Företag i fokus:

Insändare: Organiserad diskriminering – Vardagsmat i Södertälje

2022_03_274962476_473614057880366_552501507083159040_n

Debattören ifrågasätter kommunens säkerhetschef Anna Flink. Foto: Pressbild, Södertälje kommun.

Det råder inflation i ordet ”organiserad-brottslighet”.

Kommunen använder det som en taktik varje gång ett misstänkt brott sker i Södertälje, även om personen ifråga agerat ensamt eller är oskyldig till brottet.

Södertäljes eminenta säkerhetschef Anna Flink gick ut i Dagens Industri, den 10 december 2021, och talade om organiserad brottslighet.

Flink talade sig varm om att Södertälje är duktiga på att motverka organiserad brottslighet och att brottsligheten därmed söker sig till grannkommunerna.

”Småföretagare väljer bort Södertälje på grund av tjänstemännens dåliga attityd”

Anna Flink glömde nämna att många småföretagare väljer bort Södertälje på grund av tjänstemännens dåliga attityd, bristfälliga service och Södertälje kommuns långa handläggningstider för småföretagare.

Svenskt Näringsliv har i många av sina mätningar lyft upp problemet med tjänstemännens dåliga service, bemötande och attityd mot småföretagare i Södertälje. Utan att för den delen kalla detta för organiserad diskriminering, vilket det kanske ändå är.

”I en rättsstat så ska en person dömas innan han kan beskyllas för att vara en del av organiserad brottslighet.”

Anna Flink pekar vidare på att den organiserade brottsligheten etablerat sig i andra grannkommuner. I form av att småföretagare söker sig vidare från Södertälje. Hederliga småföretagare med tomma belastningsregister, döms på förhand som organiserade brottslingar av Flink.

I en rättsstat så ska en person dömas innan han kan beskyllas för att vara en del av organiserad brottslighet. Men detta är inget som praktiseras hos Södertälje kommuns säkerhetschef Anna Flink. Utan det verkar vara enklare för henne att dra till med stämpeln organiserad brottslighet direkt, i förebyggande syfte för säkerhetens skull.

Vi kan konstatera att Anna Flink och kompani i vart fall inte benämnt det som hände i Fornhöjden, då Skanskas överfakturerade kommunen med 250 miljoner kronor eller Peabs arbete och fakturering av garaget bakom stadshuset för organiserad brottslighet. Dessa två projekt har lett till att skattebetalarna i Södertälje bestulits med över 350 miljoner kronor.

”Vissa människor och företagare som blir utpekade och andra slipper undan”

Inte heller sekretess-försäljningen av Hovsjö till bröderna Månsson till kraftigt rabatterat pris har diskuterats av Anna Flink. Det handlar om 100-tals miljoner kronor bara där som bestulits av skattebetalarna. Jag kan inte minnas att kommunens företrädare talade i termer om organiserad brottslighet då detta hände.

Kanske kan Anna Flink förklara varför detta inte är organiserad brottslighet?

Orden organiserad brottslighet, används som kommunens mantra och tuggas som om det vore tuggummi av tjänstemännen och sätts på allt som inte passar in i deras mall av Södertälje.

Man börjar undra om det förekommer möjliggörare och organiserad brottslighet i kommunhuset då det enbart är vissa människor och företagare som blir utpekade och andra slipper undan denna stämpel.

Objektiv

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 mars 2022 00:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:22

Fastighetsägare vinner strid mot kommunen

Sodertalje-kommun-scaled-1

Foto: Alexander Isa

En fastighetsägare i Södertälje har vunnit en rättslig strid motSödertälje kommun gällande en komplementbyggnad, vilket innebär att det tidigare kommunala beslutet nu upphävs.

I en nyligen avslutad rättsprocess har Länsstyrelsen upphävt ett beslut från Stadsbyggnadsnämnden i Södertälje kommun som berörde en komplementbyggnad på en fastighet i Brunnsängsområdet.

(Annonslänk)

Det initiala beslutet, daterat 26 september 2023, krävde att fastighetsägarna skulle avlägsna en komplementbyggnad och förenade detta med ett böter. Fastighetsägarna överklagade, vilket resulterade i att Länsstyrelsen granskade ärendet noggrant.

Länsstyrelsen identifierade flera brister i kommunens hantering, bland annat en otydlighet om vem av de två fastighetsägarna föreläggandet riktades mot. Denna brist på precision, särskilt när det gällde vitet, ansågs tillräcklig för att upphäva beslutet helt. Dessutom betonade Länsstyrelsen att den aktuella byggnaden var en bygglovsbefriad friggebod och inte hindrade allmänhetens användning av området, vilket var en av de punkter som fastighetsägarna hade framfört i sitt överklagande.

I april meddelade Länsstyrelsen sitt beslut att upphäva ett tidigare föreläggande från Södertälje kommun.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 08:30
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:49

Dödligt våld ökar – de flesta fall utanför kriminella miljöer

Polis-1

Arkivbild

Det dödligt våldet har ökat markant i Sverige. Men en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) visar att två av tre fall av dödligt våld i Sverige sker utanför kriminella miljöer.

Enligt en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) sker två av tre fall av dödligt våld i Sverige utanför kriminella miljöer. Sverige har högre nivåer av dödligt våld mot unga män jämfört med övriga Europa, men lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen.

Dödligt våld i Sverige kan delas in i tre huvudkategorier: våld i kriminella miljöer, våld inom familjen (inklusive partnervåld) och våld i samband med spontanbråk och dispyter. Under perioden 2018–2021 utgjorde våld i kriminella miljöer den största kategorin, med cirka 34 procent av fallen, medan två tredjedelar av fallen inträffade i andra sammanhang.

(Annonslänk)

– En nästan lika stor kategori som dödligt våld i kriminell miljö är olika typer av spontana bråk och dispyter med dödlig utgång. Det kan uppstå till exempel i missbrukarkretsar men det kan också handla om konflikter kopplade till alkohol och nöjeslivet, ungdomsvåld eller svartsjukegräl. Omkring en fjärdedel är dödligt våld inom familjen, och då ingår även partnervåld i den kategorin, säger Klara Hradilova Selin, utredare, Brå, i ett pressmeddelande.

Dödligt våld mot unga män i åldern 15–29 år har ökat markant i Sverige, främst på grund av dödsskjutningar i kriminella miljöer. År 2021 var nivån för dödligt våld mot unga män 42 avlidna per miljon invånare, jämfört med 28 per miljon i Europa.

Sex av tio kvinnor som dödades i Sverige under perioden 2018–2021 föll offer för sina nuvarande eller tidigare partners. Sverige har dock lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen jämfört med Europa i stort, med 2,9 avlidna per miljon invånare i Sverige mot 6 per miljon i Europa år 2021.

Medan dödligt våld i kriminella miljöer har ökat, har andra kategorier av dödligt våld haft varierande trender. Dödligt partnervåld minskade under andra hälften av 2000-talet och stabiliserades under 2010-talet. Under mitten av 2010-talet noterades en uppgång i dödligt våld vid spontanbråk och dispyter, som därefter legat på en högre stabil nivå.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 05:00
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:48

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors