Företag i fokus:

Assyriska kvinnoförbundet firar 40 år – Sveriges äldsta minoritetsförbund

2022_04_277310423_553299642709340_5760100377621077995_n

Foto: Assyriska Kvinnoförbundet

Assyriska kvinnoförbundet (AKF) vill uppmärksamma sitt 40-årsjubileum och utge en bok, lördag den 9 april.

Det firar Sveriges äldsta minoritetsförbund, AKF, med tal, kultur och mycket mer.

År 1967 kom den första gruppen assyrier till Sverige. De var kristna flyktingar från Mesopotamien/Bethnahrin, landet mellan de två floderna, Eufrat och Tigris. Assyrierna var den första organiserade invandringen i Sverige och många av kvinnorna var inte välutbildade.

Den 15 juni 1980 bildades den första Assyriska Kvinnokommittén som var underställd Assyriska Riksförbundet och 29 år senare blev AKF ett självständigt förbund.

”Ett huvudorgan för att främja samarbetet mellan det assyriska lokalföreningarnas kvinnosektioner”

Det blev ett huvudorgan för att främja samarbetet mellan det Assyriska lokalföreningarnas kvinnosektioner och att föra fram de assyriska kvinnornas frågor.

Både på nationell och internationell nivån och att uppnå ett jämställt assyriskt föreningsliv där kvinnor och män har samma möjlighet och förutsättning. Att utveckla och forma, bevara den assyriska kulturen och språket, samt öka att förståelsen mellan olika kulturer och generationer.

”Underlätta assyriska kvinnors integration, delaktighet och inflytande i det svenska samhället”

Vi verka för ökad kunskap om den svenska kulturen och vill underlätta assyriska kvinnors integration, delaktighet och inflytande i det svenska samhället.

Vi vill också utveckla utbytet av kvinnors kunskaper och erfarenheter samtidigt främja jämställdheten i det assyriska föreningslivet.

Assyriska kvinnoförbundets kamp fortsätter för kvinnors frihet, jämlikhet, och solidaritet.

Assyriska Kvinnoförbundet

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 april 2022 00:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:18

Debatt: Skärmtiden i skolan måste minska 

Skriva dator

Foto: Pexels

Barn lever i en värld full av paddor, datorer och mobiler. Såväl hemma som i skolan har barn tillgång till skärmar som aldrig förr. För att höja kunskapsresultaten måste den ogenomtänkta skärmtiden i skolan minska. 

Digitala hjälpmedel fyller en viktig funktion, både som ett komplement och som ett särskilt stöd. Barn växer upp i en digital värld och behöver lära sig att hantera dess potential, men också de stora utmaningarna med desinformation som sprids snabbt.

Digitaliseringen i skolan har i mångt och mycket varit ett experiment och har inte alltid skett på evidensbaserad grund. På vissa håll har riktiga böcker fått stå tillbaka för investeringar i datorer, paddor och andra digitala verktyg. Anteckningar har flyttat från papper och penna till tangentbordet. Detta trots att vi numera vet att barns läsförståelse minskar vid skärmläsning, och att de lär sig sämre när de antecknar på datorn. 

Regeringen satsar därför 1,5 miljarder på läromedel de kommande åren. Det är ett första steg i att ersätta surfplattor med riktiga böcker. Men det behövs göras mer. Det är därför regeringen kommer skicka Skolverkets digitaliseringsstrategi på remiss hos hjärnforskare. Deras perspektiv har saknats i skoldebatten.

Vi vägrar upprepa de rödgrönas digitaliseringsexperiment i skolan. Inte minst mot bakgrund av de studier som visat att skärmarnas dominans i små barns liv har negativa effekter. 

Sveriges morgondag bestäms av skolelevers vardag. Vi vill att den fylls med läsning och kunskap – inte skärmtid. 

Lotta Edholm, Skolminister (L) 

Metin Hawsho, Gruppledare (L) 

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 januari 2023 05:00
Senast uppdaterad: 24 januari 2023 22:27

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors