Företag i fokus:

Ett konstmuseum i Södertälje

2022_03_B121AA3E-50C6-417B-98DC-868279EC364D

Vi har ett antal museer i Södertälje. Ett museum är enligt museilagen: en institution som är öppen för allmänheten och som förvarar, bevarar, undersöker, förmedlar och ställer ut materiella och immateriella vittnesbörd om människan och människans omvärld.

Vi har ett friluftsmuseum: Torekällberget som visar hur man levde i Södertälje och Södermanland på 1800-talet. Södertäljes äldsta museum är Biologiska museet. På Torekällberget har vi även ett stadsmuseum förlagt i Handelsbodens nedersta våning.

Enligt Destination Södertälje har vi dessutom flertal ytterligare museum runt om i kommunen; Wendela Hebbes hus, Marcus Wallenberg-hallen, Tullgarns slott, Kanalmuseet, Tom Tits Experiment, Dockmoran, Ejdern (som går till Vikingastaden Birka).

Södertäljes nyaste museum är Grafikens Hus. En institution som blivit väl granskat av LT i ett antal artiklar. Grafikens Hus är ett konstmuseum som öppnade 1996. På museets hemsida går det att läsa om deras verksamhet.

Institutionen verkar för att göra den grafiska konsten tillgänglig för alla. En viktig ambition är att nya grupper ska ”få möta grafik genom en engagerad pedagogik som inspirerar till en ökad förståelse om konst”.

Det är fantastiskt att Södertälje kommun kan erbjuda så många intressanta och spännande museer.

Att Grafikens Hus i samråd med kommunen har etablerats i Södertälje ser vi väldigt positivt på. De har sedan samarbetet påbörjats blivit en viktig del av kommunens kulturverksamhet.

De har på kort tid hunnit bygga upp nätverk inom konst och kultur. Grafikens Hus har erbjuder allt från relativt smala och riktade workshops till utställningar och konstellationer som vänder sig till den breda allmänheten. De arbetar med konstnärer i stadsutveckling, ofta i samarbete med kommunen och olika grupper i Södertälje. De låter konsten möta medborgaren med nya insikter och upplevelser, vilket gör att fler känner sig speglade i staden.

En viktig aspekt i kommunens samarbete med Grafikens Hus är vikten av att deras verksamhet ska knyta an till våra befintliga konst- och kulturföreningar, men även till andra aktiviteter inom det civila samhället och kommunala verksamheter.

Grafikens Hus har redan upparbetad kontakt med Södertäljes skolor och fritidsgårdar. Vi kan redan nu se att de haft spännande projekt med såväl Kulturskolan och Konsthallen som med lokala kulturaktörer som Livet Bitch och Läsfrämjarinstitutet – några exempel av många.

Samarbeten som kan utvecklas och den långa listan av samverkan kan bli än längre.

Slutnotan för en ackumulerad underhållsskuld gällande fastigheten som kallas för Gjuteriet får vi nu ta. Det är viktigt att påpeka att några andra alternativ än att rusta upp den gamla kulturhistoriska fastigheten inte finns. När restaureringen väl är gjord kommer byggnaden passa bra för ett konstmuseum med verkstäder för grafik. Tidigare utställningar har lockat publik från hela landet, ja faktiskt från hela Europa.

Södertälje är en kulturstad. Med många olika kulturaktörer och sevärdheter. Grafikens Hus har bidragit till att stärka vår kulturella tradition, och med ett fast utställningshus där verksamheten kan nå sin fulla potential, kommer detta att bli än mer tydligt.

Vi ser fram mot ett konstmuseum i en fascinerande kulturhistorisk byggnad, där vi nu kommer att ta vara på en viktig del av svensk industrihistoria.

Det kommer bli till stor glädje och nytta för våra medborgare i kommunen.

David Winerdal (KD) ordförande kultur- och fritidsnämnden

Ingela Evegård (S) förste vice ordförande kultur- och fritidsnämnden

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 21 mars 2022 00:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:18

INSÄNDARE: Det behövs en annan bild av Södertälje

kommun

Pär Abrahamsson: -”Min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg”. Foto: Chris Tribelhorn

Ett flertal opinionsskribenter har den senaste tiden uttryckt sin frustration över kommunledningens bristande tilltro till den egna platsen och den egna befolkningen. Kyrkor, föreningsliv och politiska företrädare för fram sitt missnöje. Tonläget och budskapet är inte något normalt klagande, det finns uppenbarligen en stor uppdämd frustration som riktar sig mot kommunens absoluta toppskikts generaliserande negativitet.

Jag är beredd att hålla med. Man kan inte driva en kommun genom att klaga och ha som mål att inte vara ett antal saker. Man behöver i stället berätta vad man vill göra och vilka man vill vara och man behöver göra det med ett ganska stort mått entusiasm. Södertäljes identitet måste få bygga på något annat än att man inte vill uppfattas som en kommun med utbredd kriminalitet. Det finns så oerhört många andra värden att lyfta fram, vårda, utveckla och vara stolta över.

Vad alla vi som bor, vistas i eller verkar i Södertälje kommun väljer att prata om spelar roll. Allt för få pratar om att Södertälje kommun har en av landets lägsta nivåer för antalet sjukpenningdagar per capita, att man har en av landets mest koldioxidfria fordonsflottor eller att man är bland de absolut bästa på att leda ungdomar till jobb eller eftergymnasiala studier. Bara för att ta några exempel. En annan siffra som förvånar de flesta är att i Södertälje kommun har en högre andel av befolkningen en eftergymnasial utbildning än i grannkommunerna Trosa och Nykvarn.

”Min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg”

Det finns också gott om andra kommuner som är likvärdiga eller har sämre klimat kring otrygghet och kriminalitet men där såväl egna invånare som utomstående tror att de är bättre än Södertälje.

Så min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg, fundera på hur ni uttrycker er, välj att berätta om allt bra, fokusera på att jaga bort den verkliga kriminaliteten i stället för att prata på ett sätt som uppenbart uppfattas som allt för generellt och utpekande.

Men även vi andra behöver välja vad vi berättar om Södertälje. Välj att berätta om sådant som skapar glädje och framtidstro istället för att sprida de negativa bilder som kommunens ledning oftast lyfter fram.

Pär Abrahamsson

Läs även: – DEBATT: ”Rasismen i samhället har blivit alltmer normaliserad”

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 11:45
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Priserna på flyg har skjutit i höjden – ”Mönstret har brutits”

Airplan-flygplan-PEXELS

Foto: Pexels

Enligt ny statistik från SCB har kostnaden för att flyga utomlands stigit markant, med nästan 12 procent det senaste året och hela 43 procent under de senaste två åren.

Att resa utomlands med flyg har blivit betydligt dyrare. Från SCB:s senaste rapport framgår det att priset på utrikesflyg nu är nästan 12 procent högre jämfört med samma period förra året och hela 43 procent högre än för två år sedan. Trots denna kraftiga prisökning de senaste åren, har priset på utrikesflyg historiskt sett ökat i en långsammare takt jämfört med den allmänna prisnivån enligt Konsumentprisindex (KPI).

– De senaste tio åren har det mönstret brutits. Vi har aldrig tidigare sett högre priser på utrikesflyg under första kvartalet än i år. De genomsnittliga priserna för perioden januari–mars i år var nästan 12 procent högre än under första kvartalet 2023, och 43 procent högre än under motsvarande period 2022, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB.

(Annonslänk)

Säsongsvariationer är vanliga inom resebranschen, och priset på flygbiljetter har fluktuerat betydligt under det senaste året. Men när man jämför samma period år från år framträder mer stabila mönster. Specifikt under årets första kvartal har utrikesflygpriserna ökat mer än den genomsnittliga prisökningen för privat konsumtion, vilket SCB mäter med KPI.

Intressant nog har även priserna på flygcharter under årets första kvartal aldrig varit högre än de är i år. Detta markerar en rekordhög kostnad för charterflyg, vilket understryker trenden med stigande priser inom flygindustrin.

Trots dessa rekordhöga nivåer är det värt att notera att prisökningen på utrikesflyg under det senaste decenniet inte följer samma mönster som KPI. En långsiktig tillbakablick visar att priset på utrikesflyg ökat med 37,5 procent över de senaste tjugo åren, medan KPI under samma period ökat med 48,6 procent. Detta tyder på att även om flygpriserna ökat, så har de inte hållit jämna steg med den allmänna prisutvecklingen.

– Priserna för utrikesflyg har inte stigit i samma takt som KPI de senaste 30 åren. Sedan 1994 har de genomsnittliga priserna på utrikesflyg under årets första kvartal stigit med 51 procent. Samtidigt har KPI stigit med 68 procent, säger Caroline Neander.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 11:08
Senast uppdaterad: 29 april 2024 11:08

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors