Företag i fokus:

Assyriska kvinnoförbundet firar 40 år – Sveriges äldsta minoritetsförbund

2022_04_277310423_553299642709340_5760100377621077995_n

Foto: Assyriska Kvinnoförbundet

Assyriska kvinnoförbundet (AKF) vill uppmärksamma sitt 40-årsjubileum och utge en bok, lördag den 9 april.

Det firar Sveriges äldsta minoritetsförbund, AKF, med tal, kultur och mycket mer.

År 1967 kom den första gruppen assyrier till Sverige. De var kristna flyktingar från Mesopotamien/Bethnahrin, landet mellan de två floderna, Eufrat och Tigris. Assyrierna var den första organiserade invandringen i Sverige och många av kvinnorna var inte välutbildade.

Den 15 juni 1980 bildades den första Assyriska Kvinnokommittén som var underställd Assyriska Riksförbundet och 29 år senare blev AKF ett självständigt förbund.

”Ett huvudorgan för att främja samarbetet mellan det assyriska lokalföreningarnas kvinnosektioner”

Det blev ett huvudorgan för att främja samarbetet mellan det Assyriska lokalföreningarnas kvinnosektioner och att föra fram de assyriska kvinnornas frågor.

Både på nationell och internationell nivån och att uppnå ett jämställt assyriskt föreningsliv där kvinnor och män har samma möjlighet och förutsättning. Att utveckla och forma, bevara den assyriska kulturen och språket, samt öka att förståelsen mellan olika kulturer och generationer.

”Underlätta assyriska kvinnors integration, delaktighet och inflytande i det svenska samhället”

Vi verka för ökad kunskap om den svenska kulturen och vill underlätta assyriska kvinnors integration, delaktighet och inflytande i det svenska samhället.

Vi vill också utveckla utbytet av kvinnors kunskaper och erfarenheter samtidigt främja jämställdheten i det assyriska föreningslivet.

Assyriska kvinnoförbundets kamp fortsätter för kvinnors frihet, jämlikhet, och solidaritet.

Assyriska Kvinnoförbundet

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 april 2022 00:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:18

SBBK vände och vann i den första finalmatchen

6e79ea2f-1a62-42b3-b66f-19e5ef6fe72dlollo.jpg

Foto: Anna Forsström

SBBK vann den första SM-finalen mot storfavoriten Luleå under onsdagen. En match som Södertäljelaget vände från underläge till vinst med 77-70.

– Det är jätteskönt och viktigt att vinna den första matchen på bortaplan. Vi fortsatte att köra och till slut vände det. Det var viktigt att komma ikapp, säger Klara Lundquist, som var poängbäst, till SVT.

Södertälje Basketbollklubbs damlag mötte Luleå i den första SM-finalmatchen på onsdagen. Inför matchen var Luleå den stora favoriten och hade vunnit hela 27 raka matcher innan kvällens möte. Men SBBK överraskade genom att besegra Luleå i den första matchen.

Luleå tog ledningen med 24-12 efter den första perioden, och ökade sin ledning till 32-16 under den andra perioden. Men i den tredje perioden vände SBBK matchen till sin fördel och när perioden var över var ställningen 59-54 till fördel för SBBK.

Sista perioden var mycket jämn och båda lagen kämpade hårt, men SBBK höll undan och vann den viktiga första matchen i finalen.

Nästa match spelas i Täljehallen på lördag klockan 14:00 och det återstår att se om SBBK kan upprepa sin prestation och vinna även den andra matchen i finalen.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 april 2023 06:00
Senast uppdaterad: 19 april 2023 22:13

INSÄNDARE: Politiker ska inte detaljstyra

Rolan

Rolan Jusupov. Foto: Creative Commons / privat.

Häromdagen presenterade regeringen vårbudgeten. Den var återhållsam och det är förståeligt med tanke på att det är rekordhög inflation och lågkonjunktur – svåra ekonomiska tider.

Men precis som regeringens höstbudget saknar den här vårbudgeten reformer som stärker arbetslinjen, minskar bidragen och sänker skatterna på arbete. Moderaterna som utgör och leder regeringen måste därför byta kurs framöver; fokusera på kärnuppdraget och kanske ta inspiration av den tidigare partiledaren och moderata statsministern, Car Bildt (M) som fixade dessa saker (mer om det nedan) Sänka skatterna och bidragsnivåerna helt enkelt

Låt oss titta på den senaste budgeten som regeringen tog – höstbudgeten. Där var det inga skattesänkningar eller bidragssänkningar heller. Tvärtom la man på välgörenhetsprojekt: den förhöjda A-kassan, de stora bidragsnivåerna och de stora skatterna. Samtidigt skulle kommunerna ges sex miljarder extra som redan har ganska mycket resurser.

Vårbudgeten fortsätter på samma spår. Därför tänker man: är det Socialdemokraterna eller Moderaterna som egentligen vann valet förra året och styr Sverige idag? Att denna fundering dyker upp i tanken är synd och lite konstigt därför att miljoner människor röstade på Moderaterna och de andra borgerliga partierna. Man ville – uppenbarligen – ha en politik som skulle fokusera på jobb och reformer som gör Sverige rikare – men fick i stället en socialdemokratisk dito.

Med Socialdemokraterna har politiker och staten tagit alldeles för stort utrymme tydligt definierade gränser. Man har velat göra mycket men i praktiken klarat för lite. Det har exempelvis byggts få bostäder på grund av politiker som sätter hinder i vägen. Höga skatter i kombination med generösa bidragssystem minskar incitamenten att arbeta. Höga ingångslöner och barriärer släpper inte in i människor på arbetsmarknaden. De gångna åren har Sverige även haft en svag produktivitetstillväxt och obalans mellan yrkesutbildningar och högskoleutbildningar. De som påverkas mest av detta är de med de minsta resurserna – vilka varken får det offentligas hjälp eller den frihet man behöver för att självständigt kunna forma sitt liv. Resultatet blir ett slags ingenmansland där man inte kommer ingenstans.

Texten fortsätter efter annonslänken.

(annonslänk)

Visst, det är svåra ekonomiska tider, men lägre skatt på sparande eller arbete driver inte inflationen. Erfarenheterna från början av 1990-talet visar tydligt att Bildtregeringen framgångsrikt hanterade svåra ekonomiska kriser och samtidigt presenterade långsiktiga reformer. Kanske skulle Carl Bildt (M) kunna konsultera regeringen och därigenom främja en liknande framgång i dag? Ty det är uppenbart att reformer – ingredienser i den politiska gestaltningen av medborgarnas framtid – i dag behövs mer än någonsin.

Dagens tillstånd i politiken och samhället påminner om den som Bildt stod inför på 90-talet med ett folkhems-Sverige som höll på att slås i spillror. Gudskelov trillade polletten ner. Människor insåg att socialdemokratisk politik leder till stagnation – alltså lågt resursutnyttjande, hög arbetslöshet och höga prisstegringar – till följd av fackföreningar, väldig offentlig sektor och ett högt skattetryck. Men till skillnad från Bildtregeringen har dagens M-ledda regering inte prioriterat reformer tillräckligt. Kan Bildt återigen vara med och hjälpa till att forma en frihetlig politik? Det vore mycket bra och givande.

En fördel med situationen är att den påminner oss om vad som utgör borgerlighetens kärna. Om vad Moderaterna är för parti när det kommer till ideologi. Det är att forma en frihetlig politik men också kunna våga utmana väljarna om vilket land Sverige borde vara. Var går statens gränser och hur mycket statliga inblandningar kan vi ha innan det blir ett hot mot vår frihet snarare än en garant för den?

Till regeringens försvar går det faktiskt framåt. Tidöavtalet innehåller goda lösningar på många av verklighetensproblemen – men ytterligare ansträngningar krävs fortfarande. Reformer som förnyar, förändrar, och förbättrar saker till det bättre inom alla väsentliga områden i hederligt folks vardag.

Rolan Jusupov
Skribent och student

(annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 april 2023 04:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors