Företag i fokus:

Insändare: Organiserad diskriminering – Vardagsmat i Södertälje

2022_03_274962476_473614057880366_552501507083159040_n

Debattören ifrågasätter kommunens säkerhetschef Anna Flink. Foto: Pressbild, Södertälje kommun.

Det råder inflation i ordet ”organiserad-brottslighet”.

Kommunen använder det som en taktik varje gång ett misstänkt brott sker i Södertälje, även om personen ifråga agerat ensamt eller är oskyldig till brottet.

Södertäljes eminenta säkerhetschef Anna Flink gick ut i Dagens Industri, den 10 december 2021, och talade om organiserad brottslighet.

Flink talade sig varm om att Södertälje är duktiga på att motverka organiserad brottslighet och att brottsligheten därmed söker sig till grannkommunerna.

”Småföretagare väljer bort Södertälje på grund av tjänstemännens dåliga attityd”

Anna Flink glömde nämna att många småföretagare väljer bort Södertälje på grund av tjänstemännens dåliga attityd, bristfälliga service och Södertälje kommuns långa handläggningstider för småföretagare.

Svenskt Näringsliv har i många av sina mätningar lyft upp problemet med tjänstemännens dåliga service, bemötande och attityd mot småföretagare i Södertälje. Utan att för den delen kalla detta för organiserad diskriminering, vilket det kanske ändå är.

”I en rättsstat så ska en person dömas innan han kan beskyllas för att vara en del av organiserad brottslighet.”

Anna Flink pekar vidare på att den organiserade brottsligheten etablerat sig i andra grannkommuner. I form av att småföretagare söker sig vidare från Södertälje. Hederliga småföretagare med tomma belastningsregister, döms på förhand som organiserade brottslingar av Flink.

I en rättsstat så ska en person dömas innan han kan beskyllas för att vara en del av organiserad brottslighet. Men detta är inget som praktiseras hos Södertälje kommuns säkerhetschef Anna Flink. Utan det verkar vara enklare för henne att dra till med stämpeln organiserad brottslighet direkt, i förebyggande syfte för säkerhetens skull.

Vi kan konstatera att Anna Flink och kompani i vart fall inte benämnt det som hände i Fornhöjden, då Skanskas överfakturerade kommunen med 250 miljoner kronor eller Peabs arbete och fakturering av garaget bakom stadshuset för organiserad brottslighet. Dessa två projekt har lett till att skattebetalarna i Södertälje bestulits med över 350 miljoner kronor.

”Vissa människor och företagare som blir utpekade och andra slipper undan”

Inte heller sekretess-försäljningen av Hovsjö till bröderna Månsson till kraftigt rabatterat pris har diskuterats av Anna Flink. Det handlar om 100-tals miljoner kronor bara där som bestulits av skattebetalarna. Jag kan inte minnas att kommunens företrädare talade i termer om organiserad brottslighet då detta hände.

Kanske kan Anna Flink förklara varför detta inte är organiserad brottslighet?

Orden organiserad brottslighet, används som kommunens mantra och tuggas som om det vore tuggummi av tjänstemännen och sätts på allt som inte passar in i deras mall av Södertälje.

Man börjar undra om det förekommer möjliggörare och organiserad brottslighet i kommunhuset då det enbart är vissa människor och företagare som blir utpekade och andra slipper undan denna stämpel.

Objektiv

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 mars 2022 00:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:22

Banker ersättningsskyldiga när kunder drabbas av bedrägerier

BankID bank kort

Arkivbilder.

BankID-bedrägerierna blir allt fler och bedragarna blir allt listigare på att stjäla pengar. Nu beslutar Allmänna reklamationsnämnden, ARN, att konsumenter som utsätts för bedrägerier ska få ersättning av sina banker.

Tidigare i år förtydligade Högsta domstolen var gränsdragningen går mellan bankens skyldighet och konsumentens.

I de rättsfall som ARN hanterat har bankerna i samtliga fall ansett att konsumenterna varit skyldiga att stå för hela beloppet som de lurats på. Men efter rättsfallet, ”BankID-bedrägeriet”, i Högsta domstolen har det klargjorts när konsumenten agerar ”grovt oaktsamt” eller ”särskilt klandervärt”.

– Det som har varit svårt är hur gränsdragningen mellan de olika graderna av oaktsamhet ska göras, dvs. vad som är grovt oaktsamt och särskilt klandervärt, det framgår inte direkt av lagen. Det var därför välkommet att Högsta domstolen uttalade sig om det i sin dom i juni, säger Marcus Isgren, chef på ARN, i ett pressmeddelande.

Att ge ut sina behörighetsfunktioner, så som BankID, är en sak. Om bedragaren därefter nyttjar BankID, från sin enhet för att föra över pengar kontot, kan ansvaret vila på banken. Denna tillämpad metod, som HD lagt fram, har ARN i ett flertal fall använt sig av när konsumenter utsatts för bedrägerier.

Vid ett bedrägeri ska den drabbade konsumenten bedömas för att ha agerat ”särskilt klandervärt” eller ”grovt oaktsamt”.

Om en person lämnat ut koder från sina bankdosor eller liknandet, som kontohavaren är skyldig att skydda, har denne agerat grovt vårdslöst, men inte särskilt klandervärt. I dessa fall ska konsumenten svara för mer än 12 000 kronor av beloppet som blivit stulet.

”Om en obehörig transaktion har genomförts, t.ex. genom att en bedragare utan kontohavarens samtycke har fört bort pengar från ett konto, är huvudregeln att banken är skyldig att återställa kontot. Utgångspunkten är alltså att konsumenten inte ska ansvara för något belopp.”, skriver ARN.

Om bedömningen däremot anses vara särskilt klandervärt ska konsumenten ansvara för hela förlusten. 

ARN har hanterat nio fall av BankID-bedrägerier där konsumenterna enligt chefen, Marcus Isgren, uppvisat betydande vårdslöshet genom att lämna ut koder till bedragarna.

– Bara i ett fall har banken bevisat att konsumenten med avsikt lämnade ut koder till en obehörig person samtidigt som konsumenten hade anledning att misstänka att det fanns stor risk för obehöriga uttag. Endast i detta fall fick konsumenten alltså stå för hela förlusten. I övriga fall fick bankerna stå för allt utom 12 000 kr, säger Marcus Isgren.

Läs även: – Varnar för bedragare: ”Vi kontaktar aldrig för att be om ditt Bank-ID”

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 november 2022 16:41
Senast uppdaterad: 13 augusti 2023 12:23

Södertäljebo vinner tvist mot banken

MC

Foto: PxHere.

En Södertäljebo utsattes för BankID-bedrägeri och bestals på 10-tusentals kronor. När han vände sig till banken för hjälp och ersättning blev han nekad.

Istället vände han sig till Allmänna reklamationsnämnden, ARN, som ger mannen rätt i ärendet.

Han mottog ett väl utformat sms där avsändaren var ”banken” och hamnade i samma SMS-flöde som tidigare meddelanden från SEB. I SMS:et framkom uppgifter om att de misstänkte obehörig aktivitet på hans konto.

De erbjöd hjälp och bifogade ett nummer med uppmaningen att ringa ”banken” för att spärra tidigare BankID samt beställa ett nytt.

När han ringde svarade en kvinna i andra änden som visste att han hade tre BankID och menade att de två äldsta behövde spärras och därefter skapa ett nytt. I god tro, om att han talade med ”banken”, följde han instruktionerna och kort efter samtalet bestals han på totalt 59.800 kronor.

Hälften drogs från hans privata konto och andra halvan, på 29.900 kronor, stals från hans företagskonto.

(Annonslänk)

Han vände sig till banken som förklarade att de inte var inblandade. Men Södertäljebon krävde dock ersättning för den bristande säkerheten då SMS:et hamnade i samma tråd som tidigare meddelande från SEB själva.

Banken motsatte sig kravet och menade att han agerat ”grovt oaktsamt” över att tillåta någon annan person ta del av hans personliga koder till Mobilt BankID. Agerandet ska enligt banken även strida mot de allmänna villkoren.

Ärendet hanterades av ARN som nu beslutat att SEB ska dela ansvaret. ARN menar att Södertäljebon gjort sig skyldig till ”grovt vårdslöshet” i att skydda sin personliga behörighetsfunktion – men inte till den obehörig transaktionen.

ARNs bedömning landar i att Södertäljebo står för 12 000 kronor av det totalt beloppet på 29.900 kronor, resterande 17.900 kronor ska SEB täcka och betala tillbaka till kontohavaren.

Gällande beloppet som stals från företagskontot meddelade ARN att de enbart prövar tvister mellan näringsidkare och konsumenter.

(Annonslänk)

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 november 2022 16:41
Senast uppdaterad: 11 november 2022 16:41

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors