Företag i fokus:

Maria Melkemichels lyckade drag – Lanserar bok efter hektiskt år

2022_03_274907484_306787711438269_5159712836756209501_n

Kirurgen Maria Melkemichel lanserar bok efter ett år fyllt av hårt plugg och arbete. Foto: Privat.

Maria Melkemichel arbetar som kirurg på Södertälje sjukhus och har dem senaste 4,5 åren genomfört en doktorandutbildning inom medicin på Karolinska institutet.

Idag är hon alltså dubbeldoktor. Arbetet under forskarutbildningen har resulterat i en avhandlingsbok som numera är offentlig och tillgänglig för alla att läsa i både bokform och online.  

Berätta om din bok och varför du skrev den?

– I denna bok har mina studier samlats för att offentliggöras i syfte att förbättra vården och kirurgiska behandlingen för framtida bråckpatienter. Boken är mitt avhandlingsarbete inom Nät vid Bråckkirurgi, säger Maria Melkemichel.

Varför skriver du om bråckoperationer?

– Idén till avhandlingsprojektet uppkom tidigt under min bana som kirurg under utbildning. Det var mitt tekniska intresse för nätmaterial vid rekonstruktiv bråckkirurgi som satte grunden för det.

Med en stor entusiasm, som kanske endast kirurger har inför samtalsämnet om operationer, berättar hon att åtgärdande av ljumskbråck är en den vanligaste operationen som svenska kirurger utför. 

– Operation för ljumskbråck är idag en av vår allra vanligaste operation inom allmänkirurgi och vi utför ca 16,000 stycken ljumskbråcksplastiker årligen i Sverige, förklarar hon.

Marias forskning kring den kirurgiska behandlingen av bråckoperationer kan komma att förändra tillvägagångsättet för hur små navelbråck kan opereras för att undvika återfall samt hur kirurger ser på nätvalet vid ljumskbråckskirurgi.  

Att Maria skulle bli dubbeldoktor var kanske inte självklart direkt. Med kärlek för det öppna såret ville hon i första hand bli en kliniskt duktig och skicklig kirurg. Men tidigt under sin kirurgiska utbildning insåg hon att klinisk forskning på folksjukdomar, såsom bråck, är minst lika viktigt och intressant att bedriva som att operera dem. Maria blev färdig specialist i kirurg i mars 2021. 

Det går med bestämdhet att konstatera att det senaste året har varit hektiskt för Maria. Doktorandutbildningen och det kliniska arbetet har varvats med författande. Trots det kan Marias dagar vara jämförelsevis lika med andra människors dagar. Det som skiljer dem åt; är hur Maria spenderar sin tid på jobbet.

– En vanlig arbetsdag för mig är vanligtvis ett nära kliniskt patientnära arbete på sjukhus med individer som har en kirurgisk åkomma. Jag arbetar omväxlande med mottagningsbesök, rondar avdelningar, opererar samt går jourer kvällar och helger, säger hon.

Hur har du hunnit forska samtidigt som du har blivit kirurg?

– Jag har haft förmånen att ha erhållit goda forskningsanslag från Region Stockholm/Karolinska Institutet och har på så vis kunnat bedriva aktiv forskning med en betald lön, berättar Maria som nu alltså har disputerat i december 2021 på självaste nobeldagen och erhållit en doktorsexamen i medicin. 

Forskningsanslaget är en bekräftelse på att den forskning man genomför har stor patientnytta och betydelse för övriga samhället. I Marias fall har hennes forskning lett till att kunskapen om olika nättyper och dess risker för återfall och smärta vid ljumskbråckskirurgi har signifikant ökat.

Detta kan ha stor betydelse för hur man ser på vilket nät man ska använda sig av för patientens bästa vid en sådan mycket vanlig operation.

Maria kommer att fortsätta forska inom bråckkirurgi och hoppas på att kunna bidra med ny kunskap för att kunna på sikt förbättra den kirurgiska behandlingen för navelbråck. 

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 mars 2022 00:00
Senast uppdaterad: 11 mars 2022 00:00

INSÄNDARE: Nytt år hade kunnat innebära nya möjligheter för Södertälje

Godner-Rosen-Greg

Den styrande majoriteten i Södertälje, S, M och Mp

Nu går majoriteten in på sitt andra år med makten i Södertälje, vi kan bara hoppas att de visar prov på mer handlingskraft och ambition 2024 än vad vi fick se 2023. Den styrande majoriteten i Södertälje saknar en gemensam vision för staden. Det är inte förvånande. De tre partierna i majoriteten, M, Mp och S har alla helt olika visioner för samhället.  

När kommunen leds av en majoritet utan gemensam vision blir resultatet att kommunen blir reaktiv istället för proaktiv. S, M och Mp kan inte enas om framtiden och sitter därför mest och väntar på att problem ska uppstå och när de oundvikligen dyker upp hanteras de hafsigt och slarvigt. Ta bara parkeringsfrågan som exempel. Majoriteten tog en budget i november som avskaffade all gratis parkering för att bara några veckor senare lägga fram ett nytt förslag där gratisparkeringen bevaras till viss del. I bästa fall kan majoritetens lappa efter läge-attityd bevara status quo i Södertälje, men den kan aldrig leda till positiv förändring.  

Tyvärr lyckas majoriteten inte ens bevara status quo. Efter deras första år med makten har utanförskapet ökat, fler områden blivit utsatta och företagsklimatet har blivit sämre. För att kunna åstadkomma en positiv förändring krävs en vision om vart kommunen ska ta vägen. 

”Hade vi fått styra kommunen hade det nya året kunnat innebära nya möjligheter för vår stad.”

Vi Liberaler har en vision för Södertälje och hade vi fått styra kommunen hade det nya året kunnat innebära nya möjligheter för vår stad. Om vår vision blev verklighet hade vi tagit de första stegen för att riva utanförskapets murar. Vi hade gjort riktade satsningar för att stärka skolorna i de utsatta områdena. Vi hade tagit krafttag mot arbetslösheten och påbörjat ett gediget arbete för att förbättra Södertäljes företagsklimat. Liberalerna hade genomfört en samhällsbyggnadspolitik som ger fler som bor i utsatta områden möjlighet att äga sitt boende. Det hade satsats på fler fältassistenter och trygghetsvärdar för att skapa trygghet där den behövs som mest.  

Metin Hawsho, Gruppledare Liberalerna Södertälje: – ”Den styrande majoriteten i Södertälje saknar en gemensam vision för staden.”

Att stoppa utanförskapet är en ödesfråga för Södertälje, varje dag som passerar utan handling från majoriteten är en förlust i kampen mot utanförskapet. Det finns partier till höger om oss och som ser mer repression som den enda lösningen på utanförskapet och det finns partier till vänster om oss som väljer att blunda för problemen och tror att gängkriminalitet enkom kan botas med fler fritidsgårdar. 

Sanningen är att det behövs både förebyggande arbete och hårda tag för att bekämpa otryggheten i Södertälje. 

Södertäljes utmaningar existerar inte i ett vakuum. I år är det europaval, det är mycketviktigt för Södertälje. Gängkriminalitet är inte begränsad till Södertälje eller Sveriges gränser. Knarket, vapnen och morden beställs genom stora internationella nätverk. Vi måste inse att gängkriminaliteten är ett problem som sträcker sig över gränserna och måste bekämpas över gränserna. Vi vill se ett europeiskt FBI som kan kartlägga och bekämpa den grova organiserade brottsligheten i Europa. 

Södertälje är en handelsstad och de stora industrierna som finns här är helt beroende av att kunna sälja sina produkter på globala marknaden. En ödesfråga för Södertälje och hela den europeiska ekonomin är att EU lyckas sluta frihandelsavtal med USA och andra demokratier över världen. Genom den globala handeln blir Södertälje rikt. När du röstar i europavalet den 9e juni 2024 så ska du veta att en röst på Liberalerna i europavalet 2024 är en röst för mer europeiskt och globalt samarbete som gör Södertälje till både en tryggare, friare och rikare stad.  

Metin Hawsho, 
Gruppledare Liberalerna Södertälje

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 januari 2024 14:11
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Sjukhuset testar ny AI-teknik – ”Det här är framtiden”

41ABB392-4E7A-4CA9-B484-0493D0F6EE05

Foto: Shamash Oyal/Södertälje sjukhus

På Södertälje sjukhus pågår just nu tester av ny AI-baserad övervakningsteknik som syftar till att minska antalet fall bland patienter. Tekniken utgörs av rörelsesensorer i taket som kan upptäcka när en patient riskerar att ramla och skicka larm till personalen.

På avdelning 8, en internmedicinsk avdelning där bland annat strokepatienter vårdas, har man testat systemet i 12 patientrum under två månaders tid. Håkan Bertnor, undersköterska på avdelningen, är positiv till den nya tekniken.

– Det här är framtiden. Fallen har minskat och vi har en ökad övervakning av patienterna, säger han.

Håkan Bertnor, undersköterska. Foto: Södertälje Sjukhus

Sensorn kan ställas in på olika känslighetsnivåer utifrån patientens behov. Larmet ger personalen mer tid att hinna fram till en patient innan ett fall inträffar.

Innovationsledaren Peter Rodmalm förklarar att systemet i sig inte förhindrar fall, utan det handlar om nya arbetssätt och att prioritera larmen högt.

– Samtidigt som testet pågår ser vi över kostnader och nyttor för att sedan ta ett beslut om sjukhuset ska upphandla ett AI-baserat system för att minska antalet fall, säger Rodmalm.

Testperioden pågår totalt i två månader och hittills har resultaten varit lovande.

Skribent: Lucas

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 januari 2024 08:30
Senast uppdaterad: 12 januari 2024 00:58

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors