Företag i fokus:

Avslutade bankkonton och hemligstämplade polisrapporter – ”Känns som ett diktatoriskt land”

2022_02_3DE92751-9650-4A43-89D3-28BBDE8A8520

Skärmdump: Assyria TV.

Lagen om penningtvätt och finansiering av terrorism inrättades 2009 och bankernas tillvägagångssätt att motverka detta genom, ”kundkännedom”, inrättades 2015. Men det är inte förrän 2020, i samband med att den hemliga polisrapporten om ”släktbaserade kriminella nätverk” publicerades, som hederliga människor började drabbas av avslutade bankkonto i Södertälje.

Det menar debattören Özcan Kaldoyo som under onsdagen medverkade i en debatt i Assyria TV, tillsammans med kommunstyrelsens ordförande Boel Godner, LTs politiska debattör Tomas Karlsson och advokaten Staffan Wilow.

I slutet på 2021 drabbades flera Södertäljebor med avslutade bankkonton, utan förklaring och utan rättslig prövning. Enligt uppgifter till Telgenytt rör det sig 1000-tals drabbade Södertäljebor.

Utan förvarning eller en vettig förklaring har storbankerna begärt tillbaka företagslån, bolån och räntor. När privatpersoner krävt svar från banken om varför dessa åtgärder görs har beskedet oftast varit ”bristande kundkännedom” och att beslutet kommer från en ”grupp uppifrån”.

– Rättsstatsprincipen gäller inte längre i Sverige, det känns som att vi lever i ett diktatorisk land, säger debattören Özcan Kaldoyo under livesändningen.

I samband med de avslutade bankkonton har en hemligstämplad rapport om släktbaserade kriminella nätverk läckt ut där polismyndighet hävdat att 1000-tals personer ingår i ett ”släktbaserat kriminellt nätverk”. Kvinnor, män, barn och gamla, alla dras över en och samma kam. Orsaken? De bär samma efternamn eller är släkt med varandra.

Nu framgår det att polisens kartläggning av 1000-tals Södertäljebor misstänks vara grunden till de avslutade bankkonton som drabbar otaliga Södertäljebor. En rapport som kritiserats och mött hård kritik från flera håll.

Under onsdagens livesändning debatterades den hemligstämplade rapporten och de avslutade bankkonton där debattören Özcan Kaldoyo sätter ner foten och kräver svar. Bland annat kräver han svar från NOA-chefen, Linda H Staaf, som är en av de ansvariga som står bakom kartläggningen av 1000-tals Assyrier/syrianer i Södertälje.

– Det här kan inte fortsätta. Rapporten är roten till allt som händer här i Södertälje, säger Kaldoyo och menar att oskyldiga människor drabbas.

Vidare berättar Kaldoyo att NOA-chefen Linda Staaf inledde 2020 ett samarbete med de fem stora bankerna för att komma åt kriminaliteten och de olagliga transaktionerna. Ett år efter utvärderingen säger hon i ett uttalande att samarbetet med bankerna varit väldigt lyckat och att man planerar att utöka samarbetet till resterande banker.

– Jag vill gärna ställa frågan till Linda Staaf; Hur menar du att du har lyckats? Jag har inte hört en enda person blivit misstänkt eller dömd här i Södertälje. Hur många kriminella transaktioner har ni hittat? Hur många kriminella transaktionerna har ni stoppat? Antagligen finns det inga eftersom ingen är åtalad, säger Kaldoyo under livesändningen.

Özcan menar att oerhört många, hederliga, Södertäljebor mår dåligt över den situation de utsätts för när mattan dras under dem. Nu vill de drabbade att stadens politiker ifrågasätter bankernas agerande och polisens hemliga kartläggning som drabbat 1000-tals utan rättslig grund.

Kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner (S) kommenterar uppgifterna och menar att det inte är ok om oskyldiga drabbas orätt.

– Folk har hört av sig till oss i kommunen, till mig och till andra politiker och berättat. Är det så att man har ordning och reda i sin ekonomi och drabbas av det här så är det självklart orättvist. Vi har ingenting att säga till om, varken till banken, polisen eller finansinspektionen. Vi vet heller inte vad som ligger bakom varje enskild ärende, säger Boel Godner (S), kommunstyrelsens ordförande.

2013 upprättade polisen ett olagligt register på romer i Sverige, något som DN rapporterade. I kartläggningen registrerades 1000-tals barn och vuxna olagligt – enbart för att de var födda i romska familjer. Polisens olagliga register visade inte brottslighet och resulterade i att många oskyldiga hamnade med i kartläggningen.

Vidare skrev DN att det är förbjudet att upprätta etniskt baserade register i Sverige. Registreringen av släktband, hemadresser och personuppgifter kan vare ett brott mot Europakonventionens artikel 8, det slog rätten fast till skydd för privat- och familjeliv, skrev DN.

Nu kan polisens hemligstämplade rapport om släktbaserade kriminella nätverk tas upp i riksdagen då 1000-tals Assyrier/Syrianer oskyldigt registrerats i Södertälje.

– Min organisation har redan varit i kontakt med riksdagsledamöter, så den här fråga kommer att lyftas fram och debatteras i Riksdagen, säger Özcan Kaldoyo från ACSA.

Vann mot banken – Advokaten: “Bankerna vet att de gör fel”

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 27 februari 2022 00:00
Senast uppdaterad: 27 februari 2022 00:00

Inför På spåret: Det talar för ett stopp i Södertälje

Foto: Bo Håkansson, SVT-SVT.-Pa-sparet

På spåret. Foto: Bo Håkansson, SVT

Nykvarns kommun tillhör de 140 kommuner där På spåret inte stannat till under de första 33 säsongerna. Två gånger har Södertälje varit resmål i På spåret. Händer det i år igen? Newsworthy försöker knäcka På spåret-koden. 

Imorgon bänkar sig ett par miljoner svenskar för en ny säsong av På spåret. Tretton avsnitt, vilket under de senaste säsongerna har inneburit resor till och frågor om tretton svenska orter.

På spåret har stannat två gånger i Södertälje, men aldrig i Nykvarn. Programmet har besökt åtta av 26 kommuner i Stockholms län. Senast fick Sigtuna och Stockholm besök, förra säsongen. 

Vad gör en ort till ett resmål? Det finns närmare 2 000 svenska tätorter som skulle kunna tänkas vara resmål. 162 av dessa har fått vara med i På spåret. Frågan är vad de har gemensamt. Newsworthy har samlat ett tjugotal olika datapunkter om alla dessa orter för att försöka knäcka På spåret-koden. 

Artiklen fortsätter efter annonsen

(Annonslänk)

Det talar för Södertälje
Så vad säger På spåret-koden om Södertäljes chanser att dyka upp under säsongen som börjar på fredag? Vår modell bedömer att Södertälje antagligen inte är ett av årets resmål. Det som trots allt talar för en resa är tidsperspektivet. Det har gått 13 säsonger sedan På spåret senast besökte staden.

I länet som helhet tror På spåret-koden att Södertälje är den ort som har störst chans att vara med i årets säsong. Skulle det istället handla om en för programmet helt ny destination ligger Sollentuna bäst till även om det finns andra rookie-orter i landet som har lägre odds. 

Å andra sidan talar detta mot Nykvarn. På spåret har, som nämnts, aldrig stannat inom Nykvarns kommun, och det är dessutom ovanligt att programmet introducerar helt nya resmål.

Men ska man som tittare chansa och dra tidigt lönar det sig i regel att gissa på stora och välkända orten. Newsworthys På spåret-kod tror i år på bland annat Uppsala och Malmö som är två av de mest högfrekventa resmålen och som inte har varit med sedan säsongen 2019/20. Andra starka kandidater inför årets säsong är Västerås, Kalmar och Norrköping som varit med fem gånger tidigare, men inte sedan 2017.

Läs även: – 11 år sedan Kristian Luuk och På Spåret var i Södertälje

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 2 november 2023 13:41
Senast uppdaterad: 2 november 2023 13:41

Så kan nya lekplatsen på Slussholmen se ut

2023-1012-lekplatsen

Bild/Illustration: Systra/Södertälje kommun

Nättunnel ovanför marken, rutschkanor och klätternät. Södertäljes yngsta invånare har bidragt med idéer till en ny lekplats på Slussholmen som kan bli verklighet 2026.

Under året samlade Södertäljes stad in önskemål från sina yngsta invånare om hur den framtida lekplatsen på Slussholmen borde se ut. Resultatet av dessa dialoger blir en lekplats som uppfyller barnens drömmar om att röra sig fritt, komma högt upp i luften och ha roliga aktiviteter.

Det centrala temat för lekplatsens design är ”Flöda som vatten”. Utformningen, med sina strukturerade områden, bänkar och växtlighet, syftar till att ge barnen känslan av att vara i en park. Lekplatsen kommer att ha allt från en nättunnel och rutschkanor till klassiska gungor och sandlåda. Ett särdrag i designen är en bäck med en gångbro, som ger lekplatsen en naturkänsla.

Lekplatsen kommer att vara placerad nära Hebbevillan och den omgivande parken, intill den så kallade ”blindtarmen”. Medan byggstarten för hela Slussholmen planeras till 2026, finns det möjlighet för allmänheten att kommentera på planförslaget från början av 2024. Slussholmens projekt förväntas vara klart omkring 2028.

Under veckan arrangerar även Samhällsbyggnadskontoret en utställning och workshop i Lunagallerian för Södertäljes barn om Slussholmens lekplats. Den pågår fram till den 3 november, från klockan 12-18:00 och fredag 12-17.

Läs även: – Så kommer nya området vid Maren och slussen se ut

Bild/Illustration: Systra/Södertälje kommun

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 2 november 2023 12:44
Senast uppdaterad: 7 november 2023 15:52

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors