Företag i fokus:

Liberalerna: Nu krävs historisk försvarssatsning

2022_03_AE1DA5E9-B966-46B1-AC95-32D357FD3538

Metin Hawsho gruppledare för (L) i Södertälje och partiledaren Nyamko Sabuni. Foto: Privat.

Rysslands angrepp betyder att en ny era har inletts i Europas historia. Sverige måste genomföra den största och snabbaste upprustningen i modern tid.

Det handlar om att försvara vår frihet och vår framtid som liberal demokrati.

Vi är djupt imponerade av det ukrainska folkets kamp för självständighet och frihet. Ryssland har inte bara attackerat Ukraina utan också hela den europeiska säkerhetsordningen. Ukrainas sak är vår. Nu måste vi stödja Ukraina och sätta stenhårda sanktioner mot Ryssland.

Det har dröjt alldeles för länge för många att inse vilken aggressiv regim som styr i Ryssland. Liberalerna var det parti som tidigast insåg faran och har i många år försökt vända nedrustningen. Vi måste genomföra den största och snabbaste upprustningen av vårt försvar.

Därför lägger Liberalerna fram förslaget att Sverige ska använda 2 procent av BNP till försvaret redan 2024. Risken för krig i Sverige har ökat. Det finns inte utrymme för naivitet eller neutralitet.

·  Sverige måste följa Tyskland – nå två procent av BNP i försvarsanslag 2024 för att uppfylla Natos krav.

·  Satsa 15 ytterligare miljarder till försvaret 2023 samt 30 ytterligare miljarder 2024.  Tillskottet kommer att öka svensk försvarsförmåga, signalera beslutsamhet om vårt försvar av landet och lägga grunden för en svensk Nato-ansökan.

·   Använd beredskapskrediten för materielköp här och nu. På så sätt kan Försvarsmakten skyndsamt utrustas med materiel som behövs. Det kan exempelvis röra sig om inköp av ammunition, personlig utrustning, drönare och materiel till beredskapslager.

·  Sök medlemskap i försvarsalliansen Nato. Säkerhet byggs bäst tillsammans med andra demokratier. Den ryska aggressionen visar att ett sådant arbete och gemensamma försvarsgarantier behövs.

Mycket talar för att vi går en säkerhetspolitiskt mörk tid till mötes. Den ryska regimen under president Vladimir Putin utgör ett allt större hot mot Europa, såväl militärt som genom försöken att splittra EU-länderna med desinformation och cyberkrigföring.

Nu krävs en helt ny helhetssyn på säkerhet där vi värnar tryggheten vid våra gränser såväl som inom våra samhällen. Sverige måste höja kunskapen och det folkliga engagemanget för landets säkerhet.

Vi behöver en ökad känsla av samhörighet och vilja att ställa upp för vårt gemensamma samhälle, oavsett var man kommer ifrån eller ens sociala omständigheter. Tillsammans kan vi värna vår frihet och vår framtid.

Metin Hawsho (L), gruppledare
Sandro Banovac (L), toppkandidat
Ida Banovac (L), toppkandidat
Victor Zetterman (L), toppkandidat

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 15 mars 2022 00:00
Senast uppdaterad: 15 mars 2022 00:00

DEBATT: Godner (S) blir oss svaret skyldig

Skarmavbild-2024-03-30-kl.-00.23.56

Mats Siljebrand, Kristdemokraterna Södertälje
Foto: Privat

Mats Siljebrand (KD) om Boel Godners(S) debattinlägg: ”Statens uppgift är att fatta beslut om kommande planer”.

Plan A, breddning av broarna över kanalen, har lagts i malpåse efter kommunens ”pyrrhusseger” och plan B, lokaltunnel under kanalen, har sågats av berörda instanser. Vilken är nu Boel Godners (S) och majoritetens plan C för att lösa problemen med genomfarten i Södertälje? Tyvärr står Godner tomhänt, i repliken får vi inget svar.

Kapacitetshöjningen av Motorvägsbron utgick ur Nationell plan 2022 – 2033. Även en halv miljard kronor i öronmärkta pengar gjorde sorti. Detta efter flera års förberedande arbete, som innefattade alltifrån trefiliga brospann, bättre bullerskydd till en ”överledningsbro”, i syfte minska köerna under genomförandetiden.

”En smärre trafikinfarkt är att vänta 2030 när Förbifart Stockholm öppnar”

Trafikverket har konstaterat att en ”Tunnel är en bra lösning den dag vi ska bygga ytterligare en förbindelse, men varken underhåll eller breddning av broarna kan vänta utan behöver ske omgående”. Och ju längre vi väntar, desto större blir trycket på dagens ”getingmidja”. AstraZeneca och Scania expanderar, inpendlingen ökar, logistikföretag i Almnäs/Stockholm Syd växer som svampar ur jorden och boende vid motorvägen efterfrågar en bättre miljö. En smärre trafikinfarkt är att vänta 2030 när Förbifart Stockholm öppnar. Numera måste vi också lyfta blicken och ta militärstrategisk hänsyn med anledning av NATO-inträdet.

Vår bedömning är att det krävs såväl en breddning, trimning och miljöförbättring av dagens E4/E20, som en helt ny passage – tunnel eller bro -till exempel från Södertälje Syd mot trafikplats Salem. Fördelen med en sådan sträckning är att trafiken vid ett haveri på Södertäljebron inte korkar igen Nyköpingsvägen i centrala staden vilket ofelbart skulle bli konsekvenserna av en lokaltunnel. Men krasst tar det bortåt tjugo att realisera en ny passage efter att finansieringen är klar.

Och en avslutande upplysning, undertecknad kommer senare i vår att överlägga med infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) om trafikprojekt i Stockholmsregionen i allmänhet och denna ödesfråga synnerhet – inte bara för Södertälje utan hela Sverige.

Mats Siljebrand (KD)
2:e vice ordförande stadsbyggnadsnämnden

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 30 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Historisk enighet och samarbete mellan kyrkorna

IMG_2836

Sargon Adam från S:t Jacob och Birgitta Kaya från Mor Afrem.
Foto: Alexander Isa

För första gången på nära tre decennier, har de två kyrkostiften inom den syrisk-ortodoxa kyrkan i Södertälje tagit ett gemensamt steg mot enighet och samarbete, ett initiativ som markerar början på en ny era.

I en banbrytande händelse samlades ledarna för de två kyrkostiften inom den syrisk-ortodoxa kyrkan, som har varit separerade sedan 90-talet, för ett möte i Mor Afrems Kyrka i Geneta. Denna historiska sammankomst, som ägde rum under fredagen, symboliserar en ny början för kyrkans framtida samarbete och enhet.

Mötet på fredagen var dessutom välbesökt, med närvaro av alla präster från båda stiften samt ärkebiskoparna Youhanon Lahdo och Benjamin Atas, och avslutades med en gemensam gudstjänst vid altaret.

– Det var ett av de finaste som jag har sett om jag ska vara ärlig. I synnerhet själva liturgin. Det var ju fantastiskt, säger Sargon Adam från S:t Jacobs kyrka, till Telgenytt.

Ärkebiskoparna Youhanon Lahdo och Benjamin Atas höll en gudstjänst med samtliga präster.
Foto: Alexander Isa

Under sammankomsten, där ledande medlemmar från patriarkaliska ställföreträdarskapet samt representanter från St Jacobs kyrka och Mor Afrem närvarade, lades grunden för ett fördjupat och långvarigt samarbete.

– Det här är ett historiskt glädjande möte där vi ser alla våra präster och båda våra biskopar i Sverige enade. Tillsammans kan vi göra ett bra jobb framöver för våra barns framtid, kyrkans framtid och diskutera gemensamma frågor och samlingsfrågor som inte bara gäller våra kyrkor utan hela samhället som vi lever i, säger Mor Afrems ordförande Birgitta Kaya.

Birgitta Kaya från Mor Afrem och Sargon Adam från S:t Jacob.
Foto: Alexander Isa

Vad betyder det här för församlingsmedlemmarna?

– Jag tror att det här betyder väldigt mycket. Jag tror att det här blir en nystart om jag får säga så. Jag tror att det här är någonting som folk har väntat på, men initiativet kanske inte har kommit så starkt. Nu har det tagits och vi är här och nu blickar vi framåt och ser framåt framtida samarbeten och samtidigt ger vi en bra bild för våra barn och ungdomar också att tillsammans kan man göra mycket, säger Birgitta Kaya.

Hon får medhåll från Sargon Adam från S:t Jacobs kyrka.

– Det är ett stort framsteg. Jag tror att det här kommer gynna hela populationen som vi har här och det kommer öppna upp nya samarbeten, ny kärlek och ömsesidig respekt var än man befinner sig, säger Sargon Adam och fortsätter.

– Vi har varit väldigt positiva till det här första mötet. Och vi kommer göra allt som står i vår kraft också för att utveckla och lägga upp punkter som ska vidga vyerna och vidga samarbetet samt att vi kan förena de här båda stiften med gemensamma beslut och gemensamma möten.

Kan du ge ett exempel på hur samarbetet kan se ut?

– Förut så kunde de båda stiften ha olika dagars firande, olika fastetider. Kanske skilsmässoreglerna var lite annorlunda. När man utförde vissa dopritualer, vigningsritualerna. Det skilde lite saker och ting. Prästerna gjorde på olika sätt. Det fanns ingenting som var gemensamt. Trots att vi har gemensamma stadgar inom kyrkan har det varierat mellan de olika stiften. Vi vill förena alla dessa punkter. Det ska vara en enad kyrka och enad stadgar som gäller för båda stiften och även stora delar av Europa, säger Sargon Adam.

BILDEXTRA: Historiskt möte mellan Mor Afrem och S:t Jacob

Ärkebiskoparna Youhanon Lahdo och Benjamin Atas.
Foto: Alexander Isa

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 22:48
Senast uppdaterad: 29 mars 2024 22:48

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors