Företag i fokus:

Insändare: Organiserad diskriminering – Vardagsmat i Södertälje

2022_03_274962476_473614057880366_552501507083159040_n

Debattören ifrågasätter kommunens säkerhetschef Anna Flink. Foto: Pressbild, Södertälje kommun.

Det råder inflation i ordet ”organiserad-brottslighet”.

Kommunen använder det som en taktik varje gång ett misstänkt brott sker i Södertälje, även om personen ifråga agerat ensamt eller är oskyldig till brottet.

Södertäljes eminenta säkerhetschef Anna Flink gick ut i Dagens Industri, den 10 december 2021, och talade om organiserad brottslighet.

Flink talade sig varm om att Södertälje är duktiga på att motverka organiserad brottslighet och att brottsligheten därmed söker sig till grannkommunerna.

”Småföretagare väljer bort Södertälje på grund av tjänstemännens dåliga attityd”

Anna Flink glömde nämna att många småföretagare väljer bort Södertälje på grund av tjänstemännens dåliga attityd, bristfälliga service och Södertälje kommuns långa handläggningstider för småföretagare.

Svenskt Näringsliv har i många av sina mätningar lyft upp problemet med tjänstemännens dåliga service, bemötande och attityd mot småföretagare i Södertälje. Utan att för den delen kalla detta för organiserad diskriminering, vilket det kanske ändå är.

”I en rättsstat så ska en person dömas innan han kan beskyllas för att vara en del av organiserad brottslighet.”

Anna Flink pekar vidare på att den organiserade brottsligheten etablerat sig i andra grannkommuner. I form av att småföretagare söker sig vidare från Södertälje. Hederliga småföretagare med tomma belastningsregister, döms på förhand som organiserade brottslingar av Flink.

I en rättsstat så ska en person dömas innan han kan beskyllas för att vara en del av organiserad brottslighet. Men detta är inget som praktiseras hos Södertälje kommuns säkerhetschef Anna Flink. Utan det verkar vara enklare för henne att dra till med stämpeln organiserad brottslighet direkt, i förebyggande syfte för säkerhetens skull.

Vi kan konstatera att Anna Flink och kompani i vart fall inte benämnt det som hände i Fornhöjden, då Skanskas överfakturerade kommunen med 250 miljoner kronor eller Peabs arbete och fakturering av garaget bakom stadshuset för organiserad brottslighet. Dessa två projekt har lett till att skattebetalarna i Södertälje bestulits med över 350 miljoner kronor.

”Vissa människor och företagare som blir utpekade och andra slipper undan”

Inte heller sekretess-försäljningen av Hovsjö till bröderna Månsson till kraftigt rabatterat pris har diskuterats av Anna Flink. Det handlar om 100-tals miljoner kronor bara där som bestulits av skattebetalarna. Jag kan inte minnas att kommunens företrädare talade i termer om organiserad brottslighet då detta hände.

Kanske kan Anna Flink förklara varför detta inte är organiserad brottslighet?

Orden organiserad brottslighet, används som kommunens mantra och tuggas som om det vore tuggummi av tjänstemännen och sätts på allt som inte passar in i deras mall av Södertälje.

Man börjar undra om det förekommer möjliggörare och organiserad brottslighet i kommunhuset då det enbart är vissa människor och företagare som blir utpekade och andra slipper undan denna stämpel.

Objektiv

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 mars 2022 00:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:22

Lämnar Telge för hotellkedjan – ”Det är ett drömjobb”

Foto: Stadsrum/Wynn hotell

Anna Rosang rekryterades till det tidigare kommunägda Telge Energi som marknadschef 2021. Tre år senare lämnar hon sin position inom företaget för att anta en ny chefsroll hos Winn Hotel Group, koncernen som ska driva Marenhotellet.

Anna Rosang, som tidigare innehaft en ledande position inom Telge koncernen, har nu officiellt tillträtt som Chief Commercial Officer hos Winn Hotel Group. Rosang, med över 15 års erfarenhet av ledande roller inom digitalisering och e-handel, har en gedigen karriär bakom sig inklusive nyckelpositioner hos ODEON Cinemas Group och Filmstaden. Hennes expertis inom digital kundrelation och försäljning har varit avgörande för hennes tidigare framgångar.

– Anna Rosangs gedigna erfarenhet av digital affärsutveckling, varumärken och försäljning i kombination med Winns förmåga att driva hotell är en förutsättning för att vi ska nå vårt mål om att dubbla omsättningen inom fem år, säger Anders Junger, VD och Koncernchef för Winn Hotel Group.

Marenprojektet väntas stå klart 2025. Foto. Stadsrum

Winn Hotel Group, som äger projektet för det nya Clarion-hotellet med 184 rum i centrala Södertälje, planerar att dubbla sin omsättning från 700 miljoner till 1,4 miljarder inom de närmaste fem åren. Denna ambitiösa tillväxtstrategi inkluderar betydande investeringar i både befintliga och nya hotellanläggningar samt en fokuserad satsning på digital försäljning och förbättring av gästresan.

– Inom de fem närmsta åren ska Winn därför investera 800 miljoner kronor, där hälften går till att renovera, bygga ut och bygga spa på befintliga hotell samt hälften till att bygga flera nya destinationshotell på attraktiva lägen, säger Anders Junger, VD och Koncernchef för Winn Hotel Group.

Anna Rosang lämnar positionen som marknadschef på Telge energi.
I sin nya roll hos Winn Hotel Group kommer Rosang att leda utvecklingen av den nya kommersiella funktionen, med ett övergripande ansvar för att säkra framgången i bolagets satsningar. Detta kommer bland annat att innefatta utvecklingen av digital försäljning och en förbättrad digital gästupplevelse.

– Att jobba med digitalisering av hotellbranschen är som att komma hem ­– det är ett drömjobb. Jag har mycket att bidra med och ambitiösa mål om starka resultat. Förutom digitalisering och e-handel brinner jag för varumärken och försäljning, säger Anna Rosang, Chief Commercial Officer för Winn Hotel Group.

Med Rosangs omfattande erfarenhet och ledarskap ser Winn Hotel Group fram emot att nå sina ambitiösa mål, inklusive lanseringen av det nya Clarion-hotellet i Södertälje, planerat att öppna i slutet av 2025.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 februari 2024 15:50
Senast uppdaterad: 8 februari 2024 15:50

DEBATT: NPF-anpassa våra skolor i större utsträckning

Anna Syr

Anna Syrjänen. Gruppledare, Kristdemokraterna. Foto: Liza Simonsson

Svar på insändare: Lärandet får inte anpassas bort

Jag minns min skolgång på 90-talet. Även om den ägde rum i Finland och inte i Sverige så finns det både likheter och skillnader. Jag tänker ofta på de mer utmanande eleverna i klassrummet, som de stökiga killarna.

Jag tänker på en tjej med en fysisk funktionsnedsättning, som tvingades gå runt skolbyggnaden under varje idrottslektion. Jag tänker också på mig själv, som hade svårt att somna på nätterna och fick rådet att sjunga godnatt visor i mitt huvud för att hitta lugn.

Jag behövde mer stöd och hjälp än bara enkla råd från min lärare. Satu, som var tvungen att promenera runt skolbyggnaden, krävde mer meningsfulla och anpassade idrottslektioner, medan de stökiga killarna var i behov av ett individuellt anpassat stöd för sin skolgång.

”Det finns mycket från min skoltid som jag önskar att vi hade kvar idag”

Liberalernas Metin Hawsho längtar i ett inlägg efter bättre eller kanske svunna tider. Det finns mycket från min skoltid som jag önskar att vi hade kvar idag, till exempel disciplin och respekt för läraren. Men det jag är glad över nu är att vi ser varje individ och gör anpassningar för att varje unikt barn ska få det stöd det behöver. Att arbeta enskilt med en vuxen i ett separat rum är en anpassning. Att gå till biblioteket i mindre grupper är en annan. Det känns som att Hawsho blandar ihop äpplen och päron när han identifierar just ”anpassningar” som ett problem, när problemet egentligen ligger någon annanstans.

(Annonslänk)

Jag tycker inte att vi gör tillräckligt idag, utan måste satsa på anpassningar i större utsträckning. Kristdemokraterna anser att alla skolor i Södertälje bör vara anpassade för NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar). En NPF-anpassad skola innebär bland annat att man inte behöver ha en specifik diagnos för att få tillgång till olika hjälpmedel och att alla som arbetar på skolan har goda kunskaper om NPF.

Att vara inriktad mot NPF handlar om att tänka om och använda resurserna på bästa möjliga sätt. Här är bemötande och förståelse nyckelbegrepp. Fysiska anpassningar i klassrummet kan vara ergonomiska stolar med fjädring, justerbara ståbord, avskärmade arbetsplatser och inbjudande säckstolar. Lärare på en NPF-anpassad skola har generellt en väl synlig lektionsplan på tavlan, där syftet med varje uppgift förklaras, inklusive tydlig inledning, avslutning och redovisning av arbetsområdet.

Vad är det egentligen i ovannämnda anpassningar som ”anpassar bort” lärandet enligt Liberalerna?

Anna Syrjänen
Gruppledare, Kristdemokraterna

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 februari 2024 13:37
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors