Företag i fokus:

Polisen varnar: Så lurar bedragare äldre – ”Hittar hela tiden nya sätt att lura”

2022_03_polisen-1

En våg av bedrägerier mot äldre sveper sig genom landet, det menar polisen som just nu ser en ökning av bedrägerier mot äldre.

Enligt polisen sker bedrägerierna i hela Stockholms län och under januari-februari har polisen fått in cirka 70 anmälningar.

– Vi måste få ett stopp på detta. Bedragarna hittar hela tiden på nya sätt att lura människor. Vår uppmaning är: Ge inte ut kortuppgifter till okända som ringer även om de är övertygande. Swisha inte eller logga in på BankID. Lägg på luren och ring upp ett nummer du själv tagit fram till din bank vid behov. Var mycket ifrågasättande, säger Fanny Göthberg, på bedrägerisektionen hos polisen i region Stockholm i ett pressmeddelande.

Ett exemplet som polisen varnar för att en uppringare påstår sig ringa från en stor varuhuskedja som säljer elektronik.

Uppringaren säger att en annan person försöker köpa eller har köpt varor i den uppringda personens namn och säger sig kunna hjälpa till att stoppa transaktionen.

Samtalet landar i slutändan på att den uppringda loggar in på sitt Bank-IDm, Swishar eller anger sina kortuppgifter/koder. Via detta tillvägagångssätt har bedragarna lyckats blir av med stora belopp och även tillhörigheter.

Två fall ur verkligheten – namn och vissa uppgifter fingerade. Fakta: Polisen.

Bedrägeriet mot Gunilla:

Gunilla blev kontaktad av en gärningsperson som uppgav att han ringde från Elgiganten. Personen påstod att någon hade tecknat ett telefonabonnemang i Gunillas namn och att hon behövde prata med sin bank. Gunilla blev därför vidarekopplad till en ”Niklas Nilsson” som uppgavs arbeta på hennes bank. Gunilla fick vänta i telefonkö och när hon kom fram till banken blev hon sedan genom social manipulation lurad att swisha 100 000 kronor till en okänd person.

Gunilla lurades sedan också att gå in på sin internetbank och göra en överföring. Sedan blev hon vidarekopplad till ytterligare en person som påstods arbeta på en annan bank som Gunilla som hade pengar på. Där blev Gunilla övertygad att swisha ytterligare 60 000 kronor till en namngiven person.

Dessutom uppmanades Gunilla att lämna över sin smycken och bankkort tillsammans med kod till en person som kom och hämtade dessa vid hennes dörr.

Bedrägeriet mot Ulla:

Ulla blev uppringd av en man som sa sig ringa från Elgiganten. Mannen sa att någon med ett arabiskt namn från Göteborg köpt tre mobiltelefoner i hennes namn och att han skulle koppla Ulla till hennes bank så de kunde hjälpa henne. På vad som påstods vara banken sa personen att det såg bra ut på Ullas konton men att han för säkerhets skull skulle upprätta ett säkert konto.

Mannen frågade hur mycket pengar Ulla hade på de olika kontona och hon svarade att hon hade cirka 90 000 kronor på ett förmånskonto och cirka 40 000 kronor på personkontot. Mannen bad då henne att föra över från förmånskontot till personkontot så att det var mindre kvar än vad mobiltelefonerna hade kostat för då skulle köpet inte gå igenom och det gjorde Ulla. Sedan bad mannen Ulla att föra över 100 000 kronor till det påstådda säkra kontot.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 april 2022 00:00
Senast uppdaterad: 1 april 2022 00:00

Nu försvinner nycklarna i hemtjänsten

Nyklar

Foto: Pexels

Nytt avtal mellan Södertälje kommun och Swedlock har upphandlats. Nu kommer traditionella nycklar att ersättas med digitala trygghetslås i hemtjänsten

I Södertälje kommun är hemtjänsten redo för en säkrare och mer bekväm framtid. Istället för de traditionella fysiska nycklarna kommer hemtjänstpersonalen, inklusive privata utförare, att använda digitala nycklar under sina arbetspass.

– Vi välkomnar verkligen den här nya tekniken som ytterligare stärker tryggheten och kvaliteten på hemtjänsten i kommunen, säger Louise Gottlind, digital strateg på Södertälje kommun.

Den framgångsrika metoden har bevisats vara effektiv i över hälften av landets kommuner och medfört en mängd fördelar för alla som använder hemtjänst eller trygghetslarm.

(Annonslänk)

För fastighetsägare, hemtjänstmottagare och personer med trygghetslarm innebär detta en rad fördelar. Det inkluderar en tryggare och säkrare hemtjänst i hela kommunen, smidig automatisk registrering av varje in- och utpassering av hemtjänstpersonal, ökad trygghet tack vare en omöjlig att kopiera nyckel, samt minskad nödvändighet att distribuera fysiska nycklar till personalen.

Trygghetslåsen använder icke-kopierbara digitala nycklar som installeras av både Swedlocks montörer och kommunens personal. För hemtjänstmottagare och personer med trygghetslarm kommer övergången vara smidig då de behåller sina egna nycklar som vanligt.

Omställningen beräknas pågå från hösten 2023 till våren 2024.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 oktober 2023 12:12
Senast uppdaterad: 19 oktober 2023 12:12

Professorn: – ”Yngre behöver göra det så kallade skitjobbet”

761DFA4C-8397-41D1-8A34-89BB13A48345

Amir Rostami, professor i kriminologi. Bild: Clément Morin/Stockholms universitet, Creative Commons

Gänganknytning runt om i landet är utbredd bland personer som har blivit dömda till sluten ungdomsvård. En kartläggning från Nyhetsbyrån Siren visar att minst var femte person som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 hade kopplingar till kriminella nätverk.

Bland dessa fanns både centrala gestalter och de som aktivt deltog i de våldsamma konflikter som har påverkat Sverige under de senaste åren.
Flera av de dömda placerades på Sis-Tysslinge i Södertälje, inklusive en 17-åring som hade blivit dömd för mordet på en man på ett gym i Stockholm. Samma person misstänks även för bombattentatet i Ronna, som tros vara riktat mot en anställd på Sis.

(Annonslänk)

Dödligaste månaden som Sverige någonsin skådat.
Men ungdomsbrott och våldsbrott är ett omfattande fenomen i landet. Föregående månad var den dödligaste hittills, då två män sköts till döds i Stockholm, och en ung kvinna sprängdes till döds i Uppsala på knappt ett dygn. Totalt mördades 12 personer i september, främst i Uppsala och Stockholm.

Nu har den grova brottsligheten bland barn, och hur den bäst ska tacklas av samhället, blivit en central fråga i den svenska debatten. För närvarande är det strängaste straffet enligt lagen för omyndiga sluten ungdomsvård, som kan dömas till 15–17-åringar som begått allvarliga brott. Tanken bakom detta är att ungdomarna ska få den vård och behandling de behöver för att rehabiliteras, men detta straff har ifrågasatts.

Nyhetsbyrån Siren har nyligen genomfört en kartläggning av de 439 personer som under de senaste åtta åren har blivit dömda till sluten ungdomsvård. Genom Acta Publicas öppna och sekretessbelagda källor framgår det att minst 84 av dessa har någon form av tydlig koppling till kriminella nätverk eller organiserad brottslighet.

Amir Rostami, professor i kriminologi vid Högskolan i Gävle och polis i grunden, är dock inte förvånad om andelen gängkopplade ungdomar.

– Vi har sett hur åldern för personer som är involverade i gängvåldet har sjunkit under en längre tid. De som är med i gäng begår inte bara fler utan också allvarligare brott, säger kriminologen Rostami till Nyhetsbyrån Siren.

Amir Rostami. Bild: Clément Morin/Stockholms universitet, Creative Commons

Den 17-årige ungdomen som är placerad på Sis-Tysslingen och är skriven i en annan ort än Södertälje, blev dömd för mordet på en trebarnsfar på Delta Gym i Stockholm. Veckan innan mordet hade han kastat in en handgranat på en restaurang i Stockholm, och i samband med ett tandläkarbesök i centrala Södertälje blev han fritagen av maskerade personer.

Stor andel av de dömda kopplas till kriminella nätverk.
Enligt internationella studier innebär en gängtillhörighet ökad risk både för fler och allvarligare brott. En kartläggning utförd av Nyhetsbyrån Siren visar att minst var femte person som blev dömd till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 kan kopplas till kriminella nätverk.

Sirens kartläggningen visar även att personer med kopplingar till kriminella nätverk har högre återfallsfrekvens i brott. Bland de som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2018 och hade kopplingar till gäng, återföll nio av tio i brott och nästan åtta av tio dömdes till fängelse.

– När man är yngre behöver man göra det så kallade skitjobbet. Det blir att transportera olika varor eller utföra vissa våldsbrott för att legitimera sin existens i den här grupperingen, att försöka göra karriär och klättra, säger professorn Amir Rostami.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 oktober 2023 05:00
Senast uppdaterad: 18 oktober 2023 23:30

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors