Företag i fokus:

Maria Melkemichels lyckade drag – Lanserar bok efter hektiskt år

2022_03_274907484_306787711438269_5159712836756209501_n

Kirurgen Maria Melkemichel lanserar bok efter ett år fyllt av hårt plugg och arbete. Foto: Privat.

Maria Melkemichel arbetar som kirurg på Södertälje sjukhus och har dem senaste 4,5 åren genomfört en doktorandutbildning inom medicin på Karolinska institutet.

Idag är hon alltså dubbeldoktor. Arbetet under forskarutbildningen har resulterat i en avhandlingsbok som numera är offentlig och tillgänglig för alla att läsa i både bokform och online.  

Berätta om din bok och varför du skrev den?

– I denna bok har mina studier samlats för att offentliggöras i syfte att förbättra vården och kirurgiska behandlingen för framtida bråckpatienter. Boken är mitt avhandlingsarbete inom Nät vid Bråckkirurgi, säger Maria Melkemichel.

Varför skriver du om bråckoperationer?

– Idén till avhandlingsprojektet uppkom tidigt under min bana som kirurg under utbildning. Det var mitt tekniska intresse för nätmaterial vid rekonstruktiv bråckkirurgi som satte grunden för det.

Med en stor entusiasm, som kanske endast kirurger har inför samtalsämnet om operationer, berättar hon att åtgärdande av ljumskbråck är en den vanligaste operationen som svenska kirurger utför. 

– Operation för ljumskbråck är idag en av vår allra vanligaste operation inom allmänkirurgi och vi utför ca 16,000 stycken ljumskbråcksplastiker årligen i Sverige, förklarar hon.

Marias forskning kring den kirurgiska behandlingen av bråckoperationer kan komma att förändra tillvägagångsättet för hur små navelbråck kan opereras för att undvika återfall samt hur kirurger ser på nätvalet vid ljumskbråckskirurgi.  

Att Maria skulle bli dubbeldoktor var kanske inte självklart direkt. Med kärlek för det öppna såret ville hon i första hand bli en kliniskt duktig och skicklig kirurg. Men tidigt under sin kirurgiska utbildning insåg hon att klinisk forskning på folksjukdomar, såsom bråck, är minst lika viktigt och intressant att bedriva som att operera dem. Maria blev färdig specialist i kirurg i mars 2021. 

Det går med bestämdhet att konstatera att det senaste året har varit hektiskt för Maria. Doktorandutbildningen och det kliniska arbetet har varvats med författande. Trots det kan Marias dagar vara jämförelsevis lika med andra människors dagar. Det som skiljer dem åt; är hur Maria spenderar sin tid på jobbet.

– En vanlig arbetsdag för mig är vanligtvis ett nära kliniskt patientnära arbete på sjukhus med individer som har en kirurgisk åkomma. Jag arbetar omväxlande med mottagningsbesök, rondar avdelningar, opererar samt går jourer kvällar och helger, säger hon.

Hur har du hunnit forska samtidigt som du har blivit kirurg?

– Jag har haft förmånen att ha erhållit goda forskningsanslag från Region Stockholm/Karolinska Institutet och har på så vis kunnat bedriva aktiv forskning med en betald lön, berättar Maria som nu alltså har disputerat i december 2021 på självaste nobeldagen och erhållit en doktorsexamen i medicin. 

Forskningsanslaget är en bekräftelse på att den forskning man genomför har stor patientnytta och betydelse för övriga samhället. I Marias fall har hennes forskning lett till att kunskapen om olika nättyper och dess risker för återfall och smärta vid ljumskbråckskirurgi har signifikant ökat.

Detta kan ha stor betydelse för hur man ser på vilket nät man ska använda sig av för patientens bästa vid en sådan mycket vanlig operation.

Maria kommer att fortsätta forska inom bråckkirurgi och hoppas på att kunna bidra med ny kunskap för att kunna på sikt förbättra den kirurgiska behandlingen för navelbråck. 

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 mars 2022 00:00
Senast uppdaterad: 11 mars 2022 00:00

ICAs markfusk – Byggde olovligt på kommunal mark

IMG_4322

Ica i Moraberg. Foto: Alexander Isa

Ica i Moraberg har olovligt byggt på kommunal mark, vilket enligt uppgifter från Lt har varit känt i stadshuset i flera år. Trots detta har åtgärder från kommunens sida dröjt.

Byggandet av Ica Maxi i Moraberg påbörjades i december 2015 och slutfördes i november 2017. Vid färdigställandet av fastigheten visade det sig att Ica hade olovligt utnyttjat kommunal mark, och trots detta hade kommunen inte vidtagit några åtgärder.

(Annonslänk)

Lt rapporterade även om bristen på nödvändigt slutbesked för bygglovet gällande vissa delar av parkeringen och lastbilsrampen. Till en början hävdade kommunen att Ica inte hade ett slutgiltigt godkännande, men sedan meddelade de att det faktiskt fanns ett sådant. Ulrika Thalén, chef för bygglovsenheten, berättade för Lt att detta dokument senare hittades i en arkiverad handling.

År 2020 inleddes dock ett ärende mot Ica för otillåten markanvändning i Moraberg, men det skulle dröja ända fram till slutet av 2022 innan kommunen började ställa krav på företaget.

ICA byggde olovligt på kommunens mark. Foto: Alexander Isa

I kommunens svar på detta agerade man genom att skicka ett kravbrev till Ica, där man hotade med att involvera kronofogden och belägga företaget med en veckovis avgift på över 14.000 kronor för markanvändningen utan lov.

Tidningen rapporterar vidare att kommunala dokument som riktades till Ica antydde att kommunen prioriterade att upprätthålla en positiv relation med företaget framför att kräva strikta åtgärder. Det övergripande målet var att bibehålla en ”god dialog”, med hänsyn till Icas betydelse som en ”viktig aktör”.

I stället beslutade kommunen att prioritera en aktiv dialog med Ica för att förmå företaget att göra rätt för sig. Samtidigt genomförde kommunen en strängare handläggning av privata fastighetsägare som begick mindre överträdelser, vilket resulterade i flera kravbrev och åtgärder från kronofogden, det rapporter Lt.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 13 september 2023 08:00
Senast uppdaterad: 12 september 2023 22:44

DEBATT: Dags att bli medlemmar i EU fullt ut

BEED8039-D92F-4B12-8708-F51D37E1DAF3

Metin Hawsho, gruppledare L i Södertälje. Foto: Pxfuel /Pressbild

I år har det svidit extra mycket i plånboken för många svenskar att semestra utomlands. Till följd av den svaga kronan har det nämligen varit en rekorddyr utlandssemester. Vi har haft en svag krona i ungefär 10 år, men den når nu nya bottennivåer. Förutom att ställa till det när vi åker på semester blir också inflationen i Sverige värre på grund av den svaga kronan.

Sverige exporterar mest till eurolandet Tyskland – det är tillsammans med våra nordiska grannländer vår viktigaste handelspartner. Genom att gå med i euron skulle handeln underlättas eftersom vi handlar i samma valuta. Det vore bra för svenska företag och svensk ekonomi.

I den senaste SCB-undersökningen ökade stödet för euron med ungefär 30 procent i jämförelse med i november förra året. Allt fler svenskar förstår att kronan gör oss svagare och fattigare i en global ekonomi.

Ett argument som brukar lyftas mot euron är eurokrisen 2009. I grund och botten handlade det om länder som inte kunde sköta sina ekonomier. I Grekland var förtidspensioneringen utbredd och problemet med skattesmitning stort. Sedan dess har eurozonen satt upp fler skyddsvallar för att förhindra en ny kris. Sverige har dessutom goda statsfinanser och kan driva på samarbetet i en ansvarstagande riktning.

”Idag väljer Sverige att sitta utanför förhandlingsrummet och avstå viktigt politiskt inflytande i frågor”

Sverige är redan djupt integrerat i det ekonomiska samarbetet i EU. Idag väljer Sverige att sitta utanför förhandlingsrummet och avstå viktigt politiskt inflytande i frågor som faktiskt påverkar vår ekonomi. Men om man inte sitter med vid bordet hamnar man lätt på menyn

Mycket i svensk politik hade sett annorlunda ut om andra partier hade tagit efter Liberalerna tidigare. Vi hade redan varit med i NATO, vi hade haft billigare elräkningar på grund av ny kärnkraft och vi hade redan haft språkkrav för medborgarskap. Eurofrågan riskerar att bli ännu en fråga där andra partier vaknar för sent.

Liberalerna kräver därför att vi ska utreda ett införande av euron i Sverige. Det är dags att vi tittar på frågan förutsättningslöst, och med hänsyn till vad som tjänar svenska hushåll och företag bäst. För nästan 30 år sedan röstade svenska folket om EU-medlemskap. Svenskarna röstade ja, vilket innebar att Sverige blivit ett rikare, grönare och fredligare land. Det är dags att bli medlemmar i EU fullt ut. För något annat har vi faktiskt inte råd med.

Metin Hawsho,
gruppledare (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 13 september 2023 04:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:58

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors