Företag i fokus:

JUST NU: Regeringen satsar 14 miljarder – Sänker el- och drivmedelspriser

2022_03_51380223-3743-46EE-BDF9-B676E989E8C0

Regeringen presenterade idag ett åtgärdspaket för att möta de kraftiga prisökningarna på drivmedel och el till följd av konflikten mellan Ryssland och Ukraina.

Regerignen satsar 14 miljarder kronor som bland annat innebär att varje bilägare i Sverige kommer att få minst 1 000 kronor i kompensation.

I maj sänks skatten på drivmedel med 50 öre per liter och ytterligare sänkning med 1,30 kronor kan träda i kraft den 1 juli.

– Vi presenterar idag ett exceptionellt åtgärdspaket för att möta de prisökningar vi nu ser med anledning av Rysslands invasion, säger finansminister Mikael Damberg.

Åtgärdspaket, med insatser på både kort och lång sikt, innehåller bland annat sänkt drivmedelsskatt, en ny drivmedelskompensation till privatpersoner med bil, höjt bostadsbidrag till barnfamiljer samt ett nytt reseavdragssystem.

– Läget är fortsatt osäkert och priserna rör sig mycket, men vi ser att vi måste stötta konsumenter i detta akuta skede och samtidigt vidta åtgärder för att fortsatt minska vårt fossilberoende, säger Damberg.

Åtgärder på kort sikt

  • Tillfälligt sänkt skatt på diesel och bensin med 1,30 kronor litern från 1 juni och den 31 oktober 2022.
  • Drivmedelskompensation på 1 000 kronor till alla privata bilägare. 1500 kronor för den som bor i stödområde/glesbygd.
  • Fyra miljarder kronor till klimatbonussystemet.
  • Elpriskompensation förlängs ytterligare en månad i södra och mellersta Sverige. Kompensationen kommer vara mellan 100 kronor och 1 000 kronor och omfatta cirka 2 miljoner hushåll
  • Bostadsbidraget för barnfamiljer höjs tillfälligt under juli-december 2022. Tilläggsbidraget kommer att motsvara 25 procent av det preliminära bostadsbidraget

Åtgärder på lång sikt

  • Ett nytt och förenklat reseavdrag
  • Reduktionsplikten kommer att frysas
  •  BNP-indexeringen av diesel och bensin pausas

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 mars 2022 00:00
Senast uppdaterad: 14 mars 2022 00:00

KLART: David Batra blir årets julvärd

SVT-1

Foto: Janne Danielsson/SVT

I år välkomnar SVT en ny julvärd, den kända skånska komikern och författaren David Batra, som fortsätter den långvariga traditionen sedan 1959.

– Det känns både lustfyllt och lite pirrigt att få hedersuppdraget att vara svenska folkets kompis på självaste julafton. Jag har tillbringat en stor del av mitt liv på stå-upp scenen och nu får jag äntligen gå upp på julens största scen och sitta ner hela kvällen, säger Batra.

Varje år sedan 1959 har Sveriges Television utsett en julvärd för att leda julfirandet i rutan. I år har turen kommit till David Batra, den välkända komikern och författaren från Skåne, att axla denna ärofyllda roll.

– David Batra älskas av publiken både för sin humor och sin förmåga att lära oss nya saker. Han står för modern folkbildning när den är som allra roligast. David må vara världens sämsta indier men han kommer att bli en fantastisk julvärd, säger Eva Beckman, säger SVTs Eva Beckman på presskonferensen.

Batras karriär omfattar en rad framträdanden i populära SVT-program, däribland underhållande kunskapsprogram som ”Sov gott”, ”Hårt väder” och ”Världens sämsta indier”, samt humorserier som ”Komiker utan gränser” och ”Kvarteret Skatan”.

Batra, känd för sin humor och charm, förväntas ge en unik prägel till årets julfirande och ge tittarna en minnesvärd julupplevelse.

Tidigare julvärdar
2022 – Babben Larsson
2021 – Tareq Taylor
2020 – Lars Lerin
2019 – Marianne Mörck
2018 – Kattis Ahlström
2017 – Lotta Lundgren, Erik Haag
2016 – Sanna Nielsen
2015 – Gina Dirawi
2014 – Henrik Dorsin
2013 – Petra Mede
2012 – Sara Dawn Finer
2011 – Kalle Moraeus
2010 – André Pops
2009 – Lisbeth Åkerman
2008 – Lasse Kronér
2007 – Anne Lundberg
2006 – Ingvar Oldsberg
2005 – Blossom Tainton
2004 – Ernst Kirchsteiger
2003 – Lotta Bromé
2002 – 1972 Arne Weise (inte 1979, 1988, 1989, 1990)
1971 - 1959 Bengt Feldreich

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 november 2023 11:44
Senast uppdaterad: 14 november 2023 11:44

Kritik mot anstalt efter anmälan från utpekad ledare

Kriminalvården

Bild: Kriminalvården.

En JO-anmälan i fjol från en utpekad ledarfigur för Södertäljenätverket resulterar nu i viss kritik mot anstalten Kumla. JO finner att Kriminalvården i flera fall har lämnat uppgifter inom ramen för utredningen som inte visat sig stämma.

32-åringen Abraham Aho, som polisen pekar ut som ledare för ett kriminellt nätverk i Södertälje, är dömd till 9 år och två månaders fängelse för ett flertal grova brott. Sedan den januari 2022 sitter han på Kumla-anstalten där han direkt placerades i avskildhet.

Våren 2022 anmälde han anstalten för flera missförhållanden, vilket nu leder till att Justitieombudsmannen riktar kritik mot Kriminalvården.

I anmälan framförde 32-åringen bland annat att anstalten hade öppnat hans post. Han begärde också att få ringa sin advokat, särskilt inför en domstolsförhandling som skulle äga rum två dagar senare, då de behövde kommunicera. Dock fick han avslag på detta begäran, men enligt anstalten, som JO krävde ett yttrande från, hade de inga uppgifter om att 32-åringen hade lämnat in ansökningar om att få ringa sin advokat.

Artiklen fortsätter efter annonsen

(Annonslänk)

I ett annat fall ringde advokaten anstalten tidigt på förmiddagen och ville nå 32-åringen som vid tidpunkten inte var tillgänglig enligt anstalten. Men advokaten blev inte uppringd förrän ungefär 20 minuter innan avdelningen skulle stänga klockan 18:00, vilket advokaten kritiserade starkt som ”under all kritik”.

Detta har resulterat i negativa konsekvenser både för de intagna och deras advokater, enligt anmälan skriven av advokaten.

Anmälan resulterar nu i viss kritik mot anstalten Kumla. JO ser visserligen ingen grund för de lämnade klagomålen, såsom systematiskt granskad post, men finner att Kriminalvården i flera fall har lämnat uppgifter inom ramen för utredningen som inte har visat sig stämma.

”Genom utredningen i det här ärendet har det blivit tydligt att det i anstalten Kumla förekommit brister när det gäller dokumentation i olika sammanhang. Förutsätter att anstalten följer upp både att personalen känner till vilka åtgärder som ska dokumenteras och att dokumentationen kommer till stånd.”, skriver JO i den riktade kriten mot anstalten.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 november 2023 11:03
Senast uppdaterad: 14 november 2023 12:13

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors