Företag i fokus:

Insändare: En rysk bomb dödar inte mer än en amerikansk

2022_03_war-gd1a42c87a_1920-1

En av världens supermakter har efter en period av desinformation, dimridåer och rena lögner tagit sig friheten att militärt angripa ett geografiskt och befolkningsmässigt mindre land som är militärt underlägset.

Den stora angriper den lilla. Det militära angreppet har ursäktas med att det lilla landet skulle hota supermaktens befolkning, trots att det i skrivande stund inte presenterats ett enda hållbart bevis för att så skulle vara fallet. Operationen har kostat tusentals civila livet och har tvingat miljoner civila att lämna sina hem.

Nej, det är inte den ryska invasionen av Ukraina, utan året är 2003 och USA har på falska premisser angripit Irak. 

Nu när hela västvärlden, makthavare liksom befolkning, sluter upp och med rätta fördömer den ryska invasionen måste vi påminnas om det hyckleri som kommer från våra egna makthavare, från Washington DC, London, Paris och Stockholm. 

Krig är alltid fel, aldrig rätt – och det måste gälla alla länder. Det finns inte ett carte blanche för USA och NATO att med bomber och raketer grusa sönder Irak, Libyen, Afghanistan och Syrien.

Den som anser det är således skyldig att på objektiva grunder motivera varför den ryska invasionen är mer förkastlig än den amerikanska, brittiska eller franska.

USA-ledda NATO-attacken mot Irak genomgående byggde på en falsk bild

Det är idag allmänt känt att hela grunden för den USA-ledda NATO-attacken mot Irak genomgående byggde på en falsk bild uppmålad av CIA och Vita huset för att motivera invasionen. 

I Libyen ingrep NATO för att stoppa påstådda människorättsbrott begångna av libyska militären mot civilbefolkningen. I skrivande stund har inte ett enda ovedersägeligt bevis lats fram. Det som däremot är känt är att bomberna från NATO och de rebeller som NATO stöttade har skördat tusentals civila dödsoffer liksom i Afghanistan och Syrien. 

”Jag menar inte att på något sätt ursäkta den ryska invasionen av Ukraina, men den måste sättas i perspektiv”

Jag menar inte att på något sätt ursäkta den ryska invasionen av Ukraina, men den måste sättas i perspektiv. Den ryska invasionen av Ukraina skiljer sig inte nämnvärt från de amerikanska invasionERNA, men reaktionerna på de båda supermakternas respektive aggressioner är dag och natt.

USA och Europa har tillsammans med andra allierade stater valt att detonera ekonomiska kärnvapen över Ryssland. Precis som i Hiroshima och Nagasaki är det endast den ryska civilbefolkningen och de svagaste som drabbas hårdast. Det är ryska barn, pensionärer och handikappade som får svälta och frysa, inte oligarkerna eller presidenten.

Och det är alla i västvärlden som applåderar sanktionerna som är skyldiga till detta lidande.

Det är oklart hur en utsvulten och isolerad befolkning ska förmås göra revolution mot tusentals välnärda och välutrustade kravallpoliser när det saknas mat på borden och affärerna gapar tomma.

Återigen drabbar sanktionerna ovillkorligen civila och befäster elitens grepp om makten.

Det är även oklart hur kriget i Ukraina stoppas av att företag som Starbucks, McDonalds, Netflix, Spotify, H&M och IKEA stänger ner sin verksamhet i Ryssland.

Detta leder endast till ytterligare isolering av den ryska civilbefolkningen från omvärlden. Ett svek som kan vara kostsamt då det ofrånkomligen kommer att minska informationsflödet från väst till öst vilket i sin tur riskerar att öka lojaliteten och uppslutningen gentemot staten, med andra ord presidenten då västvärlden låser in den ryska befolkningen i Putins ekokammare. 

”Förutom Irak, Libyen och Syrien som redan nämnts har vi alla en skyldighet att inte glömma de civila dödsoffer som NATO-bomber skördat i Afghanistan, Jemen, Serbien, Somalia”

Man borde tvärt om överösa ryska befolkningen med västerländsk information, produkter och kultur. Det är en välnärd befolkning som är över första stegen på behovstrappan som kräver frihet och demokrati. Inte de som köar för bröd.

När ska västvärlden lära sig?

Avslutningsvis kan vi konstatera att antalet sanktioner mot USA uppgår till 0, detta trots att även USA bombat och dödat flera civila än Ryssland i ett land, nej förresten, det är faktiskt flera länder.

Förutom Irak, Libyen och Syrien som redan nämnts har vi alla en skyldighet att inte glömma de civila dödsoffer som NATO-bomber skördat i Afghanistan, Jemen, Serbien, Somalia.

Civila dödsoffer i Kiev, Charkiv och Mariupol är väl lika hemskt och förkastligt som i Bagdad, Kabul och Tripoli eller vad betyder egentligen att stå upp för allas lika värde? 

John V

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 mars 2022 00:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:22

DEBATT: Godner (S) blir oss svaret skyldig

Skarmavbild-2024-03-30-kl.-00.23.56

Mats Siljebrand, Kristdemokraterna Södertälje
Foto: Privat

Mats Siljebrand (KD) om Boel Godners(S) debattinlägg: ”Statens uppgift är att fatta beslut om kommande planer”.

Plan A, breddning av broarna över kanalen, har lagts i malpåse efter kommunens ”pyrrhusseger” och plan B, lokaltunnel under kanalen, har sågats av berörda instanser. Vilken är nu Boel Godners (S) och majoritetens plan C för att lösa problemen med genomfarten i Södertälje? Tyvärr står Godner tomhänt, i repliken får vi inget svar.

Kapacitetshöjningen av Motorvägsbron utgick ur Nationell plan 2022 – 2033. Även en halv miljard kronor i öronmärkta pengar gjorde sorti. Detta efter flera års förberedande arbete, som innefattade alltifrån trefiliga brospann, bättre bullerskydd till en ”överledningsbro”, i syfte minska köerna under genomförandetiden.

”En smärre trafikinfarkt är att vänta 2030 när Förbifart Stockholm öppnar”

Trafikverket har konstaterat att en ”Tunnel är en bra lösning den dag vi ska bygga ytterligare en förbindelse, men varken underhåll eller breddning av broarna kan vänta utan behöver ske omgående”. Och ju längre vi väntar, desto större blir trycket på dagens ”getingmidja”. AstraZeneca och Scania expanderar, inpendlingen ökar, logistikföretag i Almnäs/Stockholm Syd växer som svampar ur jorden och boende vid motorvägen efterfrågar en bättre miljö. En smärre trafikinfarkt är att vänta 2030 när Förbifart Stockholm öppnar. Numera måste vi också lyfta blicken och ta militärstrategisk hänsyn med anledning av NATO-inträdet.

Vår bedömning är att det krävs såväl en breddning, trimning och miljöförbättring av dagens E4/E20, som en helt ny passage – tunnel eller bro -till exempel från Södertälje Syd mot trafikplats Salem. Fördelen med en sådan sträckning är att trafiken vid ett haveri på Södertäljebron inte korkar igen Nyköpingsvägen i centrala staden vilket ofelbart skulle bli konsekvenserna av en lokaltunnel. Men krasst tar det bortåt tjugo att realisera en ny passage efter att finansieringen är klar.

Och en avslutande upplysning, undertecknad kommer senare i vår att överlägga med infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) om trafikprojekt i Stockholmsregionen i allmänhet och denna ödesfråga synnerhet – inte bara för Södertälje utan hela Sverige.

Mats Siljebrand (KD)
2:e vice ordförande stadsbyggnadsnämnden

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 30 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Historisk enighet och samarbete mellan kyrkorna

IMG_2836

Sargon Adam från S:t Jacob och Birgitta Kaya från Mor Afrem.
Foto: Alexander Isa

För första gången på nära tre decennier, har de två kyrkostiften inom den syrisk-ortodoxa kyrkan i Södertälje tagit ett gemensamt steg mot enighet och samarbete, ett initiativ som markerar början på en ny era.

I en banbrytande händelse samlades ledarna för de två kyrkostiften inom den syrisk-ortodoxa kyrkan, som har varit separerade sedan 90-talet, för ett möte i Mor Afrems Kyrka i Geneta. Denna historiska sammankomst, som ägde rum under fredagen, symboliserar en ny början för kyrkans framtida samarbete och enhet.

Mötet på fredagen var dessutom välbesökt, med närvaro av alla präster från båda stiften samt ärkebiskoparna Youhanon Lahdo och Benjamin Atas, och avslutades med en gemensam gudstjänst vid altaret.

– Det var ett av de finaste som jag har sett om jag ska vara ärlig. I synnerhet själva liturgin. Det var ju fantastiskt, säger Sargon Adam från S:t Jacobs kyrka, till Telgenytt.

Ärkebiskoparna Youhanon Lahdo och Benjamin Atas höll en gudstjänst med samtliga präster.
Foto: Alexander Isa

Under sammankomsten, där ledande medlemmar från patriarkaliska ställföreträdarskapet samt representanter från St Jacobs kyrka och Mor Afrem närvarade, lades grunden för ett fördjupat och långvarigt samarbete.

– Det här är ett historiskt glädjande möte där vi ser alla våra präster och båda våra biskopar i Sverige enade. Tillsammans kan vi göra ett bra jobb framöver för våra barns framtid, kyrkans framtid och diskutera gemensamma frågor och samlingsfrågor som inte bara gäller våra kyrkor utan hela samhället som vi lever i, säger Mor Afrems ordförande Birgitta Kaya.

Birgitta Kaya från Mor Afrem och Sargon Adam från S:t Jacob.
Foto: Alexander Isa

Vad betyder det här för församlingsmedlemmarna?

– Jag tror att det här betyder väldigt mycket. Jag tror att det här blir en nystart om jag får säga så. Jag tror att det här är någonting som folk har väntat på, men initiativet kanske inte har kommit så starkt. Nu har det tagits och vi är här och nu blickar vi framåt och ser framåt framtida samarbeten och samtidigt ger vi en bra bild för våra barn och ungdomar också att tillsammans kan man göra mycket, säger Birgitta Kaya.

Hon får medhåll från Sargon Adam från S:t Jacobs kyrka.

– Det är ett stort framsteg. Jag tror att det här kommer gynna hela populationen som vi har här och det kommer öppna upp nya samarbeten, ny kärlek och ömsesidig respekt var än man befinner sig, säger Sargon Adam och fortsätter.

– Vi har varit väldigt positiva till det här första mötet. Och vi kommer göra allt som står i vår kraft också för att utveckla och lägga upp punkter som ska vidga vyerna och vidga samarbetet samt att vi kan förena de här båda stiften med gemensamma beslut och gemensamma möten.

Kan du ge ett exempel på hur samarbetet kan se ut?

– Förut så kunde de båda stiften ha olika dagars firande, olika fastetider. Kanske skilsmässoreglerna var lite annorlunda. När man utförde vissa dopritualer, vigningsritualerna. Det skilde lite saker och ting. Prästerna gjorde på olika sätt. Det fanns ingenting som var gemensamt. Trots att vi har gemensamma stadgar inom kyrkan har det varierat mellan de olika stiften. Vi vill förena alla dessa punkter. Det ska vara en enad kyrka och enad stadgar som gäller för båda stiften och även stora delar av Europa, säger Sargon Adam.

BILDEXTRA: Historiskt möte mellan Mor Afrem och S:t Jacob

Ärkebiskoparna Youhanon Lahdo och Benjamin Atas.
Foto: Alexander Isa

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 22:48
Senast uppdaterad: 29 mars 2024 22:48

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors