Företag i fokus:

Avslutade bankkonton och hemligstämplade polisrapporter – ”Känns som ett diktatoriskt land”

2022_02_3DE92751-9650-4A43-89D3-28BBDE8A8520

Skärmdump: Assyria TV.

Lagen om penningtvätt och finansiering av terrorism inrättades 2009 och bankernas tillvägagångssätt att motverka detta genom, ”kundkännedom”, inrättades 2015. Men det är inte förrän 2020, i samband med att den hemliga polisrapporten om ”släktbaserade kriminella nätverk” publicerades, som hederliga människor började drabbas av avslutade bankkonto i Södertälje.

Det menar debattören Özcan Kaldoyo som under onsdagen medverkade i en debatt i Assyria TV, tillsammans med kommunstyrelsens ordförande Boel Godner, LTs politiska debattör Tomas Karlsson och advokaten Staffan Wilow.

I slutet på 2021 drabbades flera Södertäljebor med avslutade bankkonton, utan förklaring och utan rättslig prövning. Enligt uppgifter till Telgenytt rör det sig 1000-tals drabbade Södertäljebor.

Utan förvarning eller en vettig förklaring har storbankerna begärt tillbaka företagslån, bolån och räntor. När privatpersoner krävt svar från banken om varför dessa åtgärder görs har beskedet oftast varit ”bristande kundkännedom” och att beslutet kommer från en ”grupp uppifrån”.

– Rättsstatsprincipen gäller inte längre i Sverige, det känns som att vi lever i ett diktatorisk land, säger debattören Özcan Kaldoyo under livesändningen.

I samband med de avslutade bankkonton har en hemligstämplad rapport om släktbaserade kriminella nätverk läckt ut där polismyndighet hävdat att 1000-tals personer ingår i ett ”släktbaserat kriminellt nätverk”. Kvinnor, män, barn och gamla, alla dras över en och samma kam. Orsaken? De bär samma efternamn eller är släkt med varandra.

Nu framgår det att polisens kartläggning av 1000-tals Södertäljebor misstänks vara grunden till de avslutade bankkonton som drabbar otaliga Södertäljebor. En rapport som kritiserats och mött hård kritik från flera håll.

Under onsdagens livesändning debatterades den hemligstämplade rapporten och de avslutade bankkonton där debattören Özcan Kaldoyo sätter ner foten och kräver svar. Bland annat kräver han svar från NOA-chefen, Linda H Staaf, som är en av de ansvariga som står bakom kartläggningen av 1000-tals Assyrier/syrianer i Södertälje.

– Det här kan inte fortsätta. Rapporten är roten till allt som händer här i Södertälje, säger Kaldoyo och menar att oskyldiga människor drabbas.

Vidare berättar Kaldoyo att NOA-chefen Linda Staaf inledde 2020 ett samarbete med de fem stora bankerna för att komma åt kriminaliteten och de olagliga transaktionerna. Ett år efter utvärderingen säger hon i ett uttalande att samarbetet med bankerna varit väldigt lyckat och att man planerar att utöka samarbetet till resterande banker.

– Jag vill gärna ställa frågan till Linda Staaf; Hur menar du att du har lyckats? Jag har inte hört en enda person blivit misstänkt eller dömd här i Södertälje. Hur många kriminella transaktioner har ni hittat? Hur många kriminella transaktionerna har ni stoppat? Antagligen finns det inga eftersom ingen är åtalad, säger Kaldoyo under livesändningen.

Özcan menar att oerhört många, hederliga, Södertäljebor mår dåligt över den situation de utsätts för när mattan dras under dem. Nu vill de drabbade att stadens politiker ifrågasätter bankernas agerande och polisens hemliga kartläggning som drabbat 1000-tals utan rättslig grund.

Kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner (S) kommenterar uppgifterna och menar att det inte är ok om oskyldiga drabbas orätt.

– Folk har hört av sig till oss i kommunen, till mig och till andra politiker och berättat. Är det så att man har ordning och reda i sin ekonomi och drabbas av det här så är det självklart orättvist. Vi har ingenting att säga till om, varken till banken, polisen eller finansinspektionen. Vi vet heller inte vad som ligger bakom varje enskild ärende, säger Boel Godner (S), kommunstyrelsens ordförande.

2013 upprättade polisen ett olagligt register på romer i Sverige, något som DN rapporterade. I kartläggningen registrerades 1000-tals barn och vuxna olagligt – enbart för att de var födda i romska familjer. Polisens olagliga register visade inte brottslighet och resulterade i att många oskyldiga hamnade med i kartläggningen.

Vidare skrev DN att det är förbjudet att upprätta etniskt baserade register i Sverige. Registreringen av släktband, hemadresser och personuppgifter kan vare ett brott mot Europakonventionens artikel 8, det slog rätten fast till skydd för privat- och familjeliv, skrev DN.

Nu kan polisens hemligstämplade rapport om släktbaserade kriminella nätverk tas upp i riksdagen då 1000-tals Assyrier/Syrianer oskyldigt registrerats i Södertälje.

– Min organisation har redan varit i kontakt med riksdagsledamöter, så den här fråga kommer att lyftas fram och debatteras i Riksdagen, säger Özcan Kaldoyo från ACSA.

Vann mot banken – Advokaten: “Bankerna vet att de gör fel”

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 27 februari 2022 00:00
Senast uppdaterad: 27 februari 2022 00:00

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

Nu börjar lagen om visitationszoner gälla

Polis- Pressbild

Pressbild

Från och med idag träder lagen om säkerhetszoner i kraft, vilket ger polisen rätt att upprätta visitationszoner i områden med hög risk för gängkonflikter.

Den nya lagen, kallad ”lagen om säkerhetszoner”, träder i kraft idag och möjliggör för polisen att inrätta visitationszoner i områden med hög risk för gängrelaterade konflikter. Zonerna, som primärt avser att förhindra våld så som skjutningar och sprängningar.

– Det handlar alltså både om påtaglig risk och synnerlig vikt. Det är starka juridiska termer, och med andra ord inget som kommer att fattas lättvindigt och ske överallt, säger Kristian Malzoff, kommissarie vid utvecklingsenheten på nationella operativa avdelningen(NOA), till TT.

(Annonslänk)

Visitationszonerna får vara aktiva i upp till två veckor men kan förlängas vid behov. Under denna period har polisen befogenhet att genomföra kroppsvisitationer på både vuxna och barn, samt att genomsöka fordon, utan krav på föreliggande brottsmisstanke.

En kroppsvisitation utförs genom en yttre kroppskontroll och granskning av föremål i fickor, liknande den säkerhetskontroll som genomförs på flygplatser. Regeln är att män endast visitas av manliga poliser, medan kvinnliga poliser hanterar visitation av kvinnor, även om undantag kan förekomma vid specifika situationer.

Trots de utökade befogenheterna kommer inte alla att visiteras.

– Vi får inte rutinmässigt visitera vem som helst eller slumpmässigt välja ut. Det ska vara omständigheter på plats som gör att polisen fattar beslutet, säger Malzoff till TT.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 16:00
Senast uppdaterad: 25 april 2024 14:32

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors