Företag i fokus:

Här är eldsjälarna från ADFA – ”Kände direkt att vi ville hjälpa”

2022_03_52EDE086-803B-43CF-B691-397BBD99BEE6-1151x800-1

Foto: Alex Ataseven.

Förra året kraftsamlade organisationen ADFA för att samla in kläder till de drabbade i Armenien.

Nu anordnar de en klädinsamlingen på nytt för de drabbade i konflikten mellan Ryssland och Ukraina som bröt ut förra veckan.

Kriget i Ukraina har fått organisationen A Demand for Action, ADFA, att agera på nytt. Så sent som i helgen beslutades det att anordna en insamling för att samla kläder och förnödenheter till de drabbade i Ukraina .

– Vår mål är att nå barn och familjer vid gränsen till Polen och än så länge har det flutit på riktigt bra tack vare alla eldsjälar, säger Amar Sabri till Telgenytt och berättar att initiativtagaren Nuri Kino just nu är på väg till Polen för att hjälpa behövande på plats.

På några dagar har organisationen lyckats fylla över 70 stora kartonger med kläder och målet är att fylla minst 100 kartonger. Oräkneliga människor har under dagarna åkt till restaurangen Flame i Weda för att dels bidra med kläder och dels för att hjälpa till på plats.

– Tidigare har volontärerna kommit från Södertälje, men den här gången ansluter sig folk från hela Storstockholm. Det är väldigt många som hört av sig och vill bidra med hjälp, men det är för trångt här inte, det finns inte plats för alla, säger Amar Sabri vice ordförande ADFA till Telgenytt.

En av de stora kartongerna redo att skickas till Polen. Foto: Alex Ataseven.

När Telgenytt besöker klädinsamlingen under onsdagen befinner sig cirka 35 volontärer på plats för att bidra med hjälp. Två av dessa var vännerna Alexandra Aho och Gina Melki som anslöt sig när de uppmärksammade ADFAs initiativ.

– Det händer mitt framför ögonen på en, men man känner sig helt hjälplös. Som civil kan man inte göra så mycket, men när vi såg det här kände vi direkt att vi ville hjälpa till, säger Alexandra Aho till Telgenytt.

Tack vara ett stort kontaktnät lyckades ADFA få in enorma bidrag i sitt arbete, både från privatpersoner och företag.

Stora kartonger, containern samt hela frakten ner till Polen, helt gratis från företag som vill hjälpa till. Och inte minst alla eldsjälar som var på plats för att volontera och visa sitt stöd för de drabbade i Ukraina.

Utöver detta har organisationen samlat in över 200 000 kronor i bidrag som oavkortat ska gå till mat och bland annat hygienartiklar till behövande.

Initiativtagaren Nuri Kino är i skrivandets stund på väg till Polska gränsen med fem stora bussar laddade med förnödenheter till behövande.

När Nuri Kino och bussarna vänder tillbaka hem till Sverige kommer dessa bussar att fyllas med flyktingar. Bussarna kommer främst fyllas med barn och mödrar där ADFA, i samarbete med Migrationsverket, lovat att ta hand om de drabbade.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 2 mars 2022 00:00
Senast uppdaterad: 31 oktober 2022 16:26

Södertälje kommun satsar på gångvänlig framtid

Gangvag-walking-ga-pexels

Foto: Pexels

Södertälje kommun bjuder in sina invånare att bidra till utvecklingen av en ny gångplan genom att delta i en enkät. Målet är att göra stadens gångvägar säkrare, mer funktionella och attraktiva.

Södertäljebor har nu en unik möjlighet att påverka framtiden för stadens gångvägar. Genom att svara på en ny enkät, som är en del av arbetet med att ta fram en ny gångplan, kan invånare dela med sig av sina gångvanor, förslag och synpunkter. Denna insats är viktig för att säkerställa att framtida gångvägar möter behoven hos dem som bor och verkar i Södertälje.

– I arbetet med den nya gångplanen är det viktigt för oss att få in synpunkter från Södertäljebor och andra som använder – eller skulle vilja använda – kommunens gångvägar, säger Tinde Strand, trafikplanerare i Södertälje kommun.

Gångplanen, som är en följd av kommunens Trafikstrategi från 2017, syftar till att uppmuntra fler invånare att välja promenader framför bilåkning, både som ett hälsosamt alternativ och för att bidra till en levande stadsmiljö. Att fler väljer att gå bidrar inte bara till minskade utsläpp och bättre luftkvalitet, utan även till en ökad känsla av gemenskap och trygghet i stadens offentliga rum.

Invånarna uppmanas att vara delaktiga i planeringsprocessen genom att ange vilka sträckor och platser de är nöjda med, samt vilka som de anser behöver förbättringar. Beslut om den nya gångplanen väntas tas av Tekniska nämnden under 2024, med konkreta åtgärder som inleds året därpå, vilket markerar ett viktigt steg mot en mer gångvänlig stad.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 13:35
Senast uppdaterad: 29 mars 2024 13:35

INSÄNDARE: Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt.

Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors