Företag i fokus:

Avslutade bankkonton och hemligstämplade polisrapporter – ”Känns som ett diktatoriskt land”

2022_02_3DE92751-9650-4A43-89D3-28BBDE8A8520

Skärmdump: Assyria TV.

Lagen om penningtvätt och finansiering av terrorism inrättades 2009 och bankernas tillvägagångssätt att motverka detta genom, ”kundkännedom”, inrättades 2015. Men det är inte förrän 2020, i samband med att den hemliga polisrapporten om ”släktbaserade kriminella nätverk” publicerades, som hederliga människor började drabbas av avslutade bankkonto i Södertälje.

Det menar debattören Özcan Kaldoyo som under onsdagen medverkade i en debatt i Assyria TV, tillsammans med kommunstyrelsens ordförande Boel Godner, LTs politiska debattör Tomas Karlsson och advokaten Staffan Wilow.

I slutet på 2021 drabbades flera Södertäljebor med avslutade bankkonton, utan förklaring och utan rättslig prövning. Enligt uppgifter till Telgenytt rör det sig 1000-tals drabbade Södertäljebor.

Utan förvarning eller en vettig förklaring har storbankerna begärt tillbaka företagslån, bolån och räntor. När privatpersoner krävt svar från banken om varför dessa åtgärder görs har beskedet oftast varit ”bristande kundkännedom” och att beslutet kommer från en ”grupp uppifrån”.

– Rättsstatsprincipen gäller inte längre i Sverige, det känns som att vi lever i ett diktatorisk land, säger debattören Özcan Kaldoyo under livesändningen.

I samband med de avslutade bankkonton har en hemligstämplad rapport om släktbaserade kriminella nätverk läckt ut där polismyndighet hävdat att 1000-tals personer ingår i ett ”släktbaserat kriminellt nätverk”. Kvinnor, män, barn och gamla, alla dras över en och samma kam. Orsaken? De bär samma efternamn eller är släkt med varandra.

Nu framgår det att polisens kartläggning av 1000-tals Södertäljebor misstänks vara grunden till de avslutade bankkonton som drabbar otaliga Södertäljebor. En rapport som kritiserats och mött hård kritik från flera håll.

Under onsdagens livesändning debatterades den hemligstämplade rapporten och de avslutade bankkonton där debattören Özcan Kaldoyo sätter ner foten och kräver svar. Bland annat kräver han svar från NOA-chefen, Linda H Staaf, som är en av de ansvariga som står bakom kartläggningen av 1000-tals Assyrier/syrianer i Södertälje.

– Det här kan inte fortsätta. Rapporten är roten till allt som händer här i Södertälje, säger Kaldoyo och menar att oskyldiga människor drabbas.

Vidare berättar Kaldoyo att NOA-chefen Linda Staaf inledde 2020 ett samarbete med de fem stora bankerna för att komma åt kriminaliteten och de olagliga transaktionerna. Ett år efter utvärderingen säger hon i ett uttalande att samarbetet med bankerna varit väldigt lyckat och att man planerar att utöka samarbetet till resterande banker.

– Jag vill gärna ställa frågan till Linda Staaf; Hur menar du att du har lyckats? Jag har inte hört en enda person blivit misstänkt eller dömd här i Södertälje. Hur många kriminella transaktioner har ni hittat? Hur många kriminella transaktionerna har ni stoppat? Antagligen finns det inga eftersom ingen är åtalad, säger Kaldoyo under livesändningen.

Özcan menar att oerhört många, hederliga, Södertäljebor mår dåligt över den situation de utsätts för när mattan dras under dem. Nu vill de drabbade att stadens politiker ifrågasätter bankernas agerande och polisens hemliga kartläggning som drabbat 1000-tals utan rättslig grund.

Kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner (S) kommenterar uppgifterna och menar att det inte är ok om oskyldiga drabbas orätt.

– Folk har hört av sig till oss i kommunen, till mig och till andra politiker och berättat. Är det så att man har ordning och reda i sin ekonomi och drabbas av det här så är det självklart orättvist. Vi har ingenting att säga till om, varken till banken, polisen eller finansinspektionen. Vi vet heller inte vad som ligger bakom varje enskild ärende, säger Boel Godner (S), kommunstyrelsens ordförande.

2013 upprättade polisen ett olagligt register på romer i Sverige, något som DN rapporterade. I kartläggningen registrerades 1000-tals barn och vuxna olagligt – enbart för att de var födda i romska familjer. Polisens olagliga register visade inte brottslighet och resulterade i att många oskyldiga hamnade med i kartläggningen.

Vidare skrev DN att det är förbjudet att upprätta etniskt baserade register i Sverige. Registreringen av släktband, hemadresser och personuppgifter kan vare ett brott mot Europakonventionens artikel 8, det slog rätten fast till skydd för privat- och familjeliv, skrev DN.

Nu kan polisens hemligstämplade rapport om släktbaserade kriminella nätverk tas upp i riksdagen då 1000-tals Assyrier/Syrianer oskyldigt registrerats i Södertälje.

– Min organisation har redan varit i kontakt med riksdagsledamöter, så den här fråga kommer att lyftas fram och debatteras i Riksdagen, säger Özcan Kaldoyo från ACSA.

Vann mot banken – Advokaten: “Bankerna vet att de gör fel”

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 27 februari 2022 00:00
Senast uppdaterad: 27 februari 2022 00:00

Nu försvinner nycklarna i hemtjänsten

Nyklar

Foto: Pexels

Nytt avtal mellan Södertälje kommun och Swedlock har upphandlats. Nu kommer traditionella nycklar att ersättas med digitala trygghetslås i hemtjänsten

I Södertälje kommun är hemtjänsten redo för en säkrare och mer bekväm framtid. Istället för de traditionella fysiska nycklarna kommer hemtjänstpersonalen, inklusive privata utförare, att använda digitala nycklar under sina arbetspass.

– Vi välkomnar verkligen den här nya tekniken som ytterligare stärker tryggheten och kvaliteten på hemtjänsten i kommunen, säger Louise Gottlind, digital strateg på Södertälje kommun.

Den framgångsrika metoden har bevisats vara effektiv i över hälften av landets kommuner och medfört en mängd fördelar för alla som använder hemtjänst eller trygghetslarm.

(Annonslänk)

För fastighetsägare, hemtjänstmottagare och personer med trygghetslarm innebär detta en rad fördelar. Det inkluderar en tryggare och säkrare hemtjänst i hela kommunen, smidig automatisk registrering av varje in- och utpassering av hemtjänstpersonal, ökad trygghet tack vare en omöjlig att kopiera nyckel, samt minskad nödvändighet att distribuera fysiska nycklar till personalen.

Trygghetslåsen använder icke-kopierbara digitala nycklar som installeras av både Swedlocks montörer och kommunens personal. För hemtjänstmottagare och personer med trygghetslarm kommer övergången vara smidig då de behåller sina egna nycklar som vanligt.

Omställningen beräknas pågå från hösten 2023 till våren 2024.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 oktober 2023 12:12
Senast uppdaterad: 19 oktober 2023 12:12

Professorn: – ”Yngre behöver göra det så kallade skitjobbet”

761DFA4C-8397-41D1-8A34-89BB13A48345

Amir Rostami, professor i kriminologi. Bild: Clément Morin/Stockholms universitet, Creative Commons

Gänganknytning runt om i landet är utbredd bland personer som har blivit dömda till sluten ungdomsvård. En kartläggning från Nyhetsbyrån Siren visar att minst var femte person som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 hade kopplingar till kriminella nätverk.

Bland dessa fanns både centrala gestalter och de som aktivt deltog i de våldsamma konflikter som har påverkat Sverige under de senaste åren.
Flera av de dömda placerades på Sis-Tysslinge i Södertälje, inklusive en 17-åring som hade blivit dömd för mordet på en man på ett gym i Stockholm. Samma person misstänks även för bombattentatet i Ronna, som tros vara riktat mot en anställd på Sis.

(Annonslänk)

Dödligaste månaden som Sverige någonsin skådat.
Men ungdomsbrott och våldsbrott är ett omfattande fenomen i landet. Föregående månad var den dödligaste hittills, då två män sköts till döds i Stockholm, och en ung kvinna sprängdes till döds i Uppsala på knappt ett dygn. Totalt mördades 12 personer i september, främst i Uppsala och Stockholm.

Nu har den grova brottsligheten bland barn, och hur den bäst ska tacklas av samhället, blivit en central fråga i den svenska debatten. För närvarande är det strängaste straffet enligt lagen för omyndiga sluten ungdomsvård, som kan dömas till 15–17-åringar som begått allvarliga brott. Tanken bakom detta är att ungdomarna ska få den vård och behandling de behöver för att rehabiliteras, men detta straff har ifrågasatts.

Nyhetsbyrån Siren har nyligen genomfört en kartläggning av de 439 personer som under de senaste åtta åren har blivit dömda till sluten ungdomsvård. Genom Acta Publicas öppna och sekretessbelagda källor framgår det att minst 84 av dessa har någon form av tydlig koppling till kriminella nätverk eller organiserad brottslighet.

Amir Rostami, professor i kriminologi vid Högskolan i Gävle och polis i grunden, är dock inte förvånad om andelen gängkopplade ungdomar.

– Vi har sett hur åldern för personer som är involverade i gängvåldet har sjunkit under en längre tid. De som är med i gäng begår inte bara fler utan också allvarligare brott, säger kriminologen Rostami till Nyhetsbyrån Siren.

Amir Rostami. Bild: Clément Morin/Stockholms universitet, Creative Commons

Den 17-årige ungdomen som är placerad på Sis-Tysslingen och är skriven i en annan ort än Södertälje, blev dömd för mordet på en trebarnsfar på Delta Gym i Stockholm. Veckan innan mordet hade han kastat in en handgranat på en restaurang i Stockholm, och i samband med ett tandläkarbesök i centrala Södertälje blev han fritagen av maskerade personer.

Stor andel av de dömda kopplas till kriminella nätverk.
Enligt internationella studier innebär en gängtillhörighet ökad risk både för fler och allvarligare brott. En kartläggning utförd av Nyhetsbyrån Siren visar att minst var femte person som blev dömd till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 kan kopplas till kriminella nätverk.

Sirens kartläggningen visar även att personer med kopplingar till kriminella nätverk har högre återfallsfrekvens i brott. Bland de som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2018 och hade kopplingar till gäng, återföll nio av tio i brott och nästan åtta av tio dömdes till fängelse.

– När man är yngre behöver man göra det så kallade skitjobbet. Det blir att transportera olika varor eller utföra vissa våldsbrott för att legitimera sin existens i den här grupperingen, att försöka göra karriär och klättra, säger professorn Amir Rostami.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 oktober 2023 05:00
Senast uppdaterad: 18 oktober 2023 23:30

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors