Företag i fokus:

Nois Thaimat måste rivas – Eller?

2022_03_28EC9C9B-E702-4C6E-B5C3-AC3F1AB34FCB

Granberg och Jonsson från Realistpartiet med Noi Lindholm.

Noi Lindholm har drivit sin restaurang i snart 20 år och utökat antal sittplatser genom åren och en uteservering har byggts, allt med kommunens goda minne och genom tillfälliga bygglov.

Idag är Noi 62 år gammal och hade planerat att arbeta fram till 65 år för att sedan gå i pension, men så slog pandemin till, det har slagit hårt på hennes ekonomi då hon dessutom har 5 anställda som lever på hennes företag.

Hon har knappt tagit ut någon lön, det kapital hon hade lagt undan har ätits upp under pandemin. Nu när restriktionerna äntligen har hävts och det återigen är full rulle i restaurangen får hon beskedet om att den måste rivas.

Detta enligt kommunens tjänstemän att restaurangen, senast den 25 juni i sommar, ska vara jämnad med marken och tomten återställd.

Det hon får behålla är den den ursprungliga plätten på cirka 50 kvm i ungefär 3 år till säger man på kommunen, om hon ansöker om förlängning för den ytan.

Lars Göran Jonsson (RP) på Nois restaurang i Östertälje.

Men det ses som en omöjlighet. Först ska den rivas för att därefter byggas upp i miniformat, men hennes pengar för projektet räcker inte till. Det skulle ändå inte vara lönsamt att investera, då hon på nytt kan tvingas att se sitt livsverk rivas på nytt om tre år.

”Kommun har hittills inte velat bevilja ett permanent bygglov för Nois restaurang.”

Enligt lagen kan ett tillfälliga tillstånd endast beviljas i max 15 år på en markyta, därefter måste huset/byggnaden flyttas om inte ett permanent bygglov kan beviljas för att fortsätta verksamheten. Kommun har hittills inte velat bevilja ett permanent bygglov för Nois restaurang då den befinner sig på en yta, klassad som parkmark.

I dagens LT säger Södertäljes samhällsbyggnadsdirektör Andreas Klingström att det inte går att rädda Nois restaurang ur nuvarande situation då detaljplanen styr förutsättningarna.

Vi svarar: Ändra då förutsättningarna och detaljplanen.

Man kan se att bensinmacken intill har fått sin mark ändrad så att det blev möjligt för dåvarande Statoil att köpa upp marken av kommunen för att sedan anlägga en bensinstation där permanent. Den heter idag Cirkel K och syns som CK på kartan.

Ni kan se Nois restaurang markerat med rött på kartan, den lilla ytan har hon sin restaurang på, den befinner sig på parkmark, det gör även den markerade parkeringen intill, en asfalterad yta, så det är inte grönområden eller stadsparken vi talar om, det är en gräsplätt intill banvallen/tågrälsen, knappast en yta för picknicks om man säger så.

”Det går om man bara vill.”

Vi brukar påminna våra politiska kollegor och tjänstepersoner i stadshuset om att vi faktiskt är tillsatta för att serva Södertäljes invånare och företagare, inte tvärtom.

Så istället för att säga nej och luta sig emot paragrafer så vill vi att man istället söker lösningar för att hjälpa denna småföretagare med anställda och rädda en så populär restaurang, det går om man bara vill. 

Det går till exempel att ändra i detaljplanen så att marken inte längre klassas som parkmark, exakt som gjordes med bensinmackens tomt antar vi. Man kan mycket väl sälja marken till Nois och ge ett permanent bygglov, eller bara arrendera ut gräsplätten några år till om man så önskar, det finns som sagt lösningar om man bara vill.

Joakim Granberg & Lars Göran Jonsson

Realistpartiet, ditt lokalparti

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 mars 2022 00:00
Senast uppdaterad: 4 mars 2022 00:00

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

Nu börjar lagen om visitationszoner gälla

Polis- Pressbild

Pressbild

Från och med idag träder lagen om säkerhetszoner i kraft, vilket ger polisen rätt att upprätta visitationszoner i områden med hög risk för gängkonflikter.

Den nya lagen, kallad ”lagen om säkerhetszoner”, träder i kraft idag och möjliggör för polisen att inrätta visitationszoner i områden med hög risk för gängrelaterade konflikter. Zonerna, som primärt avser att förhindra våld så som skjutningar och sprängningar.

– Det handlar alltså både om påtaglig risk och synnerlig vikt. Det är starka juridiska termer, och med andra ord inget som kommer att fattas lättvindigt och ske överallt, säger Kristian Malzoff, kommissarie vid utvecklingsenheten på nationella operativa avdelningen(NOA), till TT.

(Annonslänk)

Visitationszonerna får vara aktiva i upp till två veckor men kan förlängas vid behov. Under denna period har polisen befogenhet att genomföra kroppsvisitationer på både vuxna och barn, samt att genomsöka fordon, utan krav på föreliggande brottsmisstanke.

En kroppsvisitation utförs genom en yttre kroppskontroll och granskning av föremål i fickor, liknande den säkerhetskontroll som genomförs på flygplatser. Regeln är att män endast visitas av manliga poliser, medan kvinnliga poliser hanterar visitation av kvinnor, även om undantag kan förekomma vid specifika situationer.

Trots de utökade befogenheterna kommer inte alla att visiteras.

– Vi får inte rutinmässigt visitera vem som helst eller slumpmässigt välja ut. Det ska vara omständigheter på plats som gör att polisen fattar beslutet, säger Malzoff till TT.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 16:00
Senast uppdaterad: 25 april 2024 14:32

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors