Företag i fokus:

Assyriska kvinnoförbundet firar 40 år – Sveriges äldsta minoritetsförbund

2022_04_277310423_553299642709340_5760100377621077995_n

Foto: Assyriska Kvinnoförbundet

Assyriska kvinnoförbundet (AKF) vill uppmärksamma sitt 40-årsjubileum och utge en bok, lördag den 9 april.

Det firar Sveriges äldsta minoritetsförbund, AKF, med tal, kultur och mycket mer.

År 1967 kom den första gruppen assyrier till Sverige. De var kristna flyktingar från Mesopotamien/Bethnahrin, landet mellan de två floderna, Eufrat och Tigris. Assyrierna var den första organiserade invandringen i Sverige och många av kvinnorna var inte välutbildade.

Den 15 juni 1980 bildades den första Assyriska Kvinnokommittén som var underställd Assyriska Riksförbundet och 29 år senare blev AKF ett självständigt förbund.

”Ett huvudorgan för att främja samarbetet mellan det assyriska lokalföreningarnas kvinnosektioner”

Det blev ett huvudorgan för att främja samarbetet mellan det Assyriska lokalföreningarnas kvinnosektioner och att föra fram de assyriska kvinnornas frågor.

Både på nationell och internationell nivån och att uppnå ett jämställt assyriskt föreningsliv där kvinnor och män har samma möjlighet och förutsättning. Att utveckla och forma, bevara den assyriska kulturen och språket, samt öka att förståelsen mellan olika kulturer och generationer.

”Underlätta assyriska kvinnors integration, delaktighet och inflytande i det svenska samhället”

Vi verka för ökad kunskap om den svenska kulturen och vill underlätta assyriska kvinnors integration, delaktighet och inflytande i det svenska samhället.

Vi vill också utveckla utbytet av kvinnors kunskaper och erfarenheter samtidigt främja jämställdheten i det assyriska föreningslivet.

Assyriska kvinnoförbundets kamp fortsätter för kvinnors frihet, jämlikhet, och solidaritet.

Assyriska Kvinnoförbundet

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 april 2022 00:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:18

EBO-lagstiftningen bidrar till stor segregation i Sverige

E86DAD15-29CB-47B7-A2D9-6F384548C382

Metin Hawsho, gruppledare Liberalerna Södertälje.

EBO-lagen ger asylsökande möjlighet att bosätta sig var de vill med rätt till statliga och kommunala bidrag. Det är i grunden bra att individer har möjlighet att styra själva var de vill bo men de negativa konsekvenserna av lagen överväger de positiva.

En stor del av segregationen i Sverige beror på att EBO-lagen leder till att asylsökande väljer att flytta till bostadsområden som redan har en stor befolkning med utländsk bakgrund. Det har skapats parallellsamhällen som präglas av stort utanförskap och segregation. Utanförskap skapar misstro mot majoritetssamhället och stor risk för att nyanlända utnyttjas av extremistiska och kriminella krafter.

”Södertälje är en av de kommuner i Sverige där utanförskapet är allra mest påtagligt.”

Bidragssystemen leder också till att bara lågkostnadsbostäder är aktuella för den asylsökande. Det i sig är inte ett problem men eftersom att dessa bostäder oftast finns i de redan utsatta områdena spär systemet på utanförskapet.

Södertälje är en av de kommuner i Sverige där utanförskapet är allra mest påtagligt. Tre stadsdelar återfinns på polisen lista över särskilt utsatta områden och ytterligare två bedöms vara riskområden. Med bakgrund av detta har Liberalerna Södertälje länge drivit frågan om att avskaffa EBO-lagen.

Efter att Liberalerna Södertäljes motion om att avskaffa EBO-lagen vann stöd på Liberalernas landsmöte i helgen är det nu också äntligen partiets officiella ståndpunkt nationellt. Det är mycket välkommet och vi ser fram emot att Liberalerna driver frågan i regeringen.

Metin Hawsho,
gruppledare Liberalerna Södertälje.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 november 2023 15:40
Senast uppdaterad: 20 november 2023 15:40

Politiker utreds för otillåten påverkan av tjänstemän

Sodertalje-kommun-scaled-1

Foto: Alexander Isa

Södertälje kommun och stadsdirektören Magnus Gyllestad inleder en utredning om otillåten politisk påverkan. Detta görs efter uppgifter om att politiker utövat påtryckningar på kommunens tjänstepersoner, rapporterar LT.

Det var bland annat när Frimurarnas avtal för Igelsta gård avslöjades, där det fanns flera brister som inte hade åtgärdats sedan 2021, som nya uppgifter om misstänkt otillåten politisk påverkan uppdagades.

Till LT framför Alexander Rosenberg (M), nuvarande ordförande i tekniska nämnden, anklagelser om att tidigare ordförande Tage Gripenstam (C) under sin mandatperiod ska ha försökt favorisera bekanta och affärskontakter genom att utöva tryck på tjänstepersoner i specifika ärenden. Rosenberg nämner att det finns uppgifter om ett tiotal sådana incidenter.

Tage Gripenstam, å sin sida, förnekar att han har försökt påverka tjänstepersoner på ett otillbörligt sätt. Han medger dock till Länstidningen att han kan ha frågat om status i vissa ärenden.
Ett specifikt ärende som väcker uppmärksamhet är ett beslut från tekniska nämnden under Gripenstams tid som ordförande om att undersöka möjligheten för året-runt-uteserveringar, och flytt av en lastficka vid Tidermans och trottoarutvidgning för att möjliggöra servering.

Tidningen rapporterar också att det kan röra sig om ärenden som markköp, bygglov och detaljplaner, där tjänstepersoner upplevt påtryckningar från politiker.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 november 2023 13:15
Senast uppdaterad: 20 november 2023 13:15

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors