Företag i fokus:

NY STUDIE: Män med utländsk bakgrund diskrimineras på arbetsmarknaden

2022_04_2017-03-23-13-50-13-725x429-1

Foto: Pixnio.

Har du ett utländskt klingade namn och söker jobb? Då är det stor sannolikhet att du får färre svar på dina jobbansökningar.

Det slår forskare vid Stockholms universitet fast efter en ny studie från Institutet för social forskning (SOFI).

Tillsammans med sina kollegor har Anni Erlandsson, forskare och doktor i sociologi vid Stockholms universitet, undersökt hur framgångsrika män och kvinnor med utländskt, respektive svenskklingande namn, varit i rekryteringsprocessens första steg.

Resultatet visar att både manliga och kvinnliga rekryterare diskriminerar arbetssökande med en etniskt bakgrund.

– Det vi såg är att kvinnliga rekryterare favoriserar kvinnliga sökande med utländskt klingande namn framför manliga sökande med utländska namn, och det sker framförallt i yrken som kräver högre utbildning. De manliga rekryterarna diskriminerar på samma sätt men då i ansökningar till mansdominerade yrken, säger Anni Erlandsson i ett pressmeddelande.

Mellan 2014 och 2020 skickades totalt 5641 fiktiva jobbansökningar med identiska kvalifikationer för jobb inom samma yrke. I studien byttes även den sökandes namn för att signalera olika kön och olika etnisk härkomst.

Enligt studien får en manlig sökande betydligt färre svar på sina jobbansökningar än kvinnliga sökande med utländskt klingande namn. Diskrimineringen förekommer både hos både manliga och kvinnliga rekryterare.

– Det kan ha att göra med förutsättningarna inom de enskilda yrkena, yrkeskontexten spelar sannolikt roll här. Exempelvis vad det finns för normer kring ett yrkes könstillhörighet, eller hur könssammansättningen, inklusive andel kvinnliga och manliga rekryterare, ser ut i yrket och på den specifika arbetsplatsen. Även utbudet och efterfrågan av arbetskraft inom yrket kan spela roll. Får du många kvalificerade jobbansökningar har du mer utrymme att diskriminera, säger Anni Erlandsson.

Enligt tidigare forskning löper män större risk än kvinnor att diskrimineras på arbetsmarknaden på grund av utländsk bakgrund.

Detta bekräftas i studien, som också är en av de första större undersökningarna i Sverige av hur rekryterarnas kön är kopplad till diskrimineringen, rapporterar universitetet.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 april 2022 00:00
Senast uppdaterad: 11 april 2022 00:00

Vårdjätten Capio misstänks för systematiskt fusk

Capio-kopia

Pressbild: Capio

SVT Nyheter avslöjar att vårdjätten Capio misstänks ha tjänat miljontals kronor genom att medvetet fuska med registreringen av vårdbesök på äldreboenden i Stockholms län.

En visselblåsare larmar om att Capio, som har flera verksamheter i Södertälje, ska ha satt i system att registrera vanliga planerade vårdbesök som akuta. Varje akutbesök ger 750 kronor extra i ersättning från Region Stockholm. Dessutom ska enskilda läkare ha fått del av de ökade intäkterna, vilket gjort det lönsamt att registrera fler akutbesök.

– Det är ett lurendrejeri och ett bedrägeri i stor omfattning, säger källan till SVT.

Genom dokument, mejl och jämförelse med konkurrenten Familjeläkarna kan SVT styrka uppgifterna. Mellan 2016 och 2022 registrerade Capio nästan var fjärde besök på äldreboendena som akut, medan Familjeläkarna bara gjorde det för var tionde besök.

– Det säger sig självt att det inte är möjligt att vart fjärde besök är akut. Det borde ligga på högst några procent, enligt SVT:s källa.

I ett mail till SVT skriver Capio att de ser allvarligt på anklagelserna och att de nu inlett en intern utredning. Samtidigt menar de att regionen inte kritiserat antalet akutbesök tidigare. Sedan 2017 har antalet minskat med nästan 50 procent enligt Capio.

Efter avslöjandet meddelar Region Stockholm att de nu själva ska granska Capio och deras registrering av akutbesök. Om stora fel uppdagas kan avtalet sägas upp.

Skribent: Lucas

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 december 2023 18:42
Senast uppdaterad: 14 december 2023 18:42

Nytt system sparar flera miljoner åt kommunen

Södertälje kommun stadsscen

Foto: Alexander Isa

Södertälje kommun har skapat en egen metod för att samla in data från andra myndigheter, vilket ersätter behovet av att anlita externa företag för samma syfte. Detta nya system förväntas generera en årlig besparing på upp till 10 miljoner kronor för kommunen, en nyhet som först rapporterades av LT.

Tidigare anlitade Södertälje kommun privata företag för insamling och sammanställning av data från olika myndigheter, vilket var nödvändigt för beslutsfattande inom kommunen. Nu har kommunen utvecklat sitt eget system, Multifråga XL, för att direkt hämta myndighetsdata, vilket eliminerar behovet av externa leverantörer.

Julkassen: Ett samarbete mellan Telgenytt och St: Afrems ortodoxa kyrka.

Enligt Göran Hellström, chef för digitalisering i Södertälje kommun som LT talat med, påpekar att detta leder till stora besparingar, eftersom datan nu hämtas direkt från myndigheterna.

Tidigare har kommunen betalat ut runt 10 miljoner kronor per år till privata aktörer för den här typen av offentlig information.

– Redan första året kan Multifråga XL spara fem till tio miljoner per år som kommunen kan lägga på saker som gynnar Södertälje, säger Hellström till LT.

Flera av kommunens förvaltningar, såsom socialkontoret och utbildningskontoret, har redan börjat använda Multifråga XL. Målet är att implementera systemet i större omfattning inom kommunen.

Skribent: Lucas T.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 december 2023 08:30
Senast uppdaterad: 13 december 2023 21:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors