Företag i fokus:

Nois Thaimat måste rivas – Eller?

2022_03_28EC9C9B-E702-4C6E-B5C3-AC3F1AB34FCB

Granberg och Jonsson från Realistpartiet med Noi Lindholm.

Noi Lindholm har drivit sin restaurang i snart 20 år och utökat antal sittplatser genom åren och en uteservering har byggts, allt med kommunens goda minne och genom tillfälliga bygglov.

Idag är Noi 62 år gammal och hade planerat att arbeta fram till 65 år för att sedan gå i pension, men så slog pandemin till, det har slagit hårt på hennes ekonomi då hon dessutom har 5 anställda som lever på hennes företag.

Hon har knappt tagit ut någon lön, det kapital hon hade lagt undan har ätits upp under pandemin. Nu när restriktionerna äntligen har hävts och det återigen är full rulle i restaurangen får hon beskedet om att den måste rivas.

Detta enligt kommunens tjänstemän att restaurangen, senast den 25 juni i sommar, ska vara jämnad med marken och tomten återställd.

Det hon får behålla är den den ursprungliga plätten på cirka 50 kvm i ungefär 3 år till säger man på kommunen, om hon ansöker om förlängning för den ytan.

Lars Göran Jonsson (RP) på Nois restaurang i Östertälje.

Men det ses som en omöjlighet. Först ska den rivas för att därefter byggas upp i miniformat, men hennes pengar för projektet räcker inte till. Det skulle ändå inte vara lönsamt att investera, då hon på nytt kan tvingas att se sitt livsverk rivas på nytt om tre år.

”Kommun har hittills inte velat bevilja ett permanent bygglov för Nois restaurang.”

Enligt lagen kan ett tillfälliga tillstånd endast beviljas i max 15 år på en markyta, därefter måste huset/byggnaden flyttas om inte ett permanent bygglov kan beviljas för att fortsätta verksamheten. Kommun har hittills inte velat bevilja ett permanent bygglov för Nois restaurang då den befinner sig på en yta, klassad som parkmark.

I dagens LT säger Södertäljes samhällsbyggnadsdirektör Andreas Klingström att det inte går att rädda Nois restaurang ur nuvarande situation då detaljplanen styr förutsättningarna.

Vi svarar: Ändra då förutsättningarna och detaljplanen.

Man kan se att bensinmacken intill har fått sin mark ändrad så att det blev möjligt för dåvarande Statoil att köpa upp marken av kommunen för att sedan anlägga en bensinstation där permanent. Den heter idag Cirkel K och syns som CK på kartan.

Ni kan se Nois restaurang markerat med rött på kartan, den lilla ytan har hon sin restaurang på, den befinner sig på parkmark, det gör även den markerade parkeringen intill, en asfalterad yta, så det är inte grönområden eller stadsparken vi talar om, det är en gräsplätt intill banvallen/tågrälsen, knappast en yta för picknicks om man säger så.

”Det går om man bara vill.”

Vi brukar påminna våra politiska kollegor och tjänstepersoner i stadshuset om att vi faktiskt är tillsatta för att serva Södertäljes invånare och företagare, inte tvärtom.

Så istället för att säga nej och luta sig emot paragrafer så vill vi att man istället söker lösningar för att hjälpa denna småföretagare med anställda och rädda en så populär restaurang, det går om man bara vill. 

Det går till exempel att ändra i detaljplanen så att marken inte längre klassas som parkmark, exakt som gjordes med bensinmackens tomt antar vi. Man kan mycket väl sälja marken till Nois och ge ett permanent bygglov, eller bara arrendera ut gräsplätten några år till om man så önskar, det finns som sagt lösningar om man bara vill.

Joakim Granberg & Lars Göran Jonsson

Realistpartiet, ditt lokalparti

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 mars 2022 00:00
Senast uppdaterad: 4 mars 2022 00:00

INSÄNDARE: Det behövs en annan bild av Södertälje

kommun

Pär Abrahamsson: -”Min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg”. Foto: Chris Tribelhorn

Ett flertal opinionsskribenter har den senaste tiden uttryckt sin frustration över kommunledningens bristande tilltro till den egna platsen och den egna befolkningen. Kyrkor, föreningsliv och politiska företrädare för fram sitt missnöje. Tonläget och budskapet är inte något normalt klagande, det finns uppenbarligen en stor uppdämd frustration som riktar sig mot kommunens absoluta toppskikts generaliserande negativitet.

Jag är beredd att hålla med. Man kan inte driva en kommun genom att klaga och ha som mål att inte vara ett antal saker. Man behöver i stället berätta vad man vill göra och vilka man vill vara och man behöver göra det med ett ganska stort mått entusiasm. Södertäljes identitet måste få bygga på något annat än att man inte vill uppfattas som en kommun med utbredd kriminalitet. Det finns så oerhört många andra värden att lyfta fram, vårda, utveckla och vara stolta över.

Vad alla vi som bor, vistas i eller verkar i Södertälje kommun väljer att prata om spelar roll. Allt för få pratar om att Södertälje kommun har en av landets lägsta nivåer för antalet sjukpenningdagar per capita, att man har en av landets mest koldioxidfria fordonsflottor eller att man är bland de absolut bästa på att leda ungdomar till jobb eller eftergymnasiala studier. Bara för att ta några exempel. En annan siffra som förvånar de flesta är att i Södertälje kommun har en högre andel av befolkningen en eftergymnasial utbildning än i grannkommunerna Trosa och Nykvarn.

”Min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg”

Det finns också gott om andra kommuner som är likvärdiga eller har sämre klimat kring otrygghet och kriminalitet men där såväl egna invånare som utomstående tror att de är bättre än Södertälje.

Så min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg, fundera på hur ni uttrycker er, välj att berätta om allt bra, fokusera på att jaga bort den verkliga kriminaliteten i stället för att prata på ett sätt som uppenbart uppfattas som allt för generellt och utpekande.

Men även vi andra behöver välja vad vi berättar om Södertälje. Välj att berätta om sådant som skapar glädje och framtidstro istället för att sprida de negativa bilder som kommunens ledning oftast lyfter fram.

Pär Abrahamsson

Läs även: – DEBATT: ”Rasismen i samhället har blivit alltmer normaliserad”

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 11:45
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Priserna på flyg har skjutit i höjden – ”Mönstret har brutits”

Airplan-flygplan-PEXELS

Foto: Pexels

Enligt ny statistik från SCB har kostnaden för att flyga utomlands stigit markant, med nästan 12 procent det senaste året och hela 43 procent under de senaste två åren.

Att resa utomlands med flyg har blivit betydligt dyrare. Från SCB:s senaste rapport framgår det att priset på utrikesflyg nu är nästan 12 procent högre jämfört med samma period förra året och hela 43 procent högre än för två år sedan. Trots denna kraftiga prisökning de senaste åren, har priset på utrikesflyg historiskt sett ökat i en långsammare takt jämfört med den allmänna prisnivån enligt Konsumentprisindex (KPI).

– De senaste tio åren har det mönstret brutits. Vi har aldrig tidigare sett högre priser på utrikesflyg under första kvartalet än i år. De genomsnittliga priserna för perioden januari–mars i år var nästan 12 procent högre än under första kvartalet 2023, och 43 procent högre än under motsvarande period 2022, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB.

(Annonslänk)

Säsongsvariationer är vanliga inom resebranschen, och priset på flygbiljetter har fluktuerat betydligt under det senaste året. Men när man jämför samma period år från år framträder mer stabila mönster. Specifikt under årets första kvartal har utrikesflygpriserna ökat mer än den genomsnittliga prisökningen för privat konsumtion, vilket SCB mäter med KPI.

Intressant nog har även priserna på flygcharter under årets första kvartal aldrig varit högre än de är i år. Detta markerar en rekordhög kostnad för charterflyg, vilket understryker trenden med stigande priser inom flygindustrin.

Trots dessa rekordhöga nivåer är det värt att notera att prisökningen på utrikesflyg under det senaste decenniet inte följer samma mönster som KPI. En långsiktig tillbakablick visar att priset på utrikesflyg ökat med 37,5 procent över de senaste tjugo åren, medan KPI under samma period ökat med 48,6 procent. Detta tyder på att även om flygpriserna ökat, så har de inte hållit jämna steg med den allmänna prisutvecklingen.

– Priserna för utrikesflyg har inte stigit i samma takt som KPI de senaste 30 åren. Sedan 1994 har de genomsnittliga priserna på utrikesflyg under årets första kvartal stigit med 51 procent. Samtidigt har KPI stigit med 68 procent, säger Caroline Neander.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 11:08
Senast uppdaterad: 29 april 2024 11:08

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors