Företag i fokus:

Maria Melkemichels lyckade drag – Lanserar bok efter hektiskt år

2022_03_274907484_306787711438269_5159712836756209501_n

Kirurgen Maria Melkemichel lanserar bok efter ett år fyllt av hårt plugg och arbete. Foto: Privat.

Maria Melkemichel arbetar som kirurg på Södertälje sjukhus och har dem senaste 4,5 åren genomfört en doktorandutbildning inom medicin på Karolinska institutet.

Idag är hon alltså dubbeldoktor. Arbetet under forskarutbildningen har resulterat i en avhandlingsbok som numera är offentlig och tillgänglig för alla att läsa i både bokform och online.  

Berätta om din bok och varför du skrev den?

– I denna bok har mina studier samlats för att offentliggöras i syfte att förbättra vården och kirurgiska behandlingen för framtida bråckpatienter. Boken är mitt avhandlingsarbete inom Nät vid Bråckkirurgi, säger Maria Melkemichel.

Varför skriver du om bråckoperationer?

– Idén till avhandlingsprojektet uppkom tidigt under min bana som kirurg under utbildning. Det var mitt tekniska intresse för nätmaterial vid rekonstruktiv bråckkirurgi som satte grunden för det.

Med en stor entusiasm, som kanske endast kirurger har inför samtalsämnet om operationer, berättar hon att åtgärdande av ljumskbråck är en den vanligaste operationen som svenska kirurger utför. 

– Operation för ljumskbråck är idag en av vår allra vanligaste operation inom allmänkirurgi och vi utför ca 16,000 stycken ljumskbråcksplastiker årligen i Sverige, förklarar hon.

Marias forskning kring den kirurgiska behandlingen av bråckoperationer kan komma att förändra tillvägagångsättet för hur små navelbråck kan opereras för att undvika återfall samt hur kirurger ser på nätvalet vid ljumskbråckskirurgi.  

Att Maria skulle bli dubbeldoktor var kanske inte självklart direkt. Med kärlek för det öppna såret ville hon i första hand bli en kliniskt duktig och skicklig kirurg. Men tidigt under sin kirurgiska utbildning insåg hon att klinisk forskning på folksjukdomar, såsom bråck, är minst lika viktigt och intressant att bedriva som att operera dem. Maria blev färdig specialist i kirurg i mars 2021. 

Det går med bestämdhet att konstatera att det senaste året har varit hektiskt för Maria. Doktorandutbildningen och det kliniska arbetet har varvats med författande. Trots det kan Marias dagar vara jämförelsevis lika med andra människors dagar. Det som skiljer dem åt; är hur Maria spenderar sin tid på jobbet.

– En vanlig arbetsdag för mig är vanligtvis ett nära kliniskt patientnära arbete på sjukhus med individer som har en kirurgisk åkomma. Jag arbetar omväxlande med mottagningsbesök, rondar avdelningar, opererar samt går jourer kvällar och helger, säger hon.

Hur har du hunnit forska samtidigt som du har blivit kirurg?

– Jag har haft förmånen att ha erhållit goda forskningsanslag från Region Stockholm/Karolinska Institutet och har på så vis kunnat bedriva aktiv forskning med en betald lön, berättar Maria som nu alltså har disputerat i december 2021 på självaste nobeldagen och erhållit en doktorsexamen i medicin. 

Forskningsanslaget är en bekräftelse på att den forskning man genomför har stor patientnytta och betydelse för övriga samhället. I Marias fall har hennes forskning lett till att kunskapen om olika nättyper och dess risker för återfall och smärta vid ljumskbråckskirurgi har signifikant ökat.

Detta kan ha stor betydelse för hur man ser på vilket nät man ska använda sig av för patientens bästa vid en sådan mycket vanlig operation.

Maria kommer att fortsätta forska inom bråckkirurgi och hoppas på att kunna bidra med ny kunskap för att kunna på sikt förbättra den kirurgiska behandlingen för navelbråck. 

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 mars 2022 00:00
Senast uppdaterad: 11 mars 2022 00:00

Sluta svartmåla Södertälje Godner – Börja se det unika

Boel Godner

Foto: Shamash Oyal

”Politiker blir man enbart för att sko sig på andra”. Att uttrycka sig så gör vi inte. Ty det är att dra alla politiker över en kam – även om det finns politiker som utnyttjar sina positioner till egen fördel och agerar i första hand för egen vinning.

Vi avstår eftersom det skulle skapa politikerförakt och skada vår demokrati. Men Boel Godner (S) säger ”Det är verkligen så, man utbildar sig till advokater bara för att hjälpa de kriminella. Det gäller även läkare, mäklare och så vidare.” Uttalandet gjordes vid ett seminarium på Studieförbundet näringsliv och samhälle, SNS.

Vid kontroller i Södertälje hittades ”ett helt sjukhus under marken” lägger Godner till, vilket för tankarna till Hamas tunnlar och inte till den källarvåning det var. Dessa uttalanden är knappast sakliga än mindre ansvarsfulla och leder till polarisering.

Boel Godner vill vara bäst i klassen i brottsbekämpning och hennes retorik liknar mer och mer regeringens och dess samarbetsparti Sverigedemokraterna. Hon upprepar och sprider samma budskap om en nidbild av Södertälje till omvärlden.

”Konsekvenserna av Godners beskrivning av staden är tydligt negativa och förödande.”

Vi hör sällan Godner prata om inkludering, de goda krafter som finns här och om det som är unikt med staden. Konsekvenserna av Godners beskrivning av staden är tydligt negativa och förödande. Vi ser att goda krafter och verksamheter försvinner från kommunen, senast KTH som beslutat att flytta. Placeringen av Utbetalningsmyndigheten i Södertälje bedömdes av finansminister Elisabeth Svantesson (M) som ”omdömeslös”.

I sin iver att visa omvärlden, regeringen och övriga kommuner i Sverige hur ”duktigt” det jobbas med brottsbekämpning skjuter Godner sig själv i foten. Det är inte så konstigt att företag och myndigheter väljer bort Södertälje. Vi börjar nu fråga oss själva om det är värt att bo kvar eller jobba här när vi gång på gång ser hur vår stad svartmålas eller ännu värre när vi och våra barn pekas ut som potentiella kriminella. Vem vill i dag förknippas med Södertälje?

Några säger ”den som har rent mjöl i påsen behöver inte oroa sig”, men så är det inte.

Detta bidrar till en tystnadskultur som utvecklas och växer sig starkare. Några säger ”den som har rent mjöl i påsen behöver inte oroa sig”, men så är det inte. Vi är en stor grupp assyrier/syrianer som bor här. När det också uttryckligen sägs att infiltration sker i kyrkor, föreningar och på bröllopsfester är det, som assyrier/syrian, lätt att känna sig träffad. Att gå runt med känslan av att vara utpekad och särbehandlad är inget annat än att utsättas för minoritetsstress.

Minoritetsstress och övriga negativa konsekvenser av en retorik som svartmålar Södertälje drabbar även kommande generationer. Detta känner våra barn av och det begränsar deras liv redan innan de ens hunnit bli en del av samhället.

En god samhällsutveckling för Södertälje kräver förutom brottsbekämpning också aktiva åtgärder för ökat samhällsengagemang, inkludering och social sammanhållning där alla goda krafter behövs och får bidra i det viktiga förebyggande arbetet.

Som vanliga Södertäljebor hamnar vi och våra barn mellan två destruktiva krafter. Å ena sidan den organiserade brottsligheten som vi mer än något vill bekämpa, å andra sidan stigmatiseringen som sipprar ut ur Södertäljes stadshus.

Vi uppmanar Godner att ändra sin retorik med att svartmåla staden och i stället börja bygga upp tillit mellan människor, olika grupper och institutioner.

Sanny Shamoun
fil dr psykologi

Hülya Koc
fil kand företagsekonomi

Yelda Hadodo
skådespelare/regissör

Läs även: – INSÄNDARE: Vad förväntade du dig Boel?

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 10 december 2023 04:30
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:28

BILDEXTRA: Skjutningen i Hovsjö

DSC_0029

Foto: Telgenytt

Foto: Telgenytt

Läs även – Skjutning i Hovsjö

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 9 december 2023 21:47
Senast uppdaterad: 10 december 2023 01:53

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors