Företag i fokus:

Vann mot banken – Advokaten: ”Bankerna vet att de gör fel”

2022_02_D72B66EB-B4C4-4B52-B4E9-EF51AF9BFF17

I veckan uppmärksammade Telgenytt en kvinna som fick sitt privata bankkonto hävt i november och vände sig till advokaten Carl Ridderstråle för rättvisa.

Via sin hemförsäkring kunde kvinnan aktivera sitt rättskydd och endast betala en liten summa i självrisk, men även den summan betalas tillbaka till henne nu när banken erkänt sitt felaktiga beslut.

Det var i veckan som banken beslutade att välkomna tillbaka henne som kund och beklagade det inträffade. Kvinnans advokat, som Telgenytt pratat med, anser att bankernas agerande är ett olagligt och ett systematiskt missbruk av penningtvättsregelverket.

– Bankerna vet att de gör fel och att deras uppsägningar ofta inte går att försvara. De gömmer sig därför bakom standardformuleringen att de ”saknar tillräcklig kundkännedom” samtidigt som de vägrar att förklara vad dessa påstådda brister i kundkännedom består i, säger advokaten Carl Ridderstråle till Telgenytt.

Hur ser du på situationen där banken avslutar privata konton?

– Att få sitt konto stängt är en katastrof för den som drabbas, som inte längre kan få sin lön utbetald, göra inköp, betala räkningar, identifiera sig med bank-ID, och så vidare. Det finns därför lagstiftning som förbjuder banker att stänga konton om det inte verkligen är nödvändigt, till exempel om det förekommer konkreta misstankar om att kontot används till penningtvätt. Tyvärr har svenska banker satt i system att strunta i de skyldigheter de har enligt lag och stänger ofta ner konton utan att det finns några godtagbara skäl. De använder penningtvättslagens krav på kundkännedom som ett svepskäl för att säga upp kunder som de vill bli av med av helt andra anledningar.

Anser du att det är godtyckligt?

– Det är inte bara godtyckligt, utan olagligt. Det är ett systematiskt missbruk av penningtvättsregelverket som drabbar tusentals svenska konsumenter och småföretagare.

Har du flera liknande ärenden? Om så är fallet, är det många som efterfrågar din hjälp?

– Ja, det har jag. Sedan jag vann ett medialt uppmärksammat mål mot Swedbank i höstas har jag blivit kontaktad av ett stort antal privatpersoner och företag som fått sina konton uppsagda utan giltiga skäl.

Handelsbanken ändrade sitt felaktiga beslut och välkomnade Södertäljekvinnan tillbaka som kund.

Hur tror du att de väljer ut vilka kunder som ska stängas?

– Det handlar för det mesta om kunder som banken bedömer är olönsamma, exempelvis därför att de ibland gör transaktioner som banken anser sig tvungen att kontrollera manuellt.

Är det här ett fenomen som enbart drabbar Södertälje eller är det likartat över hela landet?

– Just Södertälje verkar ha drabbats av en våg av uppsägningar i november-december förra året. Men banker genomför olagliga uppsägningar av konton hela tiden, över hela landet.

Vad säger lagen om att bankerna stänger ner privata konton utan laglig grund?

– Den som får sitt konto uppsagt utan grund kan antingen vända sig till Allmänna reklamationsnämnden eller ge in en stämningsansökan till tingsrätten. Prövningen i Allmänna reklamationsnämnden är visserligen kostnadsfri, men lämnar tyvärr en del att önska i andra avseenden. De avgöranden i ärenden om bankkonton som jag har sett komma från ARN visar att nämnden har bristfälliga kunskaper om rättsläget och gärna vill ge bankerna rätt på bekostnad av konsumenterna. Den som vill ha en seriös prövning av sitt ärende har enligt min mening inget annat val än att stämma banken. Samtidigt är min erfarenhet att banker ofta backar från sina olagliga uppsägningsbeslut om de får klart för sig att kunden är beredd att gå till domstol.

Vad är din personliga åsikt om bankerna agerande?

– Det är förstås helt oacceptabelt.

Är du också drabbad? Aktivera ditt rättskydd och få rätt hjälp du också. Kontakta advokaten Carl Ridderstråle här.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 februari 2022 00:00
Senast uppdaterad: 23 februari 2022 00:00

Kommunen ändrar sig om eldning i trädgårdar

Eld-tradgard-avfall-PEXEL

Foto: Pexels

Efter att nyligen ha infört striktare regler för eldning av trädgårdsavfall enligt EU-lagstiftning, har kommunen nu beslutat att återgå till de tidigare, mer flexibla reglerna.

Södertälje kommun meddelade förra veckan nya riktlinjer för hantering av trädgårdsavfall, i linje med nya EU-lagstiftningar som trädde i kraft vid årsskiftet. Dessa riktlinjer begränsar eldning till enbart vecka 17 under våren, med strikta krav på att eldningen inte ska medföra olägenheter för omgivningen. Detta baseras på EU-direktiv från Naturvårdsverket och regeringen, vilka kommunen sedan annonserade ut till Södertäljeborna.

Detta kritiserades bland annat av Centerpartiets Tage Gripenstam som lämnade in en motion till kommunfullmäktige. I motionen framfördes att den nuvarande lagen i Sverige ger möjlighet för kommunala beslut och undantag. Gripenstam föreslog att Södertälje kommun skulle behålla de tidigare reglerna för eldning av trädgårdsavfall som ett undantag från den nya lagstiftningen.

Nu väljer kommunen att backa från dessa från tidigare beslut. Det meddelar Lars Greger (MP) som berättar till LT att kommunen återinför till de gamla reglerna.

Tage Gripenstam, Centerpartiets gruppledare, kritiserade kommunens tidigare beslutet.
Foto: Södertälje kommun

– Där och då var det min tolkning att det var förbjudet att elda i trädgården, det var också så Naturvårdsverket uttryckte sig. Men det visade sig att många kommuner tolkar det här annorlunda och då har vi sagt att vi får utgå från de regler vi har haft sedan tidigare, säger Lars Greger, till LT.

Det innebär att kommuninvånarna tillåts att elda trädgårdsavfall under sex specifika veckor per år: veckorna 15, 16 och 17 under våren samt veckorna 39, 40 och 41 på hösten. Valborgsmässoafton förblir också ett undantag från eldningsförbudet.

(Annonslänk)

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 19:40
Senast uppdaterad: 29 april 2024 19:40

DEBATT: Dialog behövs om Södertäljes framtid – ”Lämna rasismen på historiens bakgård”

Södertälje kommun

Södertälje kommunhus
Arkivbild

”Initiativet för tryggare Södertälje” arrangerade ett historiskt möte där runt 100 personer deltog i en dialog om bilden av Södertälje. I fokus var den stigmatisering som i politiska samtal förenar två skilda fenomen: den grova kriminalitetens spridning, och assyrier/syrianers förehavanden.

I lokalmedia pågår en debatt om kriminaliteten som gemensamt bekymmer, och assyrier/syrianers frustration att bli utpekade som kollektivt skyldiga. Mötet var historiskt för att den förenade många olika föreningar som nu har anledning att tillsammans fundera på hur bilden om Södertälje kan förändras.

Som forskare i offentlig förvaltning inledde jag dialogen.

Att beskriva den syrisk/ortodoxa gruppens gemenskap, nätverk, släktskap och aktiviteter som ett ”parallellsamhälle” och grogrund för kriminalitet utgår från en rasistisk föreställningsvärld. Så här fungerar rasifieringen: den särskiljer först den assyrisk/syrianska och andra invandrargrupper som fundamentalt annorlunda det som föreställs vara ”svenskt”. Sedan underordnas invandrarna som sämre fungerande och direkt skadliga för svenskheten som i sin tur antas vara problemfri. Historiskt grundas rasism i detta skapande av skillnader och hierarkier. Det börjar som skämt och myter och kan sluta i ren katastrof om ingen hindrar processen.

En etnisk grupp med erfarenhet av folkmord genomgår rasifiering igen. Har vi inget lärt från historien? Kommunens ledning säger att de inte stigmatiserar någon. För en utomstående är det svårt att hålla med. En tidigare verksam poliskommissarie kallar staden för ett ”Chicago under Al Capones tid”. Södertäljebor skäms för att berätta var de kommer ifrån på skolan eller när de söker arbete. Boel Godner själv instämmer i påståenden att ”kriminella klaner försöker infiltrera det politiska livet och styra kommuner”. Ett makalöst påstående.

”Även journalister medverkar i rasifieringen.”

Bedrägerier, skenskilsmässor, fusk med välfärdsstöd och bygglov uppfattas bero på gruppens beteenden, och inte enskildas handlingar. Även journalister medverkar i rasifieringen. Torbjörn Granström är mån om att i ”Kriget om Södertälje” nämna hur mycket kriminaliteten kostar staten i polis- och rättegångsinsatser. Samtidigt sätts inte lokala händelser i ett globalt sammanhang: hur funkar drogmarknaden och de (inter)nationella kriminella nätverken?

Kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner, kritiseras för sina uttalanden.
Foto: Shamash Oyal

Droghandeln är också ett svenskt problem. Minst två parter ingår i transaktionerna. ”Svenskheten” osynliggörs genom att dölja konsumentens roll – oftast en välbemedlad vit svensk. De ungdomar som med våld slår sig fram i marknaden är också svenskar. De har växt upp i staden, gått på skolorna och varit en del av samhällsväven. Granström beskriver hur kommunen formar informella arbetsgrupper som sorterar bort anbud från fastighetsföretag med misstänkta kopplingar till kriminella (alltså de som ägs av assyrier/syrianer). Han beskriver också hur banker fryser hundratals företagares bankkonton bara på grund av liknande misstankar. Men inga analyser finns om strukturell diskriminering. Det ”krig” som pågår om Södertälje framstår i boken som ett slag mellan goda ”svenskar” och kriminella ”invandrare”.

Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra.”

Invandrargrupper har inget ”eget” parallellsamhälle. Assyrier/syrianerna är svenskar och deras liv i Södertälje är integrerat i svenska normer och rättsprinciper och framstår dessutom som en unik framgångssaga. Se vad gruppen åstadkommit i idrott, föreningsliv, professionella prestationer, kultur- och litteratur, och inte minst företagande. Detta är Sverige.

Det är viktigt att diskutera kriminalitetens strukturer och det brottsförebyggande arbetet. Brottsbalken uppstod dock i Sverige långt innan invandrare kom hit. Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra. Just nu handlar konflikten om orsakerna och strategierna där Initiativet klargjort att man vill bistå kommunen. Har kommunen råd att tacka nej? Lämna rasismen på historiens bakgård och se nyktert på utmaningarna. Tillsammans är ni starkare i kampen för en möjligheternas stad.

Nazem Tahvilzadeh,
docent i Statsvetenskap och lektor vid Södertörns högskola

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 12:01
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors