Företag i fokus:

Ett konstmuseum i Södertälje

2022_03_B121AA3E-50C6-417B-98DC-868279EC364D

Vi har ett antal museer i Södertälje. Ett museum är enligt museilagen: en institution som är öppen för allmänheten och som förvarar, bevarar, undersöker, förmedlar och ställer ut materiella och immateriella vittnesbörd om människan och människans omvärld.

Vi har ett friluftsmuseum: Torekällberget som visar hur man levde i Södertälje och Södermanland på 1800-talet. Södertäljes äldsta museum är Biologiska museet. På Torekällberget har vi även ett stadsmuseum förlagt i Handelsbodens nedersta våning.

Enligt Destination Södertälje har vi dessutom flertal ytterligare museum runt om i kommunen; Wendela Hebbes hus, Marcus Wallenberg-hallen, Tullgarns slott, Kanalmuseet, Tom Tits Experiment, Dockmoran, Ejdern (som går till Vikingastaden Birka).

Södertäljes nyaste museum är Grafikens Hus. En institution som blivit väl granskat av LT i ett antal artiklar. Grafikens Hus är ett konstmuseum som öppnade 1996. På museets hemsida går det att läsa om deras verksamhet.

Institutionen verkar för att göra den grafiska konsten tillgänglig för alla. En viktig ambition är att nya grupper ska ”få möta grafik genom en engagerad pedagogik som inspirerar till en ökad förståelse om konst”.

Det är fantastiskt att Södertälje kommun kan erbjuda så många intressanta och spännande museer.

Att Grafikens Hus i samråd med kommunen har etablerats i Södertälje ser vi väldigt positivt på. De har sedan samarbetet påbörjats blivit en viktig del av kommunens kulturverksamhet.

De har på kort tid hunnit bygga upp nätverk inom konst och kultur. Grafikens Hus har erbjuder allt från relativt smala och riktade workshops till utställningar och konstellationer som vänder sig till den breda allmänheten. De arbetar med konstnärer i stadsutveckling, ofta i samarbete med kommunen och olika grupper i Södertälje. De låter konsten möta medborgaren med nya insikter och upplevelser, vilket gör att fler känner sig speglade i staden.

En viktig aspekt i kommunens samarbete med Grafikens Hus är vikten av att deras verksamhet ska knyta an till våra befintliga konst- och kulturföreningar, men även till andra aktiviteter inom det civila samhället och kommunala verksamheter.

Grafikens Hus har redan upparbetad kontakt med Södertäljes skolor och fritidsgårdar. Vi kan redan nu se att de haft spännande projekt med såväl Kulturskolan och Konsthallen som med lokala kulturaktörer som Livet Bitch och Läsfrämjarinstitutet – några exempel av många.

Samarbeten som kan utvecklas och den långa listan av samverkan kan bli än längre.

Slutnotan för en ackumulerad underhållsskuld gällande fastigheten som kallas för Gjuteriet får vi nu ta. Det är viktigt att påpeka att några andra alternativ än att rusta upp den gamla kulturhistoriska fastigheten inte finns. När restaureringen väl är gjord kommer byggnaden passa bra för ett konstmuseum med verkstäder för grafik. Tidigare utställningar har lockat publik från hela landet, ja faktiskt från hela Europa.

Södertälje är en kulturstad. Med många olika kulturaktörer och sevärdheter. Grafikens Hus har bidragit till att stärka vår kulturella tradition, och med ett fast utställningshus där verksamheten kan nå sin fulla potential, kommer detta att bli än mer tydligt.

Vi ser fram mot ett konstmuseum i en fascinerande kulturhistorisk byggnad, där vi nu kommer att ta vara på en viktig del av svensk industrihistoria.

Det kommer bli till stor glädje och nytta för våra medborgare i kommunen.

David Winerdal (KD) ordförande kultur- och fritidsnämnden

Ingela Evegård (S) förste vice ordförande kultur- och fritidsnämnden

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 21 mars 2022 00:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:18

Hansjons (S) om skolrapporten – ”Nya förskolor på gång”

Elof

Elof Hansjons (S) utbildningsnämndens ordförande Södertälje kommun. Arkivbild.

Nyligen publicerade Skolverket en färsk rapport som visade att hela 80 procent av barngrupperna är större än vad de får vara i Södertälje.

En av anledningar är en stad med växande befolkning med fler barn i kommunen. Men Södertälje ser ut att gå mot en vändande trend.

– När nya förskolor byggs och nya avdelningar öppnas blir grupperna i snitt något mindre och nu är nya förskolor på gång, bland annat i form av ny förskola i Glasberga och tillfällig förskola i Rosenlund, säger Elof Hansjons (S), ordförande för utbildningsnämnden i Södertälje, till Telgenytt.

Enligt Skolverkets rapport är hela åtta av tio barngrupper större än rekommenderat. Baserat på riktlinjer ska barngrupper i förskolan, för ett- till treåringar, inte vara större än 12 barn. Men i Södertälje är barngrupperna betydligt större än andra kommuner. Av 290 kommuner placerades Södertälje på plats 285, bara fem kommuner har sämre statistik.

En av anledningarna, enligt utbildningsnämnden ordförande i kommunen, är att Södertälje växt det senaste decenniet i population, samt att kommunen har många barn som vill gå på förskola.

– Särskilt på östra sidan kanalen. Södertälje har 530 fler barn mellan 0 och 5 år jämfört med för 10 år sedan och väldigt många av dem vill ha en plats på en förskola nära hemmet. För den vårdnadshavare som främst vill ha små barngrupper är det mindre tryck på förskoleplatser i till exempel Lina Hage och i kommundelarna och där blir också grupperna mindre, säger Hansojons.

8 av 10 barngrupper i Södertälje är för stora enligt Skolverkets rapport.

Skolverket menar att stora barngrupper bidrar till ökad en stress bland både barn och personal samat att det försämrar möjligheterna till en god pedagogisk undervisning. Något som kommunen lägger stor vikt på att förebygga.

– För oss i Södertälje är god pedagogisk undervisning synnerligen viktigt i förskolan. Därför har vi ökat den andel av vår personal som har förskollärarlegitimation. Därför följer vi också upp barnens utveckling noga. På förskolorna delas barnen under dagarna in i mindre grupper utifrån projekt och olika intressen. Situationer som kan ses som extra känsliga under dagen planeras och struktureras upp för att de ska ske på så bra sätt som möjligt. Den typen av sätt att arbeta med barngruppen kan man göra när man har utbildad och kompetent personal i förskolan.

I Norge har det införts ett maxtak på barngruppernas storlek, vilket Skolverket vill att den svenska regeringen ska ta efter.

Tror du att det behövs en lagstiftning i Sverige likt den i Norge för att få bukt på de stora barngrupperna? 

– Den norska modellen innebär ju egentligen ingen reglering av barngruppernas storlek. Den reglerar hur många anställda som ska finnas per barn. I Södertälje prioriterar vi högt att ha utbildad personal och ligger på delad fjärde plats i länet när det gäller andelen av personalen med förskollärarlegitimation, säger Hansjons och fortsätter.

– Om man ska reglera tycker jag att det är viktigt att också titta på utbildningsnivå. Det kostar betydligt mer att anställa utbildade förskollärare i förskolan än att anställa personer som saknar utbildning, men det är viktigt för att kunna jobba på ett bra sätt med barnens utveckling. Jag är oerhört stolt över hur många duktiga medarbetare vi har i förskolan i Södertälje, säger Elof Hansjons utbildningsnämndens ordförande, till Telgenytt.

Läs även: – Hansjons (S) utses som utredare för yrkesutbildningar för vuxna

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 november 2022 10:11
Senast uppdaterad: 4 november 2022 10:19

DEBATT: Kunskapsbrist när elever förlitar sig på teknologin

Skriva typing dator

Foto: Pixnio

När jag nyligen skulle anteckna ett ord på ett papper blev jag osäker över stavelsen och var tvungen att googla upp det. Då slog det mig, jag har allt för länge arbetat med att skriva på datorn och förlitat mig på T9, den implementerande automatiska textkorrigeringen.

Jag ställer mig själv frågan; Hur utvecklar jag mina egna kunskapar som lärare i det svenska språket på allra bästa sätt. Och jag har kommit till slutsatsen att jag behöver återgå till den gamla skolan med klassiska redskap som verktyg. Papper, penna och suddgummi.

Men jag är inte ensam om att ha förlitat mig på teknologins makt. Allt fler elever i Sverige utesluter de klassiga redskapen och förlitar sig på teknologin. Det är vårt ansvar att bevara hederliga papper och penna som en viktig inlärning.

Enligt den svenska läroplanen ska elever kunna använda digitala verktyg för kunskapssökande, informationsbearbetning, skapande, kommunikation samt lärande. Detta anser jag har föranlett till att elever nyttjar de digitala verktygen i klassrummen och på så vis förlitar sig, precis som jag, på den moderna teknologin. Förtroendet i stavelsen har överlämnats till teknologin där felstavningar korrigeras genom ett snabbt klick. Eleven besvärar sig inte för att se vad som felstavats, därmed uteblir en viktig kunskapsinlärning som läraren och eleven missar.

Jag menar inte att de digitala verktygen, som är ett fantastiskt redskap för utbildning på många plan, bör uteslutas. Däremot bedömer jag att eleverna behöver återgå, i vissa lektioner, till de klassiska redskapen där de skriver varje bokstav, ord och mening förhand. Genom att göra detta lär sig eleverna att se sina misstag och inte enbart genom en röd understrykning på datorn.

I en värld där teknologin tar över alltmer anser jag att Skolverket bör måna om de klassiska verktygen – papper, penna och suddgummi.

Paula Kass Elias,
lärarstudent

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 november 2022 04:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:16

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors