Företag i fokus:

Insändare: En rysk bomb dödar inte mer än en amerikansk

2022_03_war-gd1a42c87a_1920-1

En av världens supermakter har efter en period av desinformation, dimridåer och rena lögner tagit sig friheten att militärt angripa ett geografiskt och befolkningsmässigt mindre land som är militärt underlägset.

Den stora angriper den lilla. Det militära angreppet har ursäktas med att det lilla landet skulle hota supermaktens befolkning, trots att det i skrivande stund inte presenterats ett enda hållbart bevis för att så skulle vara fallet. Operationen har kostat tusentals civila livet och har tvingat miljoner civila att lämna sina hem.

Nej, det är inte den ryska invasionen av Ukraina, utan året är 2003 och USA har på falska premisser angripit Irak. 

Nu när hela västvärlden, makthavare liksom befolkning, sluter upp och med rätta fördömer den ryska invasionen måste vi påminnas om det hyckleri som kommer från våra egna makthavare, från Washington DC, London, Paris och Stockholm. 

Krig är alltid fel, aldrig rätt – och det måste gälla alla länder. Det finns inte ett carte blanche för USA och NATO att med bomber och raketer grusa sönder Irak, Libyen, Afghanistan och Syrien.

Den som anser det är således skyldig att på objektiva grunder motivera varför den ryska invasionen är mer förkastlig än den amerikanska, brittiska eller franska.

USA-ledda NATO-attacken mot Irak genomgående byggde på en falsk bild

Det är idag allmänt känt att hela grunden för den USA-ledda NATO-attacken mot Irak genomgående byggde på en falsk bild uppmålad av CIA och Vita huset för att motivera invasionen. 

I Libyen ingrep NATO för att stoppa påstådda människorättsbrott begångna av libyska militären mot civilbefolkningen. I skrivande stund har inte ett enda ovedersägeligt bevis lats fram. Det som däremot är känt är att bomberna från NATO och de rebeller som NATO stöttade har skördat tusentals civila dödsoffer liksom i Afghanistan och Syrien. 

”Jag menar inte att på något sätt ursäkta den ryska invasionen av Ukraina, men den måste sättas i perspektiv”

Jag menar inte att på något sätt ursäkta den ryska invasionen av Ukraina, men den måste sättas i perspektiv. Den ryska invasionen av Ukraina skiljer sig inte nämnvärt från de amerikanska invasionERNA, men reaktionerna på de båda supermakternas respektive aggressioner är dag och natt.

USA och Europa har tillsammans med andra allierade stater valt att detonera ekonomiska kärnvapen över Ryssland. Precis som i Hiroshima och Nagasaki är det endast den ryska civilbefolkningen och de svagaste som drabbas hårdast. Det är ryska barn, pensionärer och handikappade som får svälta och frysa, inte oligarkerna eller presidenten.

Och det är alla i västvärlden som applåderar sanktionerna som är skyldiga till detta lidande.

Det är oklart hur en utsvulten och isolerad befolkning ska förmås göra revolution mot tusentals välnärda och välutrustade kravallpoliser när det saknas mat på borden och affärerna gapar tomma.

Återigen drabbar sanktionerna ovillkorligen civila och befäster elitens grepp om makten.

Det är även oklart hur kriget i Ukraina stoppas av att företag som Starbucks, McDonalds, Netflix, Spotify, H&M och IKEA stänger ner sin verksamhet i Ryssland.

Detta leder endast till ytterligare isolering av den ryska civilbefolkningen från omvärlden. Ett svek som kan vara kostsamt då det ofrånkomligen kommer att minska informationsflödet från väst till öst vilket i sin tur riskerar att öka lojaliteten och uppslutningen gentemot staten, med andra ord presidenten då västvärlden låser in den ryska befolkningen i Putins ekokammare. 

”Förutom Irak, Libyen och Syrien som redan nämnts har vi alla en skyldighet att inte glömma de civila dödsoffer som NATO-bomber skördat i Afghanistan, Jemen, Serbien, Somalia”

Man borde tvärt om överösa ryska befolkningen med västerländsk information, produkter och kultur. Det är en välnärd befolkning som är över första stegen på behovstrappan som kräver frihet och demokrati. Inte de som köar för bröd.

När ska västvärlden lära sig?

Avslutningsvis kan vi konstatera att antalet sanktioner mot USA uppgår till 0, detta trots att även USA bombat och dödat flera civila än Ryssland i ett land, nej förresten, det är faktiskt flera länder.

Förutom Irak, Libyen och Syrien som redan nämnts har vi alla en skyldighet att inte glömma de civila dödsoffer som NATO-bomber skördat i Afghanistan, Jemen, Serbien, Somalia.

Civila dödsoffer i Kiev, Charkiv och Mariupol är väl lika hemskt och förkastligt som i Bagdad, Kabul och Tripoli eller vad betyder egentligen att stå upp för allas lika värde? 

John V

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 mars 2022 00:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:22

Länsstyrelsen ger tummen upp för att skjuta dovhjortar

nature-animal-wildlife-deer-horn-stag-32858-pxhere.com_

Foto: Pexels

Länsstyrelsen har meddelat beslut om tillstånd för skyddsjakt på dovhjortar i Södertälje kommun. Syftet är att förhindra grödskador på fastigheter där dovhjortar orsakar betydande skador.

Ett beslut har fattats av Länsstyrelsen i Stockholms län som tillåter skyddsjakt på totalt 25 dovhjortar, inklusive högst tre handjur, för att bekämpa skador på grödor. Skyddsjakten gäller specifika fastigheter i Enhörna och kommer att vara i kraft till och med 31 mars 2024.

Denna åtgärd är ett svar på de betydande skador som dovhjortar har orsakat på lokala grödor, och anses nödvändig för att skydda lantbruksverksamheten i området. Markägare och jakträttsinnehavare har tidigare försökt förebygga skador med olika metoder, men trots ökat jakttryck under allmänjakttid och andra åtgärder fortsätter stammen att öka.

Skyddsjakten i Enhörna är tillåten under tider då jakt normalt inte är tillåten och kommer att regleras strikt. Bland annat får jakten endast ske med jakträttsinnehavarens tillstånd, och det är begränsat till två jakttillfällen per dag på varje fastighet. Dessutom får jakten endast inriktas på dovhjortar som uppträder i grupp om minst fem individer på fält med gröda.

För att säkerställa en balanserad förvaltning av dovhjortsstammen och skydda grödor har Länsstyrelsen fastställt specifika villkor för skyddsjakten. De sökande har rapporteringsskyldighet och måste tillhandahålla detaljerad information om jakten, inklusive antal fällda djur och påverkan på dovhjortsstammen.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 31 december 2023 09:30
Senast uppdaterad: 31 december 2023 09:01

Så mycket dyrare blir det att besöka läkare efter årsskiftet

Lakare

Foto: Pexels

Med start från den 1 januari kommer invånare att mötas av höjda avgifter inom både sjukvården och kollektivtrafiken, enligt en rapport från tidningen Mitt.

I takt med det nya året kommer inte bara SL-taxan att höjas; även avgifter inom sjukvården kommer att se en ökning. Den enhetstaxa på 250 kronor som introducerades 2022 för besök på vårdcentraler, hos specialister eller närakut kommer nu att splittras och höjas.

För besök inom primär- och specialistvård justeras avgiften upp till 275 kronor, medan ett besök på närakuten kommer att kosta 375 kronor. Avgiften för att besöka akutsjukhusens mottagningar förblir oförändrad på 400 kronor.

Artiklen fortsätter efter annonsen 

(Annonslänk)

Högkostnadsskyddet, som är avsett att begränsa kostnaderna för personer inom öppen vård, kommer att höjas med 100 kronor till 1 400 kronor. Priset för receptbelagda läkemedel kommer att öka från 2 600 kronor till 2850 kronor.

För de som behöver inläggning på sjukhus, kommer avgiften att öka med tio kronor, vilket resulterar i en kostnad på 130 kronor per vårddag. Trots dessa ökningar, kommer vissa tjänster att förbli kostnadsfria eller se minskade avgifter. Bland annat blir vaccination mot kikhosta gratis för gravida från den 1 mars.

Vård fortsätter att vara kostnadsfri för alla under 18 år, med undantag för akutbesök som kostar 120 kronor. Även personer över 85 år kommer att fortsätta att erhålla gratis vård, men kommer att debiteras 130 kronor per dag för sjukhusvistelser.

Högkostnadsskyddet fungerar så att när en persons vårdavgifter når 1 400 kronor inom en tolvmånadersperiod, erhålls ett frikort som gäller i ett år från det första registrerade vårdbesöket. Kostnaderna för receptbelagda läkemedel reduceras stegvis tills taket på 2 600 kronor nås, varefter patienten erhåller ett frikort för resten av perioden. Dessa förändringar är en del av en bredare anpassning av avgiftsstrukturen inom sjukvården och kollektivtrafiken.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 31 december 2023 05:00
Senast uppdaterad: 4 januari 2024 16:36

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors