komma och Anna Bohman Enmalm dåvarande ordförande för kultur och fritidsnämnden höll jublande med. 

Att man hade lovat grafikens hus gjuteriet och dess renovering för att de skulle etablera sig i Södertälje har man aldrig erkänt offentligt.

Första felbeslutet var att restaurera gjuteriet istället för att bygga en kopia, trots att utredningen kom fram till att stort sett allt var tvunget att bytas ut utom skorstenen som gick att renovera.

Nu har vi snart en nybyggd kopia till det dubbla priset genom att man har letat enstaka tegelstenar som går att använda i högar av en förfallen byggnad. När kvarnen på Torekällberget brann upp så hade man då åtminstone vett att bygga en ny kopia istället för att försöka klistra ihop sotet. 

”Budget på 30 miljoner. Landar på långt över 100 miljoner

Den stora lögnen har hela tiden varit vad detta skulle kosta, hur det skulle finansieras och vem som skulle stå för notan. 

”Hyresgästen skall bära kostnaden” har det hetat, och även om det skulle ”råka” bli grafikens hus som blev hyresgäst så skulle de minsann betala en marknadsmässig hyra sa man – Det kommer vi aldrig att få se! 

Budgeten för renoveringen var 30 miljoner, den landar på långt över 100 miljoner, dessutom har GH tagit in en arkitekt och ritat en egen planlösning med specialdesignade möbler/inredning som givetvis Telge fastigheter får stå för även om nu Telge flaggat för att det inte blir så lyxigt som önskat. 

En marknadsmässig hyra för de färdiga lokalerna kommer att behöva ligga på minst 4 miljoner/år för att täcka Telge fastigheters ingångskostnader, något GF inte kommer att kunna bära själv som utlovat, det löser man genom att kultur & fritid blir hyresgäst som i sin tur hyr ut lokalen till ett reducerat pris. 

Redan idag får Grafikens hus 1.8 miljoner i bidrag av vår kommun, dessa pengar och mer tar styrelsen ut i löner, trots fler bidrag ifrån andra håll så visar bolagets årsbokslut endast 25.000 kr i vinst.

Man behöver inte vara ekonom för att förstå att det inte räcker till hyran på ca 350,000 kr i månaden, det som tyvärr kommer att ske är att kommunen kommer att öka bidragen till grafikens hus.

I slutändan så har skattebetalarna stått för huset, hyran, inredningen, verksamheten och de privata lönerna till styrelsen som driver bolaget.

På kultur och fritidsnämndens möte 27 januari 2022 så krävde Realistpartiet, M, SD och L att ytterligare pengar till grafikens hus skulle stoppas, men V och den S ledda majoriteten klubbade igenom att ett fortsatt stöd på 1,8 miljoner skulle utbetalas. Noterar att skattefinansierade bolagsvinster inom kulturen verkar gå bra.

Realistpartiet yrkade som enda parti på återremiss.

Vi är inte på något vis emot kultur och breda satsningar på kulturens mångfald, men här i Södertälje har det blivit fel då få aktörer får mycket fokus och ekonomi.

Exemplet grafikens hus är ett extremt kostsamt prestigeprojekt för några få S politiker som nu även den nya majoriteten tvingas baxa in i mål, kosta vad det kosta vill, det spelar ingen roll längre, för man erkänner aldrig sina misstag.

Något att tänka på i kommunvalet 11 september

Marcus Haavisto (RP)
kultur & fritidsnämnden.

Simon Isso (RP)
kultur & fritidsnämnden

Joakim Granberg
Realistpartiet, ditt lokalparti
 

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 17 februari 2022 00:00
Senast uppdaterad: 22 februari 2023 17:04

INSÄNDARE: Det behövs en annan bild av Södertälje

kommun

Pär Abrahamsson: -”Min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg”. Foto: Chris Tribelhorn

Ett flertal opinionsskribenter har den senaste tiden uttryckt sin frustration över kommunledningens bristande tilltro till den egna platsen och den egna befolkningen. Kyrkor, föreningsliv och politiska företrädare för fram sitt missnöje. Tonläget och budskapet är inte något normalt klagande, det finns uppenbarligen en stor uppdämd frustration som riktar sig mot kommunens absoluta toppskikts generaliserande negativitet.

Jag är beredd att hålla med. Man kan inte driva en kommun genom att klaga och ha som mål att inte vara ett antal saker. Man behöver i stället berätta vad man vill göra och vilka man vill vara och man behöver göra det med ett ganska stort mått entusiasm. Södertäljes identitet måste få bygga på något annat än att man inte vill uppfattas som en kommun med utbredd kriminalitet. Det finns så oerhört många andra värden att lyfta fram, vårda, utveckla och vara stolta över.

Vad alla vi som bor, vistas i eller verkar i Södertälje kommun väljer att prata om spelar roll. Allt för få pratar om att Södertälje kommun har en av landets lägsta nivåer för antalet sjukpenningdagar per capita, att man har en av landets mest koldioxidfria fordonsflottor eller att man är bland de absolut bästa på att leda ungdomar till jobb eller eftergymnasiala studier. Bara för att ta några exempel. En annan siffra som förvånar de flesta är att i Södertälje kommun har en högre andel av befolkningen en eftergymnasial utbildning än i grannkommunerna Trosa och Nykvarn.

”Min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg”

Det finns också gott om andra kommuner som är likvärdiga eller har sämre klimat kring otrygghet och kriminalitet men där såväl egna invånare som utomstående tror att de är bättre än Södertälje.

Så min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg, fundera på hur ni uttrycker er, välj att berätta om allt bra, fokusera på att jaga bort den verkliga kriminaliteten i stället för att prata på ett sätt som uppenbart uppfattas som allt för generellt och utpekande.

Men även vi andra behöver välja vad vi berättar om Södertälje. Välj att berätta om sådant som skapar glädje och framtidstro istället för att sprida de negativa bilder som kommunens ledning oftast lyfter fram.

Pär Abrahamsson

Läs även: – DEBATT: ”Rasismen i samhället har blivit alltmer normaliserad”

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 11:45
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Priserna på flyg har skjutit i höjden – ”Mönstret har brutits”

Airplan-flygplan-PEXELS

Foto: Pexels

Enligt ny statistik från SCB har kostnaden för att flyga utomlands stigit markant, med nästan 12 procent det senaste året och hela 43 procent under de senaste två åren.

Att resa utomlands med flyg har blivit betydligt dyrare. Från SCB:s senaste rapport framgår det att priset på utrikesflyg nu är nästan 12 procent högre jämfört med samma period förra året och hela 43 procent högre än för två år sedan. Trots denna kraftiga prisökning de senaste åren, har priset på utrikesflyg historiskt sett ökat i en långsammare takt jämfört med den allmänna prisnivån enligt Konsumentprisindex (KPI).

– De senaste tio åren har det mönstret brutits. Vi har aldrig tidigare sett högre priser på utrikesflyg under första kvartalet än i år. De genomsnittliga priserna för perioden januari–mars i år var nästan 12 procent högre än under första kvartalet 2023, och 43 procent högre än under motsvarande period 2022, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB.

(Annonslänk)

Säsongsvariationer är vanliga inom resebranschen, och priset på flygbiljetter har fluktuerat betydligt under det senaste året. Men när man jämför samma period år från år framträder mer stabila mönster. Specifikt under årets första kvartal har utrikesflygpriserna ökat mer än den genomsnittliga prisökningen för privat konsumtion, vilket SCB mäter med KPI.

Intressant nog har även priserna på flygcharter under årets första kvartal aldrig varit högre än de är i år. Detta markerar en rekordhög kostnad för charterflyg, vilket understryker trenden med stigande priser inom flygindustrin.

Trots dessa rekordhöga nivåer är det värt att notera att prisökningen på utrikesflyg under det senaste decenniet inte följer samma mönster som KPI. En långsiktig tillbakablick visar att priset på utrikesflyg ökat med 37,5 procent över de senaste tjugo åren, medan KPI under samma period ökat med 48,6 procent. Detta tyder på att även om flygpriserna ökat, så har de inte hållit jämna steg med den allmänna prisutvecklingen.

– Priserna för utrikesflyg har inte stigit i samma takt som KPI de senaste 30 åren. Sedan 1994 har de genomsnittliga priserna på utrikesflyg under årets första kvartal stigit med 51 procent. Samtidigt har KPI stigit med 68 procent, säger Caroline Neander.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 11:08
Senast uppdaterad: 29 april 2024 11:08

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors