Företag i fokus:

Utpekade ledaren anmäler anstalten Kumla – Advokaten: ”Under all kritik”

2022_03_KumlaanstaltenRAA

 Foto: Creative Commons.

30-åringen, som polisen pekar ut som ledare för nätverket i Södertälje, dömdes förra året till 5 år och två månaders fängelse.

Plus de fyra år från ett tidigare straff han var villkorligt frigiven för, totalt 9 år och två månaders fängelse.

Sedan den 19 januari i år sitter han åter på Kumla-anstalten där han direkt placerades i avskildhet. Nu framkommer det att han anmäler anstalten för flertalet missförhållande som JO nu väljer att granska.

Vid flera tillfällen har 30-åringen begärt att få ringa sin advokat, bland annat två dagar innan en domstolsförhandling, men fått avslag.

Vid ett annat tillfälle har anstalten menat att det krävts starka skäl till att beviljas ett telefonsamtal, vilket 30-åringen anser sig ha. Han menar att skälet är att han och advokaten har flertalet pågående processer ihop, men något återkoppling från Kumla-anstalten har inte framförts.

”Anstaltens långsamma handläggning i denna del är under all kritik.”, skriver advokaten Ni de Keiser i anmälan.

Enligt personal på avdelningen är det fronten som inte informerar om att advokater ringer in. Men fronten skyller istället på avdelningspersonalen och menar att de inte inte ringer upp.

Vid ett tillfälle ringde advokaten upp tidig förmiddag, men blev inte uppringd förrän cirka 20 minuter innan avdelningen skulle stänga vid 18:00 utan några som helst möjligheter att fortsätta samtalet efter det. Detta går ut över både intagna och advokater, framgår det i anmälan.

Anmälan till JO, Justitieombudsmannen, gjordes den 15 februari och nu vill JO ha svar av Kriminalvården i granskningsärendet senast 10 maj.

SENASTE NYTT: Högsta domstolen fastställer nätverksledarens dom

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 16 mars 2022 00:00
Senast uppdaterad: 16 mars 2022 00:00

Debatt: Skärmtiden i skolan måste minska 

Skriva dator

Foto: Pexels

Barn lever i en värld full av paddor, datorer och mobiler. Såväl hemma som i skolan har barn tillgång till skärmar som aldrig förr. För att höja kunskapsresultaten måste den ogenomtänkta skärmtiden i skolan minska. 

Digitala hjälpmedel fyller en viktig funktion, både som ett komplement och som ett särskilt stöd. Barn växer upp i en digital värld och behöver lära sig att hantera dess potential, men också de stora utmaningarna med desinformation som sprids snabbt.

Digitaliseringen i skolan har i mångt och mycket varit ett experiment och har inte alltid skett på evidensbaserad grund. På vissa håll har riktiga böcker fått stå tillbaka för investeringar i datorer, paddor och andra digitala verktyg. Anteckningar har flyttat från papper och penna till tangentbordet. Detta trots att vi numera vet att barns läsförståelse minskar vid skärmläsning, och att de lär sig sämre när de antecknar på datorn. 

Regeringen satsar därför 1,5 miljarder på läromedel de kommande åren. Det är ett första steg i att ersätta surfplattor med riktiga böcker. Men det behövs göras mer. Det är därför regeringen kommer skicka Skolverkets digitaliseringsstrategi på remiss hos hjärnforskare. Deras perspektiv har saknats i skoldebatten.

Vi vägrar upprepa de rödgrönas digitaliseringsexperiment i skolan. Inte minst mot bakgrund av de studier som visat att skärmarnas dominans i små barns liv har negativa effekter. 

Sveriges morgondag bestäms av skolelevers vardag. Vi vill att den fylls med läsning och kunskap – inte skärmtid. 

Lotta Edholm, Skolminister (L) 

Metin Hawsho, Gruppledare (L) 

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 januari 2023 05:00
Senast uppdaterad: 24 januari 2023 22:27

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors