Företag i fokus:

Insändare: Organiserad diskriminering – Vardagsmat i Södertälje

2022_03_274962476_473614057880366_552501507083159040_n

Debattören ifrågasätter kommunens säkerhetschef Anna Flink. Foto: Pressbild, Södertälje kommun.

Det råder inflation i ordet ”organiserad-brottslighet”.

Kommunen använder det som en taktik varje gång ett misstänkt brott sker i Södertälje, även om personen ifråga agerat ensamt eller är oskyldig till brottet.

Södertäljes eminenta säkerhetschef Anna Flink gick ut i Dagens Industri, den 10 december 2021, och talade om organiserad brottslighet.

Flink talade sig varm om att Södertälje är duktiga på att motverka organiserad brottslighet och att brottsligheten därmed söker sig till grannkommunerna.

”Småföretagare väljer bort Södertälje på grund av tjänstemännens dåliga attityd”

Anna Flink glömde nämna att många småföretagare väljer bort Södertälje på grund av tjänstemännens dåliga attityd, bristfälliga service och Södertälje kommuns långa handläggningstider för småföretagare.

Svenskt Näringsliv har i många av sina mätningar lyft upp problemet med tjänstemännens dåliga service, bemötande och attityd mot småföretagare i Södertälje. Utan att för den delen kalla detta för organiserad diskriminering, vilket det kanske ändå är.

”I en rättsstat så ska en person dömas innan han kan beskyllas för att vara en del av organiserad brottslighet.”

Anna Flink pekar vidare på att den organiserade brottsligheten etablerat sig i andra grannkommuner. I form av att småföretagare söker sig vidare från Södertälje. Hederliga småföretagare med tomma belastningsregister, döms på förhand som organiserade brottslingar av Flink.

I en rättsstat så ska en person dömas innan han kan beskyllas för att vara en del av organiserad brottslighet. Men detta är inget som praktiseras hos Södertälje kommuns säkerhetschef Anna Flink. Utan det verkar vara enklare för henne att dra till med stämpeln organiserad brottslighet direkt, i förebyggande syfte för säkerhetens skull.

Vi kan konstatera att Anna Flink och kompani i vart fall inte benämnt det som hände i Fornhöjden, då Skanskas överfakturerade kommunen med 250 miljoner kronor eller Peabs arbete och fakturering av garaget bakom stadshuset för organiserad brottslighet. Dessa två projekt har lett till att skattebetalarna i Södertälje bestulits med över 350 miljoner kronor.

”Vissa människor och företagare som blir utpekade och andra slipper undan”

Inte heller sekretess-försäljningen av Hovsjö till bröderna Månsson till kraftigt rabatterat pris har diskuterats av Anna Flink. Det handlar om 100-tals miljoner kronor bara där som bestulits av skattebetalarna. Jag kan inte minnas att kommunens företrädare talade i termer om organiserad brottslighet då detta hände.

Kanske kan Anna Flink förklara varför detta inte är organiserad brottslighet?

Orden organiserad brottslighet, används som kommunens mantra och tuggas som om det vore tuggummi av tjänstemännen och sätts på allt som inte passar in i deras mall av Södertälje.

Man börjar undra om det förekommer möjliggörare och organiserad brottslighet i kommunhuset då det enbart är vissa människor och företagare som blir utpekade och andra slipper undan denna stämpel.

Objektiv

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 mars 2022 00:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:22

Inför På spåret: Det talar för ett stopp i Södertälje

Foto: Bo Håkansson, SVT-SVT.-Pa-sparet

På spåret. Foto: Bo Håkansson, SVT

Nykvarns kommun tillhör de 140 kommuner där På spåret inte stannat till under de första 33 säsongerna. Två gånger har Södertälje varit resmål i På spåret. Händer det i år igen? Newsworthy försöker knäcka På spåret-koden. 

Imorgon bänkar sig ett par miljoner svenskar för en ny säsong av På spåret. Tretton avsnitt, vilket under de senaste säsongerna har inneburit resor till och frågor om tretton svenska orter.

På spåret har stannat två gånger i Södertälje, men aldrig i Nykvarn. Programmet har besökt åtta av 26 kommuner i Stockholms län. Senast fick Sigtuna och Stockholm besök, förra säsongen. 

Vad gör en ort till ett resmål? Det finns närmare 2 000 svenska tätorter som skulle kunna tänkas vara resmål. 162 av dessa har fått vara med i På spåret. Frågan är vad de har gemensamt. Newsworthy har samlat ett tjugotal olika datapunkter om alla dessa orter för att försöka knäcka På spåret-koden. 

Artiklen fortsätter efter annonsen

(Annonslänk)

Det talar för Södertälje
Så vad säger På spåret-koden om Södertäljes chanser att dyka upp under säsongen som börjar på fredag? Vår modell bedömer att Södertälje antagligen inte är ett av årets resmål. Det som trots allt talar för en resa är tidsperspektivet. Det har gått 13 säsonger sedan På spåret senast besökte staden.

I länet som helhet tror På spåret-koden att Södertälje är den ort som har störst chans att vara med i årets säsong. Skulle det istället handla om en för programmet helt ny destination ligger Sollentuna bäst till även om det finns andra rookie-orter i landet som har lägre odds. 

Å andra sidan talar detta mot Nykvarn. På spåret har, som nämnts, aldrig stannat inom Nykvarns kommun, och det är dessutom ovanligt att programmet introducerar helt nya resmål.

Men ska man som tittare chansa och dra tidigt lönar det sig i regel att gissa på stora och välkända orten. Newsworthys På spåret-kod tror i år på bland annat Uppsala och Malmö som är två av de mest högfrekventa resmålen och som inte har varit med sedan säsongen 2019/20. Andra starka kandidater inför årets säsong är Västerås, Kalmar och Norrköping som varit med fem gånger tidigare, men inte sedan 2017.

Läs även: – 11 år sedan Kristian Luuk och På Spåret var i Södertälje

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 2 november 2023 13:41
Senast uppdaterad: 2 november 2023 13:41

Så kan nya lekplatsen på Slussholmen se ut

2023-1012-lekplatsen

Bild/Illustration: Systra/Södertälje kommun

Nättunnel ovanför marken, rutschkanor och klätternät. Södertäljes yngsta invånare har bidragt med idéer till en ny lekplats på Slussholmen som kan bli verklighet 2026.

Under året samlade Södertäljes stad in önskemål från sina yngsta invånare om hur den framtida lekplatsen på Slussholmen borde se ut. Resultatet av dessa dialoger blir en lekplats som uppfyller barnens drömmar om att röra sig fritt, komma högt upp i luften och ha roliga aktiviteter.

Det centrala temat för lekplatsens design är ”Flöda som vatten”. Utformningen, med sina strukturerade områden, bänkar och växtlighet, syftar till att ge barnen känslan av att vara i en park. Lekplatsen kommer att ha allt från en nättunnel och rutschkanor till klassiska gungor och sandlåda. Ett särdrag i designen är en bäck med en gångbro, som ger lekplatsen en naturkänsla.

Lekplatsen kommer att vara placerad nära Hebbevillan och den omgivande parken, intill den så kallade ”blindtarmen”. Medan byggstarten för hela Slussholmen planeras till 2026, finns det möjlighet för allmänheten att kommentera på planförslaget från början av 2024. Slussholmens projekt förväntas vara klart omkring 2028.

Under veckan arrangerar även Samhällsbyggnadskontoret en utställning och workshop i Lunagallerian för Södertäljes barn om Slussholmens lekplats. Den pågår fram till den 3 november, från klockan 12-18:00 och fredag 12-17.

Läs även: – Så kommer nya området vid Maren och slussen se ut

Bild/Illustration: Systra/Södertälje kommun

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 2 november 2023 12:44
Senast uppdaterad: 7 november 2023 15:52

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors