Företag i fokus:

Maria Melkemichels lyckade drag – Lanserar bok efter hektiskt år

2022_03_274907484_306787711438269_5159712836756209501_n

Kirurgen Maria Melkemichel lanserar bok efter ett år fyllt av hårt plugg och arbete. Foto: Privat.

Maria Melkemichel arbetar som kirurg på Södertälje sjukhus och har dem senaste 4,5 åren genomfört en doktorandutbildning inom medicin på Karolinska institutet.

Idag är hon alltså dubbeldoktor. Arbetet under forskarutbildningen har resulterat i en avhandlingsbok som numera är offentlig och tillgänglig för alla att läsa i både bokform och online.  

Berätta om din bok och varför du skrev den?

– I denna bok har mina studier samlats för att offentliggöras i syfte att förbättra vården och kirurgiska behandlingen för framtida bråckpatienter. Boken är mitt avhandlingsarbete inom Nät vid Bråckkirurgi, säger Maria Melkemichel.

Varför skriver du om bråckoperationer?

– Idén till avhandlingsprojektet uppkom tidigt under min bana som kirurg under utbildning. Det var mitt tekniska intresse för nätmaterial vid rekonstruktiv bråckkirurgi som satte grunden för det.

Med en stor entusiasm, som kanske endast kirurger har inför samtalsämnet om operationer, berättar hon att åtgärdande av ljumskbråck är en den vanligaste operationen som svenska kirurger utför. 

– Operation för ljumskbråck är idag en av vår allra vanligaste operation inom allmänkirurgi och vi utför ca 16,000 stycken ljumskbråcksplastiker årligen i Sverige, förklarar hon.

Marias forskning kring den kirurgiska behandlingen av bråckoperationer kan komma att förändra tillvägagångsättet för hur små navelbråck kan opereras för att undvika återfall samt hur kirurger ser på nätvalet vid ljumskbråckskirurgi.  

Att Maria skulle bli dubbeldoktor var kanske inte självklart direkt. Med kärlek för det öppna såret ville hon i första hand bli en kliniskt duktig och skicklig kirurg. Men tidigt under sin kirurgiska utbildning insåg hon att klinisk forskning på folksjukdomar, såsom bråck, är minst lika viktigt och intressant att bedriva som att operera dem. Maria blev färdig specialist i kirurg i mars 2021. 

Det går med bestämdhet att konstatera att det senaste året har varit hektiskt för Maria. Doktorandutbildningen och det kliniska arbetet har varvats med författande. Trots det kan Marias dagar vara jämförelsevis lika med andra människors dagar. Det som skiljer dem åt; är hur Maria spenderar sin tid på jobbet.

– En vanlig arbetsdag för mig är vanligtvis ett nära kliniskt patientnära arbete på sjukhus med individer som har en kirurgisk åkomma. Jag arbetar omväxlande med mottagningsbesök, rondar avdelningar, opererar samt går jourer kvällar och helger, säger hon.

Hur har du hunnit forska samtidigt som du har blivit kirurg?

– Jag har haft förmånen att ha erhållit goda forskningsanslag från Region Stockholm/Karolinska Institutet och har på så vis kunnat bedriva aktiv forskning med en betald lön, berättar Maria som nu alltså har disputerat i december 2021 på självaste nobeldagen och erhållit en doktorsexamen i medicin. 

Forskningsanslaget är en bekräftelse på att den forskning man genomför har stor patientnytta och betydelse för övriga samhället. I Marias fall har hennes forskning lett till att kunskapen om olika nättyper och dess risker för återfall och smärta vid ljumskbråckskirurgi har signifikant ökat.

Detta kan ha stor betydelse för hur man ser på vilket nät man ska använda sig av för patientens bästa vid en sådan mycket vanlig operation.

Maria kommer att fortsätta forska inom bråckkirurgi och hoppas på att kunna bidra med ny kunskap för att kunna på sikt förbättra den kirurgiska behandlingen för navelbråck. 

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 mars 2022 00:00
Senast uppdaterad: 11 mars 2022 00:00

Vårdjätten Capio misstänks för systematiskt fusk

Capio-kopia

Pressbild: Capio

SVT Nyheter avslöjar att vårdjätten Capio misstänks ha tjänat miljontals kronor genom att medvetet fuska med registreringen av vårdbesök på äldreboenden i Stockholms län.

En visselblåsare larmar om att Capio, som har flera verksamheter i Södertälje, ska ha satt i system att registrera vanliga planerade vårdbesök som akuta. Varje akutbesök ger 750 kronor extra i ersättning från Region Stockholm. Dessutom ska enskilda läkare ha fått del av de ökade intäkterna, vilket gjort det lönsamt att registrera fler akutbesök.

– Det är ett lurendrejeri och ett bedrägeri i stor omfattning, säger källan till SVT.

Genom dokument, mejl och jämförelse med konkurrenten Familjeläkarna kan SVT styrka uppgifterna. Mellan 2016 och 2022 registrerade Capio nästan var fjärde besök på äldreboendena som akut, medan Familjeläkarna bara gjorde det för var tionde besök.

– Det säger sig självt att det inte är möjligt att vart fjärde besök är akut. Det borde ligga på högst några procent, enligt SVT:s källa.

I ett mail till SVT skriver Capio att de ser allvarligt på anklagelserna och att de nu inlett en intern utredning. Samtidigt menar de att regionen inte kritiserat antalet akutbesök tidigare. Sedan 2017 har antalet minskat med nästan 50 procent enligt Capio.

Efter avslöjandet meddelar Region Stockholm att de nu själva ska granska Capio och deras registrering av akutbesök. Om stora fel uppdagas kan avtalet sägas upp.

Skribent: Lucas

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 december 2023 18:42
Senast uppdaterad: 14 december 2023 18:42

Nytt system sparar flera miljoner åt kommunen

Södertälje kommun stadsscen

Foto: Alexander Isa

Södertälje kommun har skapat en egen metod för att samla in data från andra myndigheter, vilket ersätter behovet av att anlita externa företag för samma syfte. Detta nya system förväntas generera en årlig besparing på upp till 10 miljoner kronor för kommunen, en nyhet som först rapporterades av LT.

Tidigare anlitade Södertälje kommun privata företag för insamling och sammanställning av data från olika myndigheter, vilket var nödvändigt för beslutsfattande inom kommunen. Nu har kommunen utvecklat sitt eget system, Multifråga XL, för att direkt hämta myndighetsdata, vilket eliminerar behovet av externa leverantörer.

Julkassen: Ett samarbete mellan Telgenytt och St: Afrems ortodoxa kyrka.

Enligt Göran Hellström, chef för digitalisering i Södertälje kommun som LT talat med, påpekar att detta leder till stora besparingar, eftersom datan nu hämtas direkt från myndigheterna.

Tidigare har kommunen betalat ut runt 10 miljoner kronor per år till privata aktörer för den här typen av offentlig information.

– Redan första året kan Multifråga XL spara fem till tio miljoner per år som kommunen kan lägga på saker som gynnar Södertälje, säger Hellström till LT.

Flera av kommunens förvaltningar, såsom socialkontoret och utbildningskontoret, har redan börjat använda Multifråga XL. Målet är att implementera systemet i större omfattning inom kommunen.

Skribent: Lucas T.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 december 2023 08:30
Senast uppdaterad: 13 december 2023 21:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors