Företag i fokus:

Vann mot banken – Advokaten: ”Bankerna vet att de gör fel”

2022_02_D72B66EB-B4C4-4B52-B4E9-EF51AF9BFF17

I veckan uppmärksammade Telgenytt en kvinna som fick sitt privata bankkonto hävt i november och vände sig till advokaten Carl Ridderstråle för rättvisa.

Via sin hemförsäkring kunde kvinnan aktivera sitt rättskydd och endast betala en liten summa i självrisk, men även den summan betalas tillbaka till henne nu när banken erkänt sitt felaktiga beslut.

Det var i veckan som banken beslutade att välkomna tillbaka henne som kund och beklagade det inträffade. Kvinnans advokat, som Telgenytt pratat med, anser att bankernas agerande är ett olagligt och ett systematiskt missbruk av penningtvättsregelverket.

– Bankerna vet att de gör fel och att deras uppsägningar ofta inte går att försvara. De gömmer sig därför bakom standardformuleringen att de ”saknar tillräcklig kundkännedom” samtidigt som de vägrar att förklara vad dessa påstådda brister i kundkännedom består i, säger advokaten Carl Ridderstråle till Telgenytt.

Hur ser du på situationen där banken avslutar privata konton?

– Att få sitt konto stängt är en katastrof för den som drabbas, som inte längre kan få sin lön utbetald, göra inköp, betala räkningar, identifiera sig med bank-ID, och så vidare. Det finns därför lagstiftning som förbjuder banker att stänga konton om det inte verkligen är nödvändigt, till exempel om det förekommer konkreta misstankar om att kontot används till penningtvätt. Tyvärr har svenska banker satt i system att strunta i de skyldigheter de har enligt lag och stänger ofta ner konton utan att det finns några godtagbara skäl. De använder penningtvättslagens krav på kundkännedom som ett svepskäl för att säga upp kunder som de vill bli av med av helt andra anledningar.

Anser du att det är godtyckligt?

– Det är inte bara godtyckligt, utan olagligt. Det är ett systematiskt missbruk av penningtvättsregelverket som drabbar tusentals svenska konsumenter och småföretagare.

Har du flera liknande ärenden? Om så är fallet, är det många som efterfrågar din hjälp?

– Ja, det har jag. Sedan jag vann ett medialt uppmärksammat mål mot Swedbank i höstas har jag blivit kontaktad av ett stort antal privatpersoner och företag som fått sina konton uppsagda utan giltiga skäl.

Handelsbanken ändrade sitt felaktiga beslut och välkomnade Södertäljekvinnan tillbaka som kund.

Hur tror du att de väljer ut vilka kunder som ska stängas?

– Det handlar för det mesta om kunder som banken bedömer är olönsamma, exempelvis därför att de ibland gör transaktioner som banken anser sig tvungen att kontrollera manuellt.

Är det här ett fenomen som enbart drabbar Södertälje eller är det likartat över hela landet?

– Just Södertälje verkar ha drabbats av en våg av uppsägningar i november-december förra året. Men banker genomför olagliga uppsägningar av konton hela tiden, över hela landet.

Vad säger lagen om att bankerna stänger ner privata konton utan laglig grund?

– Den som får sitt konto uppsagt utan grund kan antingen vända sig till Allmänna reklamationsnämnden eller ge in en stämningsansökan till tingsrätten. Prövningen i Allmänna reklamationsnämnden är visserligen kostnadsfri, men lämnar tyvärr en del att önska i andra avseenden. De avgöranden i ärenden om bankkonton som jag har sett komma från ARN visar att nämnden har bristfälliga kunskaper om rättsläget och gärna vill ge bankerna rätt på bekostnad av konsumenterna. Den som vill ha en seriös prövning av sitt ärende har enligt min mening inget annat val än att stämma banken. Samtidigt är min erfarenhet att banker ofta backar från sina olagliga uppsägningsbeslut om de får klart för sig att kunden är beredd att gå till domstol.

Vad är din personliga åsikt om bankerna agerande?

– Det är förstås helt oacceptabelt.

Är du också drabbad? Aktivera ditt rättskydd och få rätt hjälp du också. Kontakta advokaten Carl Ridderstråle här.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 februari 2022 00:00
Senast uppdaterad: 23 februari 2022 00:00

Flera gripna misstänkta för bedrägerier mot äldre

Polis

Arkivbild

Flera personer har gripits misstänkta för en serie bedrägerier riktade mot äldre, med brott rapporterade i flera kommuner.

I en nyligen inlämnad häktningsframställan framkommer det att flera personer, däribland en 22-årig kvinna från Hölö och en 22-åring från Södertälje som nu är gripna, misstänks för att ha utfört bedrägerier mot äldre.

Bland de anmälda brotten finns ett försök till grovt bedrägeri den 24 januari i Rönninge, två fall av grovt bedrägeri i Trosa den 17 och 24 januari, samt ett försök till grovt bedrägeri den 29 september 2023 i Svedala.

Nu undersöker polisen om dessa gripna personer kan kopplas till ytterligare bedrägerier som inträffat i Södertäljeområdet den senaste tiden, rapporter LT. Totalt rör det sig om fyra gripna personer.

(Annonslänk)

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 31 januari 2024 17:18
Senast uppdaterad: 31 januari 2024 19:05

Källor inom kommunen pekar ut fastighetsägare som kriminell

IMG_8418

Foto: Alexander Isa

En rapport i Dagens Nyheter hävdar att fastigheten där Södertälje tingsrätt är belägen ägs av en koncern med band till kriminella nätverk. Uppgifter som bland annat kommer från källor inom kommunen, men som fastighetsägaren bestämt avvisar. – Ingenting stämmer, säger han till SVT.

Nyligen framkom det i DN att fastigheten där Södertälje tingsrätt befinner sig kan ha kopplingar till kriminella. Dessa uppgifter har dock mött starkt motstånd från fastighetsägaren som avvisar alla anklagelser om olagliga band.

Dagens Nyheter baserar sina anklagelser på källor inom både kommunen och rättsväsendet. Tidningen rapporterar att Domstolsverket betalar miljontals kronor årligen i hyra för tingsrättens lokaler, med en total summa av cirka 47 miljoner kronor över en sjuårsperiod. Detta motsvarar över en halv miljon kronor i månadshyra för en stor del av den flervåningsbyggnad där tingsrätten är inhyst.

Uppgifter om att fastighetsägaren pekas ut för att ha kriminella kopplingar har dock mött motstånd från fastighetsägaren, som avvisar anklagelser om kriminella kopplingar. I uttalanden till SVT säger ägaren att de uppgifter som framkommit inte stämmer.

– Självklart känner man sig försvarslös. Det går inte att göra så mycket åt saken, man försöker rättfärdiga allt men skadan är ju skedd. Ingenting stämmer, säger han till SVT Nyheter Södertälje.

Trots dessa anklagelser understryker representanter för Södertälje tingsrätt att domstolens säkerhetsarbete inte påverkas av det som rapporteras i media, och att verksamheten fortsätter som vanligt.

– Vi är självständig domare och har ingenting att göra med vilka Domstolsverket har ett hyresavtal med. De är inte dömda och det är inget material som har kommit till tingsrätten, säger Johan Brunberg, domare, till SVT.

Källor inom kommunen och rättsväsendet anklagar, enligt DN, fastighetsägare för att ha kriminella kopplingar.

Planerna på att renovera tingshuset skrotades.
På grund av säkerhetsbrister, såsom säkerhetssalar och logistik, som Södertälje tingsrätt dras med, hade man i ett tidigare skede planer på att bygga ett nytt tingshus. Sedan ändrades planen och man beslutade att rusta upp det nuvarande tingshuset, men även dessa planer skrotats.

Orsaken uppges vara att Domstolsverket bedömde det nuvarande ägarbolaget som för litet för deras tingshusprojekt. Enligt DNs handlar det dock också om polisens misstankar mot en tidigare ägare som för närvarande utreds av Ekobrottsmyndigheten, misstänkt för näringspenningtvätt.

En försäljning av fastigheten var nära att genomföras.
LT rapporterar att flera aktörer, inklusive Samhällsbyggnadsbolaget, SBB, misslyckades med sina försök att förvärva fastigheten från dess nuvarande ägare. Efter dessa misslyckanden avslöjar tidningen att Domstolsverket föreslog att Telge Fastigheter, som ägs av kommunen, skulle överta ägarskapet av tingsrättshuset.

Fastighetens ägare uppger dock till LT att de potentiella köparna försökte utnyttja deras utsatta situation och fick skambud, långt ifrån fastighetens verkligen värde. De beskriver även hur deras bolagskonton blev frysta av bankerna, samtidigt som banken begärde återbetalning av ett lån på 70 miljoner kronor för tingsrättshuset. Enligt ägaren har dessa åtgärder och misstankar mot bolaget sitt ursprung i en polisrapport från 2021, känd som ’klanrapporten’, som pekade ut hans tidigare affärspartner som en del av det så kallade Södertäljenätverket. Rapporten har kritiserats för att vara överdrivet generaliserande, och för att peka ut tusentals assyrier/syrianer, vilket enligt LT har lett till negativa följder för ägaren och bolaget.

– Det är så löjligt att min tidigare kompanjon pekas ut som en central aktör i Södertäljenätverket, men rapporten används hela tiden. Men oavsett finns han inte kvar i bolaget, vi har gått skilda vägar. Och jag har aldrig blivit dömd för vare sig skattebrott eller konkurser, säger ägaren av tingshuset till LT.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 31 januari 2024 08:30
Senast uppdaterad: 31 januari 2024 19:06

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors