Företag i fokus:

Maria Melkemichels lyckade drag – Lanserar bok efter hektiskt år

2022_03_274907484_306787711438269_5159712836756209501_n

Kirurgen Maria Melkemichel lanserar bok efter ett år fyllt av hårt plugg och arbete. Foto: Privat.

Maria Melkemichel arbetar som kirurg på Södertälje sjukhus och har dem senaste 4,5 åren genomfört en doktorandutbildning inom medicin på Karolinska institutet.

Idag är hon alltså dubbeldoktor. Arbetet under forskarutbildningen har resulterat i en avhandlingsbok som numera är offentlig och tillgänglig för alla att läsa i både bokform och online.  

Berätta om din bok och varför du skrev den?

– I denna bok har mina studier samlats för att offentliggöras i syfte att förbättra vården och kirurgiska behandlingen för framtida bråckpatienter. Boken är mitt avhandlingsarbete inom Nät vid Bråckkirurgi, säger Maria Melkemichel.

Varför skriver du om bråckoperationer?

– Idén till avhandlingsprojektet uppkom tidigt under min bana som kirurg under utbildning. Det var mitt tekniska intresse för nätmaterial vid rekonstruktiv bråckkirurgi som satte grunden för det.

Med en stor entusiasm, som kanske endast kirurger har inför samtalsämnet om operationer, berättar hon att åtgärdande av ljumskbråck är en den vanligaste operationen som svenska kirurger utför. 

– Operation för ljumskbråck är idag en av vår allra vanligaste operation inom allmänkirurgi och vi utför ca 16,000 stycken ljumskbråcksplastiker årligen i Sverige, förklarar hon.

Marias forskning kring den kirurgiska behandlingen av bråckoperationer kan komma att förändra tillvägagångsättet för hur små navelbråck kan opereras för att undvika återfall samt hur kirurger ser på nätvalet vid ljumskbråckskirurgi.  

Att Maria skulle bli dubbeldoktor var kanske inte självklart direkt. Med kärlek för det öppna såret ville hon i första hand bli en kliniskt duktig och skicklig kirurg. Men tidigt under sin kirurgiska utbildning insåg hon att klinisk forskning på folksjukdomar, såsom bråck, är minst lika viktigt och intressant att bedriva som att operera dem. Maria blev färdig specialist i kirurg i mars 2021. 

Det går med bestämdhet att konstatera att det senaste året har varit hektiskt för Maria. Doktorandutbildningen och det kliniska arbetet har varvats med författande. Trots det kan Marias dagar vara jämförelsevis lika med andra människors dagar. Det som skiljer dem åt; är hur Maria spenderar sin tid på jobbet.

– En vanlig arbetsdag för mig är vanligtvis ett nära kliniskt patientnära arbete på sjukhus med individer som har en kirurgisk åkomma. Jag arbetar omväxlande med mottagningsbesök, rondar avdelningar, opererar samt går jourer kvällar och helger, säger hon.

Hur har du hunnit forska samtidigt som du har blivit kirurg?

– Jag har haft förmånen att ha erhållit goda forskningsanslag från Region Stockholm/Karolinska Institutet och har på så vis kunnat bedriva aktiv forskning med en betald lön, berättar Maria som nu alltså har disputerat i december 2021 på självaste nobeldagen och erhållit en doktorsexamen i medicin. 

Forskningsanslaget är en bekräftelse på att den forskning man genomför har stor patientnytta och betydelse för övriga samhället. I Marias fall har hennes forskning lett till att kunskapen om olika nättyper och dess risker för återfall och smärta vid ljumskbråckskirurgi har signifikant ökat.

Detta kan ha stor betydelse för hur man ser på vilket nät man ska använda sig av för patientens bästa vid en sådan mycket vanlig operation.

Maria kommer att fortsätta forska inom bråckkirurgi och hoppas på att kunna bidra med ny kunskap för att kunna på sikt förbättra den kirurgiska behandlingen för navelbråck. 

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 mars 2022 00:00
Senast uppdaterad: 11 mars 2022 00:00

Beviljas miljonbelopp i bidrag – ”Vi kan göra skillnad”

2022_03_Soderenergi

Foto: Söderenergi

Igelsta kraftvärmeverk i Södertälje beviljas 12,5 miljoner kronor för att fortsätta utvecklingen av bio-CCS. En teknik som tar bort koldioxid från atmosfären genom att fånga, förvätska och lagra biogen koldioxid.

Söderenergi har fått klartecken från Energimyndigheten att fortsätta sitt arbete för att producera negativa utsläpp innan år 2030. Totalt ger myndigheten stöd på 12,5 miljoner för nästa steg i för att avskilja, förvätska och lagra biogen koldioxid och därmed främjar Sveriges och EU:s klimatmål.

– Att avskilja och lagra 500 000 ton koldioxid per år har stor betydelse för klimatet, men innan vi sätter planen i verket måste vi vara säkra på vad det betyder för närmiljö och produktionsprocess på Igelstaverket. Det är också av största vikt att få de finansiella förutsättningarna på plats. Det här är inte något som ska göra fjärrvärmen dyrare, säger projektägare Leif Bodinson i ett pressmeddelande.

(Annonslänk)

Söderenergi är Sveriges fjärde största fjärrvärmeproducent och den tredje projektfasen kommer att pågå fram till augusti 2024. Målet är att kunna möta byggstart av en processanläggning år 2026.

– Vi vet att vi kan göra skillnad, det är därför vi satsar på den nya tekniken. Förutsättningarna för att kunna producera negativa utsläpp på anläggningen via bio-CCS är bland de bästa i Sverige. Igelstaverket har också en egen hamn med direkt tillgång till Östersjön. Det gör Söderenergi till en stark aktör för att tillsammans med branschkollegor ta täten inom utvecklingen av negativa utsläpp och visa att det går att realisera en fullskalig bio-CCS-kedja i Sverige innan år 2030, säger Bodinson. 

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 april 2023 04:00
Senast uppdaterad: 27 april 2023 23:44

INSÄNDARE: Kommunen diskriminerar assyrier/syrianer

Syrianska Assyriska

Foto: Shamash Oyal / Alexander Isa

Södertälje kommun har återigen visat att de inte bryr sig om assyrier/syrianer. Nu har fördomarna nått Södertälje fotbollsarena.

Det är uppenbart att kommunen inte är intresserad av att erbjuda lika förutsättningar för Södertäljeklubbarna som för andra klubbar runt om i landet. Jag är trött på den här typen av särbehandling och det händer enbart i Södertälje. Det är som om det inte räcker med att vi redan kämpar mot fördomar, smutskastning, och diskriminering i samhället. Nu måste vi också kämpa för att få tillgång till samma resurser och möjligheter som andra.

Att Södertälje kommunen beslutat att stänga betongläktaren på solsidan på Södertälje fotbollsarena är ett exempel på denna särbehandling. Det är en åtgärd som är orimlig och ogenomtänkt. Kommunen påstår att det handlar om att förhindra bengaler, men varför stängdes inte läktaren efter att bengaler tändes på AIK och Hammarbys derby i mars? Jag var där. Taket var stängt och det blev kaos när supportar från bägge sidorna tände bengalar och matchen fick skjutas fram tills all rök försvann.

Varken AIK eller Hammarby drabbades av stängda sektioner.

”Fördomar och noll respekt för varken klubbarna eller supportrarna”

Men i Södertälje så vill kommunen bara göra det enkelt för sig själva när det gäller Assyriska och Syrianska. Ogenomtänkta beslut utan att diskutera med ansvariga inom klubbarna. Varför är det alltid vi som drabbas av denna typ av särbehandling?

Svaret är enkelt: Det finns en uppfattning om att assyrier/syrianer, och våra klubbar, är problematiska och att de alltid orsakar problem. Det är en föreställning som inte stämmer och som bara leder till orättvisa och diskriminering.

Det är dags för klubbarna att gå ihop och gemensamt ta upp frågan om den ständiga särbehandlingen och hög tid för kommunen att sluta trampa på oss. Beslutet måste omgående överklagas från båda klubbarna.

Vi måste visa att vi inte accepterar att behandlas annorlunda på grund av vårt ursprung. Vi ska kunna njuta av sport en solig dag som vilken supporter som helst i Sverige. Öppna betongläkaren!

Trött assyr/syrian

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 27 april 2023 15:11
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors