Företag i fokus:

Avslutade bankkonton och hemligstämplade polisrapporter – ”Känns som ett diktatoriskt land”

2022_02_3DE92751-9650-4A43-89D3-28BBDE8A8520

Skärmdump: Assyria TV.

Lagen om penningtvätt och finansiering av terrorism inrättades 2009 och bankernas tillvägagångssätt att motverka detta genom, ”kundkännedom”, inrättades 2015. Men det är inte förrän 2020, i samband med att den hemliga polisrapporten om ”släktbaserade kriminella nätverk” publicerades, som hederliga människor började drabbas av avslutade bankkonto i Södertälje.

Det menar debattören Özcan Kaldoyo som under onsdagen medverkade i en debatt i Assyria TV, tillsammans med kommunstyrelsens ordförande Boel Godner, LTs politiska debattör Tomas Karlsson och advokaten Staffan Wilow.

I slutet på 2021 drabbades flera Södertäljebor med avslutade bankkonton, utan förklaring och utan rättslig prövning. Enligt uppgifter till Telgenytt rör det sig 1000-tals drabbade Södertäljebor.

Utan förvarning eller en vettig förklaring har storbankerna begärt tillbaka företagslån, bolån och räntor. När privatpersoner krävt svar från banken om varför dessa åtgärder görs har beskedet oftast varit ”bristande kundkännedom” och att beslutet kommer från en ”grupp uppifrån”.

– Rättsstatsprincipen gäller inte längre i Sverige, det känns som att vi lever i ett diktatorisk land, säger debattören Özcan Kaldoyo under livesändningen.

I samband med de avslutade bankkonton har en hemligstämplad rapport om släktbaserade kriminella nätverk läckt ut där polismyndighet hävdat att 1000-tals personer ingår i ett ”släktbaserat kriminellt nätverk”. Kvinnor, män, barn och gamla, alla dras över en och samma kam. Orsaken? De bär samma efternamn eller är släkt med varandra.

Nu framgår det att polisens kartläggning av 1000-tals Södertäljebor misstänks vara grunden till de avslutade bankkonton som drabbar otaliga Södertäljebor. En rapport som kritiserats och mött hård kritik från flera håll.

Under onsdagens livesändning debatterades den hemligstämplade rapporten och de avslutade bankkonton där debattören Özcan Kaldoyo sätter ner foten och kräver svar. Bland annat kräver han svar från NOA-chefen, Linda H Staaf, som är en av de ansvariga som står bakom kartläggningen av 1000-tals Assyrier/syrianer i Södertälje.

– Det här kan inte fortsätta. Rapporten är roten till allt som händer här i Södertälje, säger Kaldoyo och menar att oskyldiga människor drabbas.

Vidare berättar Kaldoyo att NOA-chefen Linda Staaf inledde 2020 ett samarbete med de fem stora bankerna för att komma åt kriminaliteten och de olagliga transaktionerna. Ett år efter utvärderingen säger hon i ett uttalande att samarbetet med bankerna varit väldigt lyckat och att man planerar att utöka samarbetet till resterande banker.

– Jag vill gärna ställa frågan till Linda Staaf; Hur menar du att du har lyckats? Jag har inte hört en enda person blivit misstänkt eller dömd här i Södertälje. Hur många kriminella transaktioner har ni hittat? Hur många kriminella transaktionerna har ni stoppat? Antagligen finns det inga eftersom ingen är åtalad, säger Kaldoyo under livesändningen.

Özcan menar att oerhört många, hederliga, Södertäljebor mår dåligt över den situation de utsätts för när mattan dras under dem. Nu vill de drabbade att stadens politiker ifrågasätter bankernas agerande och polisens hemliga kartläggning som drabbat 1000-tals utan rättslig grund.

Kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner (S) kommenterar uppgifterna och menar att det inte är ok om oskyldiga drabbas orätt.

– Folk har hört av sig till oss i kommunen, till mig och till andra politiker och berättat. Är det så att man har ordning och reda i sin ekonomi och drabbas av det här så är det självklart orättvist. Vi har ingenting att säga till om, varken till banken, polisen eller finansinspektionen. Vi vet heller inte vad som ligger bakom varje enskild ärende, säger Boel Godner (S), kommunstyrelsens ordförande.

2013 upprättade polisen ett olagligt register på romer i Sverige, något som DN rapporterade. I kartläggningen registrerades 1000-tals barn och vuxna olagligt – enbart för att de var födda i romska familjer. Polisens olagliga register visade inte brottslighet och resulterade i att många oskyldiga hamnade med i kartläggningen.

Vidare skrev DN att det är förbjudet att upprätta etniskt baserade register i Sverige. Registreringen av släktband, hemadresser och personuppgifter kan vare ett brott mot Europakonventionens artikel 8, det slog rätten fast till skydd för privat- och familjeliv, skrev DN.

Nu kan polisens hemligstämplade rapport om släktbaserade kriminella nätverk tas upp i riksdagen då 1000-tals Assyrier/Syrianer oskyldigt registrerats i Södertälje.

– Min organisation har redan varit i kontakt med riksdagsledamöter, så den här fråga kommer att lyftas fram och debatteras i Riksdagen, säger Özcan Kaldoyo från ACSA.

Vann mot banken – Advokaten: “Bankerna vet att de gör fel”

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 27 februari 2022 00:00
Senast uppdaterad: 27 februari 2022 00:00

Polisen ryckte ut till E4 – Barn på vägen

Polis

Arkivbild

Polisen ryckte ut på tisdagsförmiddagen efter flera larm om ett barn som gick på motorvägen E4 nära Järna.

Vid 10.25 på tisdagsförmiddagen mottog polisen flera samtal från trafikanter om ett barn som gick i mittremsan på E4 strax norr om Järna.

En polispatrull skickades snabbt till platsen och kunde hitta pojken, som är i tioårsåldern. Pojken togs i säkerhet av polisen, och efter att ha identifierat honom transporterades han till en säker plats.

För tillfället är det oklart för polisen hur pojken hamnat på motorvägen, och utredning pågår för att klargöra omständigheterna kring händelsen.

Uppdatering:
”Pojken försvann från en skogsutflykt med en skola där personalen precis upptäckt att pojken saknades och hade börjat leta när de första samtalen inkom till 112. Totalt uppskattas pojken ha varit borta i ungefär en kvart. Ingen anmälan kommer att upprättas på initiativ av polisen, då inget brott misstänks och då polisen inte heller konstaterar någon påtaglig brist i skolans rutin.”, skriver polisen på sin hemsida

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 januari 2024 12:30
Senast uppdaterad: 23 januari 2024 17:43

Mer än hälften av dömda ungdomar återfaller i brott

Sis ungdomshem Tysslinge. Pressbild

Sis ungdomshem Tysslinge. Pressbild

Över hälften som dömdes till sluten ungdomsvård i Södertälje tingsrätt återföll senare i grov brottslighet. Det visar en ny granskning av Nyhetsbyrån Siren.

Kartläggningen baseras på domar mellan 2015 och 2022 som gäller grov ungdomsbrottslighet, där 439 unga har dömts till sluten ungdomsvård i landet. Enligt nyhetsbyråns uppgifter visar det sig att över 70 procent av de som dömdes under de första fyra åren av perioden, och som har avtjänat sina straff, har sedan begått nya brott. För nästan hälften av individerna handlade dessa nya brott om grövre, fängelsegrundande brott.

Kartläggningen omfattar totalt 439 unga som har blivit dömda till sluten ungdomsvård med en maximal strafftid på fyra år. Enligt Olle Westlund, utredare på Brottsförebyggande rådet (Brå), ökar risken för återfall ju yngre gärningspersonen är. I de domar som Södertälje tingsrätt utfärdade återföll mer än hälften i grövre brott.

(Annonslänk)

– Även bredden på brottsligheten och brottens straffvärde är viktiga faktorer, som tillsammans med debutåldern ger en stark fingervisning om återfallsrisken. Det är aldrig för sent att bryta ett negativt mönster, men lösningarna blir mer kostsamma ju längre man väntar, säger Westlund till Nyhetsbyrån Siren.

På riksnivå tillhör grovt vapenbrott, misshandel och rån de vanligaste grövre brotten när det gäller återfallsstadiet. Bland de berörda finns även ett 20-tal unga män som har blivit dömda för inblandning i mord eller mordförsök runt om i landet.

Återfallsförebyggande åtgärderna är centrala under avtjänandetiden.

– Vi planerar för utslussning och tiden efter från och med dag ett, helt i enlighet med hur myndighetens uppdrag är utformat. Målet är samtidigt att öppenheten ska öka successivt, men det baseras på löpande individuella bedömningar av bland annat risk- och säkerhetsbilden, säger Catrine Kaunitz, verksamhetsexpert inom Sis ungdomsvård, till Nyhetsbyrån Siren.

– Vi har en situation idag där färre unga begår brott totalt sett. Och vi har aldrig haft så många på väg in till sluten ungdomsvård som nu, säger Kaunitz.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 januari 2024 08:30
Senast uppdaterad: 23 januari 2024 01:32

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors